Cancer 2022
Statistikrapport om cancerfall i Finland
Janne Pitkäniemi, Nea Malila, Sanna Heikkinen och Karri Seppä
Finlands Cancerregister4.6.2024
1 Förord
Finlands Cancerregister har färdigställt den faktiska cancerstatistiken för 2022 (cancerregister.fi/statistik/cancerstatistik). De preliminära uppgifterna för 2023 publicerades för första gången samtidigt som den faktiska cancerstatistiken. Jämfört med den preliminära statistik för 2022 som publicerades i höstas har antalet fall av bukspottkörtelcancer (458 ytterligare fall), lungcancer (520 ytterligare fall) och hematologisk cancer (412 ytterligare fall) ökat som förväntat, medan siffrorna för övrigt har förändrats mindre.
I denna cancerrapport sammanställs uppgifter bland annat om nya cancerfall, dödsfall i cancer och patienters prognoser. Utöver dessa presenterar rapporten antalet personer som insjuknat i cancer, antalet förlorade levnadsår på grund av cancer och prediktioner om cancerbördan fram till 2040. År 2022 diagnostiserades sammanlagt 37 268 nya cancerfall och registrerades 13 287 dödsfall i cancer i Finland. De vanligaste nya cancerfallen var bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män, följt av tjock- och ändtarmscancer hos båda könen. De flesta dödsfallen i cancer orsakades av lung- och bröstcancer hos kvinnor och lung- och prostatacancer hos män.
I de tidigare cancerrapporterna uppskattades ett underskott som orsakats av coronapandemin under 2020 (1 600 nya cancerfall) och 2021 (900 cancerfall). Man räknar nu med att 1 000 nya cancerfall förblev oupptäckta under 2022. Inga betydande förändringar observerades vad gäller dödligheten i cancer mellan 2020 och 2022.
I denna rapport granskar man för andra gången cancerbördan ur ett perspektiv som beaktar förlorade levnadsår. Den finländska befolkningen beräknades förlora drygt 190 000 levnadsår under ett enda år på grund av cancer. Kvinnor förlorar flest levnadsår på grund av bröstcancer och män på grund av lungcancer. I genomsnitt förlorar en patient 3,3 levnadsår på grund av bröstcancer, 11,6 levnadsår på grund av lungcancer och 1,2 levnadsår på grund av prostatacancer.
Cancerstatistiken har utarbetats i enlighet med kliniska klassifikationer (ICD-10) från hela den tid registret har varit verksam, dvs. sedan 1953. Cancerregistrets informationskällor är aktörer inom hälso- och sjukvården samt patologiska laboratorier. I synnerhet fall där inget vävnads- eller cellprov har tagits kan förbli orapporterade. Genom samarbete med hälso- och sjukvården och utvecklare av patientinformationssystem är målet att förbättra täckningen av dessa s.k. kliniska anmälningar. Den uppdaterade statistiken över kliniska anmälningar finns på vår webbplats (syoparekisteri.fi/tilastot/kliinisten-ilmoitusten-tilasto).
Utlämnandet av 2022 års canceruppgifter för forskningsändamål inleddes i april 2024. Finlands Cancerregister är ett forskningsinstitut som lyder under Cancerföreningen i Finland. Cancerregistret upprätthåller ett nationellt register över cancerfall samt ett register över screening för livmoderhalscancer, bröstcancer och tjock- och ändtarmscancer. Som personuppgiftsansvarig har Institutet för hälsa och välfärd överfört ansvaret för registrens verksamhet till Cancerföreningen i Finland.
Vi vill varmt tacka alla samarbetspartner och uppgiftslämnare. Den tillförlitliga kunskapsbas om cancer som omfattande och långa tidsserier skapar lägger en grund för både hälso- och sjukvårdens utveckling och forskning.
Helsingfors den 28 maj 2024
| Janne Pitkäniemi, professor | Nea Malila, docent | Karri Seppä, docent |
| direktör | ansvarig läkare | forskningschef |
| 050 372 3335 | 050 305 5730 | 050 441 8556 |
2 Cancersituationen 2022
År 2022 diagnostiserades 37 268 nya cancerfall i Finland, varav 17 622 hos kvinnor och 19 646 hos män. Totalt 13 287 personer dog i cancer under året (TABELL 2.1). Redan drygt 320 000 finländare som insjuknat i cancer levde i slutet av 2022. Av dem var 56 % kvinnor och 44 % män. Den relativa femårsöverlevnaden för cancerpatienter som följts åren 2020-2022 var 70 %.
| Hela befolkningen | Kvinnor | Män |
|---|---|---|
| 37 268 nya cancerfall | 17 622 nya cancerfall | 19 646 nya cancerfall |
| 13 287 dödsfall i cancer | 6 264 dödsfall i cancer | 7 023 dödsfall i cancer |
| 323 097 patienter vid liv | 180 539 patienter vid liv | 142 558 patienter vid liv |
| 70% femårsöverlevnad | 71% femårsöverlevnad | 69% femårsöverlevnad |
FIGUR 2.1: Cancerincidens och cancerdödlighet (per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning 2014) samt åldersstandardiserad relativ femårsöverlevnad (%) efter kön åren 1953–2022.
Figur (FIGUR 2.1) visar den åldersstandardiserade cancerincidensen och -dödligheten samt patienternas relativa överlevnad från 1953 till 2022. Cancerincidensen hos kvinnor ökade mellan 1992 och 2019 i genomsnitt med 0,8 % per år (TABELL 15.5). Den tidigare ökningen hos män (1,0 % per år 1990–2003, TABELL 15.6)) har jämnats ut (-0,2 % per år 2004–2019). Coronapandemins inverkan på cancerincidensen granskas i kapitel 3. Cancerdödligheten har minskat hos båda könen: i genomsnitt 0,5 % per år hos kvinnor (2006–2022) och 1,2 % per år hos män (2008–2022, TABELL 15.7 och TABELL 15.8). Den relativa överlevnaden har förbättrats jämnt hos kvinnor; hos män har den tidigare snabba förbättringen av överlevnaden avstannat efter början av 2000-talet.
FIGUR 2.2: Antal nya cancerfall och incidens (per 100 000 personår och åldersstandardiserad efter Finlands befolkning 2014) uppdelade efter cancersjukdomar hos män (bilder A och B) och kvinnor (C och D) åren 1953–2022. Övriga matsmältningsorgan omfattar cancer i matstrupe, tunntarm, analöppning, lever, gallblåsa och gallvägar, bukspottkörtel samt andra eller odefinierade matsmältningsorgan.
I figur (FIGUR 2.2) presenteras det årliga antalet nya cancerfall och den åldersstandardiserade incidensen hos de vanligaste cancersjukdomarna efter kön. På 1950-talet diagnostiserades årligen cirka 2 000 nya fall av magcancer i Finland, och magcancer var den vanligaste cancersjukdomen bland båda könen. Nuförtiden diagnostiseras årligen cirka 650 nya magcancerfall. Hos män har också incidensen av lungcancer minskat sedan 1970-talet. Incidensen av prostatacancer började öka betydligt på 1990-talet. Hos kvinnor har incidensen av bröstcancer ökat under hela granskningsperioden.
FIGUR 2.3: Antal nya cancerdödsfall och dödlighet (per 100 000 personår och åldersstandardiserad efter Finlands befolkning 2014) uppdelade efter cancersjukdomar hos män (bilder A och B) och kvinnor (C och D) åren 1953–2022. Övriga matsmältningsorgan omfattar cancer i matstrupe, tunntarm, analöppning, lever, gallblåsa och gallvägar, bukspottkörtel samt andra eller odefinierade matsmältningsorgan.
Figur (FIGUR 2.3) visar antalet dödsfall i cancer och den åldersstandardiserade dödligheten bland män och kvinnor sedan 1953. Antalet dödsfall i cancer bland kvinnor har ökat relativt jämnt under hela granskningsperioden, medan den kraftiga ökningen bland män lättade under 1980- och 1990-talen, men ökade därefter igen. Förändringarna i mäns prostatacancerdödlighet och kvinnors bröstcancerdödlighet har haft en relativt liten inverkan på förändringen i den totala cancerdödligheten. Den största inverkan har berott på en betydande minskning av dödligheten i magcancer hos både män och kvinnor och på en minskning av dödligheten i lungcancer hos män. Bland kvinnor har lungcancerdödligheten ökat, och lungcancer orsakar nuförtiden ett stort antal cancerdödsfall.
FIGUR 2.4: Cancerincidens och cancerdödlighet (per 100 000 personår och ålderstandardiserade efter Finlands befolkning 2014) åren 1953–2022 och prediktion om utveckling fram till 2040 efter kön. Prediktionen av incidensen presenteras också för 2022 och baserar sig på den utveckling som observerats fram till 2019.
Enligt prediktioner kommer den åldersstandardiserade cancerincidensen att öka måttligt (FIGUR 2.4). Från 2022 till 2040 beräknas den genomsnittliga årliga tillväxten vara 0,2 % för kvinnor och 0,1 % för män. Det beräknas att dödligheten fortsätter att minska. För kvinnor minskar dödligheten i genomsnitt 0,7 % per år och för män 0,6 % per år.
FIGUR 2.5: Cancerincidens och cancerdödlighet (per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning 2014) i befolkningen i åldrarna 25 och över efter kön och utbildningsnivå åren 1986–2022.
Cancerincidensen och -dödligheten var som helhet sett högst bland personer som har en utbildning på grundläggande nivå och lägst bland personer med högre utbildning (FIGUR 2.5. Skillnaderna var störst vid lungcancer. De vanligaste cancersjukdomarna hos kvinnor och män, dvs. bröstcancer och prostatacancer, förekom dock oftast bland högutbildade. I sin helhet konstaterades de största skillnaderna i fråga om utbildningsnivå vid cancerdödlighet hos män, där dödligheten bland personer med grundutbildning var högre än bland de högutbildade i alla de cancersjukdomar som granskades. Cancerdödligheten bland högutbildade kvinnor var också allmänt sett något lägre än bland kvinnor med grundläggande utbildning.
4 Statistiska metoder
4.1 Definitioner
Incidens Antalet nya cancerfall under en viss tidsperiod (t.ex. ett kalenderår) i hela eller delar av befolkningen. Incidenskvoten räknas som antalet fall per 100 000 personår.
Dödlighet Antalet dödsfall som beror på cancer under en viss tidsperiod i hela eller delar av befolkningen. Dödlighetskvoten räknas som antalet dödsfall per 100 000 personår.
Prevalens Antalet personer som insjuknat i cancer och som lever vid en viss tidpunkt i hela eller delar av befolkningen. Prevalensandelen är motsvarande antal i förhållande till befolkningsmängden.
Åldersstandardiserad incidens, dödlighet och prevalens I denna rapport har incidens, dödlighet och prevalens åldersstandardiserats efter Finlands befolkning år 2014. Syftet är till exempel att förbättra jämförbarheten mellan siffrorna per kalenderår så att förändringarna i befolkningens åldersstruktur har beaktats.
Risk att insjukna i cancer Uppskattning av andelen personer i befolkningen som insjuknar i cancer.
Risk att insjukna och dö i cancer Uppskattning av andelen personer i befolkningen som insjuknar och dör i cancer.
Relativ överlevnad Uppskattning av andelen patienter som är i livet efter en viss tid efter diagnosen, om cancern skulle vara den enda faktor som påverkar patienternas dödlighet. Relativ överlevnad används som ett mått på cancerpatienters prognos.
Åldersstandardiserad relativ överlevnad I denna rapport syftar detta på den relativa överlevnad som standardiserats efter åldersfördelningen hos de patienter som diagnostiserats i Finland under den senaste treårsperioden. Syftet är till exempel att förbättra jämförbarheten mellan siffrorna per kalenderår så att förändringarna i patienternas åldersstruktur har beaktats.
Cancerbörda Den skada för befolkningen som cancer medför. De vanligaste indikatorerna för skadan är incidens, cancerdödlighet och relativ överlevnad.
Den regionala statistiken baserar sig på personernas hemkommuner enligt det år då cancern diagnostiserades, förutom vid cancerdödlighet där den baserar sig på personernas hemkommuner enligt det år då döden inträffade.
I statistiken som uppdelats efter utbildningsnivå indelades befolkningen i tre grupper utifrån högsta avlagda examen. Utbildningsuppgifterna baserar sig på Statistikcentralens examensregister och klassificering av utbildningsnivåer. På grundnivån hade personerna ingen examen efter grundskolan, folkskolan, medborgarskolan eller medelskolan. Personer som avlagt examen på mellannivå hade avlagt studentexamen eller yrkesutbildning (t.ex. yrkesinriktade examina och yrkesinriktade grundexamina på 1–3 år samt specialyrkesutbildning). Utbildningen på högre nivå indelades i lägsta högre nivå (t.ex. tekniker-, merkonom- och sjukskötarexamina, som inte är yrkeshögskoleexamina), lägre högskolenivå eller högre högskolenivå.
4.2 Nya cancerfall – incidens
I cancerstatistiken rapporteras antalet nya diagnostiserade cancerfall under en viss tidsperiod. Tidsperioden är ofta ett år. Incidens syftar på antalet nya cancerfall per 100 000 personår. Personåren för finländarna, dvs. den tid som den befolkning som löper risk för cancer samlar in, uppdelat efter statistikår, kön och ålder, fås ur de uppgifter om befolkningsmängden som Statistikcentralen upprätthåller. Dessa uppgifter har en central betydelse vid bedömningen av de nyckeltal som beskriver cancerbördan, eftersom åldersstrukturen hos Finlands befolkning har kraftigt förändrats under de senaste årtiondena (FIGUR 4.1). När befolkningen åldras ökar antalet cancerfall, men det betyder inte nödvändigtvis att cancerincidensen ökar om man analyserar situationen efter åldersgrupp.
FIGUR 4.1: Åldersstruktur hos Finlands befolkning efter kön år 1953 och år 2022.
Åldersstandardiserad incidens beskriver antalet nya cancerfall per 100 000 personår, om åldersstrukturen hos den finska befolkningen i materialet skulle motsvara standardpopulationen. Som standardpopulation kan väljas ’världens standardbefolkning’ och ’Finland 2014’. Världens standardbefolkning grundar sig på den globala åldersstrukturen på 1950-talet. Valet ’Finland 2014’ standardiserar siffrorna så att de motsvarar åldersstrukturen hos befolkningen i Finland år 2014. Åldersstandardisering syftar till att siffror ska kunna jämföras mellan befolkningsgrupper med olika åldersstruktur och mellan olika tidsperioder. Standardpopulationen Finland 2014 lämpar sig väl till exempel för jämförelser mellan kalenderår och sjukvårdsdistrikt, och världens standardbefolkning möjliggör jämförelser med andra länder.
4.3 Dödsfall orsakade av cancer – cancerdödlighet
Antal dödsfall som orsakats av cancer rapporteras ofta under ett år eller under någon annan vald tidsperiod. Cancerdödlighet avser antalet dödsfall som orsakats av cancer per 100 000 personår.
Åldersstandardiserad cancerdödlighet beskriver antalet dödsfall i cancer per 100 000 personår, om åldersstrukturen hos Finlands befolkning motsvarade ”standardpopulationen”. Som standardpopulation kan väljas ’världens standardbefolkning’ och ’Finland 2014’. Världens standardbefolkning grundar sig på den globala åldersstrukturen på 1950-talet. Valet ’Finland 2014’ standardiserar siffrorna så att de motsvarar åldersstrukturen hos befolkningen i Finland år 2014. Åldersstandardisering gör det möjligt att jämföra cancerdödlighet mellan befolkningsgrupper med olika åldersstruktur och mellan olika tidsperioder. Standardpopulationen Finland 2014 lämpar sig väl till exempel för jämförelser mellan kalenderår och sjukvårdsdistrikt, och världens standardbefolkning möjliggör jämförelser med andra länder.
4.4 Levande personer som fått cancerdiagnos – prevalens
Prevalens är antalet personer i befolkningen som är i livet vid en viss tidpunkt och som tidigare har fått en cancerdiagnos. Prevalensen indelas enligt den tid som förflutit sedan diagnosen. Till exempel i femårstalet ingår endast de patienter som fått en cancerdiagnos högst fem år före tidpunkten i fråga (t.ex. tidigast 31.12.2005 om man granskar tidpunkten 31.12.2010). Den regionala statistiken baserar sig på personernas hemkommuner enligt det år då cancern diagnostiserades.
Prevalensandelen är antalet personer i befolkningen som insjuknat i och lever med cancer i förhållande till folkmängden. Exempelvis en prevalensandel på 5 000 per 100 000 innebär att 5 000 personer av 100 000 personer (5 % av befolkningen) har en tidigare cancerdiagnos.
4.5 Risk att insjukna i cancer och dö i cancer
Risk att insjukna i cancer är den genomsnittliga sannolikheten i befolkningen att insjukna i cancer under sin livstid. I denna rapport baserar sig riskbedömningen på cancerincidensen och den totala dödligheten bland befolkningen efter åldersgrupp under den senaste femårsperioden. I riskbedömningen har man beaktat att en del av befolkningen undviker cancer, eftersom de dör före det av andra orsaker.
Risk att insjukna och dö i cancer är den genomsnittliga sannolikheten i befolkningen att insjukna och dö i cancer under sin livstid. Riskbedömningen baserar sig på cancerdödligheten och den totala dödligheten bland befolkningen efter åldersgrupper under den senaste femårsperioden. I riskbedömningen har man beaktat att en del av befolkningen inte dör i cancer, eftersom de dör före det av andra orsaker.
4.6 Cancerpatienters prognoser – överlevnad
Relativ överlevnad (patientens prognos) beräknas genom att patienternas dödlighet jämförs med dödligheten hos en finsk befolkning av samma kön, i samma ålder och under samma kalenderperiod. Det är ett nyckeltal som beskriver cancerns farlighet. Talet kan tolkas som sannolikheten att patienten skulle vara vid liv efter en viss tid sedan diagnosen, om cancersjukdomen i fråga var den enda möjliga dödsorsaken. Ett vanligt överlevnadstal är relativ femårsöverlevnad.
Åldersstandardiserad relativ överlevnad standardiserar åldersstrukturen hos patienter i hela landet efter åldersstrukturen hos patienter som fått cancerdiagnos under den senaste treårsperioden (efter cancersjukdom och kön). Åldersstandardiseringen gör det möjligt att jämföra tal mellan områden som till sin åldersstruktur är olika och mellan olika tidsperioder. Vid åldersstandardiseringen för denna rapport användes en traditionell metod som baserar sig på överlevnadstalen för olika åldersgrupper. Det åldersstandardiserade överlevnadstalet saknas om det i en åldersgrupp inte finns en enda patient i livet fem år efter cancerdiagnosen.
4.7 Förlorade levnadsår på grund av cancer
Förlorade levnadsår på grund av cancer har beräknats genom att uppskatta patienternas genomsnittliga förväntade livslängd och jämföra den med den genomsnittliga förväntade livslängden för en befolkning av samma ålder och kön. Tio år efter cancerdiagnosen antogs dödligheten hos levande patienter motsvara den totala dödligheten hos befolkningen i samma ålder. Undantagen är prostatacancer och bröstcancer, där man antog att patienterna efter tio år skulle fortsätta att ha en årlig överdödlighet på cirka 1 % jämfört med dödligheten i befolkningen. Antalet förlorade levnadsår hos hela befolkningen beräknades genom att multiplicera patientens genomsnittliga antal förlorade levnadsår med antalet diagnostiserade patienter under ett år (årsgenomsnitt 2013–2022).
4.8 Tidsserier och bedömning av förändringar
Långtidsutveckling. Utvecklingen i fråga om cancerincidens och cancerdödlighet mäts genom en relativ årlig förändring (förändringsprocent). Metoden är ett sätt att bedöma om den åldersstandardiserade utvecklingen har varit jämn eller om det skett en förändring under granskningsperioden. Om utvecklingen har förändrats på ett statistiskt signifikant sätt, beskrivs utvecklingen före och efter förändringspunkten med hjälp av två förändringsprocent.
Tidsserien för överlevnad baserar sig på en uppföljning av patienter under 13 femårsperioder: 1958–1962, …, 2018–2022. Tidsserien är åldersstandardiserad efter åldersstrukturen hos de patienter som fått en cancerdiagnos mellan 2018 och 2022 (efter cancersjukdom). Siffrorna för kvinnor och män standardiserades efter en gemensam åldersstruktur. Vid åldersstandardiseringen användes en statistisk metod för att få en uppskattning av överlevnaden för så många årsperioder som möjligt också i det minsta patientmaterialet.
Omfattningen av tidsserierna för blodcancer och lymfom presenteras närmare i avsnitt 5.3, Tidsseriernas omfattning.
4.9 Prediktioner om incidens och dödlighet
Prediktionerna om cancerincidensen för åren 2022–2040 och cancerdödligheten för åren 2023–2040 gjordes med hjälp av statistikprogrammet Nordpred, som utvecklats av Norges cancerregister. Åren mellan 2020 och 2022 användes inte som grund för prediktionen om cancerincidens på grund av det underskott i diagnostiseringen som coronapandemin hade orsakat. Programmet bedömer effekterna av ålder, kalenderår och födelseår på observerad cancerincidens med hjälp av en statistisk modell. Dessa effekter bedömdes efter kön och cancersjukdom på basis av de senaste 10–35 åren. I incidensprediktionen antas att den observerade kalendertrenden jämnas ut med tiden. I prediktionen minskades den linjära trenden med en fjärdedel för åren 2025–2029 och med hälften från och med 2030. Utifrån incidensprediktionerna härleddes prediktioner av det årliga antalet nya cancerfall med hjälp av Statistikcentralens prediktioner om Finlands befolkningsmängd för åren 2023–2040.
4.10 Coronapandemins inverkan på cancerincidens och -dödlighet
Det totala antalet nya cancerfall 2022 jämfördes med en prediktion som beräknats med en metod som beskrivs i avsnitt 4.9. Underskottet i antalet fall 2022 i förhållande till prediktionen indelades i ett underskott som berodde på 1) en typisk fördröjning i registrering och 2) andra orsaker. Det underskott som berodde på fördröjningar i registreringen uppskattades utifrån hur mycket antalet fall under statistikåren 2017–2019 kompletterades. Utvecklingen av cancerdödligheten uppskattades genom att man jämförde antalet dödsfall i cancer 2020–2022 med prediktionen. Dödlighetsprediktionen beräknades med den metod som beskrivs i avsnitt 4.9, men endast tidsserien fram till 2019 användes som grund för prediktionen.
4.11 Regionala skillnader i cancerincidens och -dödlighet
På grund av slumpmässiga fel är det statistiskt osäkert att bedöma cancerincidensen och -dödligheten på små områden. Incidensen och dödligheten av de vanligaste cancersjukdomarna 2018–2022 bedömdes kommunvis med hjälp av en bayesiansk hierarkisk modell där incidensen och dödligheten i grannkommuner antas motsvara varandra. Denna statistiska metod gör det möjligt att minska det slumpmässiga felet i regionala beräkningar. Med metoden bedömdes kommunens åldersstandardiserade relativa risk, som beskriver den genomsnittliga relativa skillnaden mellan incidens och dödlighet per åldersgrupp i förhållande till kommunens befolkningsmängd jämfört med hela landet. För de relativa riskerna och den genomsnittliga relativa risken i kommunerna i området föreslås ett trovärdighetsintervall på 95 %.
4.12 Relativ risk för incidens och dödlighet mellan olika utbildningsnivåer
Skillnader i cancerincidens och cancerdödlighet mellan olika utbildningsnivåer undersöktes genom att jämföra den genomsnittliga incidensen och dödligheten per åldersgrupp under den senaste femårsperioden. Den åldersstandardiserade relativa risken (RR) beskriver den genomsnittliga relativa skillnaden mellan incidens och dödlighet per åldersgrupp i förhållande till befolkningsmängden hos personer som fått grundutbildning och utbildning på mellannivå jämfört med personer som fått högre utbildning. För den relativa risken föreslås konfidensintervall på 95 % för att bedöma det slumpmässiga felet.
5 Material och kvalitet
5.1 Cancerregistrets mål
Finlands cancerregister följer cancerbördan i hela Finlands befolkning. Det innebär antalet nya cancerfall och dödsfall i cancer, patienternas överlevnad, cancerriskfaktorer, cancerprevention och tidig upptäckt. Dessutom gör registret upp prediktioner om den framtida cancerbördan.
Allt fler människor överlever cancer. En av de framtida utmaningarna är därför att säkerställa livskvaliteten för canceröverlevare. Det är viktigt att utreda vilka negativa effekter cancerbehandlingar orsakar och hur effekterna kan förebyggas och behandlas.
Den epidemiologiska forskningen strävar efter att hitta stora riktlinjer för att rikta forskningen. Cancerregistret lämnar uppgifter för ett flertal epidemiologiska, kliniska och cancerbiologiska undersökningar. Registrets medarbetare hjälper vid planeringen av cancerforskning och styr valet av rätt forskningsdesign.
5.2 Cancersjukdomar som statistikförs och anmäls
I cancerregistret samlas uppgifter om alla cancerfall som diagnostiserats i Finland. Aktörer inom hälso- och sjukvården har en lagstadgad skyldighet att lämna dessa uppgifter. En canceranmälan ska också göras om det finns en stark misstanke om cancer, särskilt då en histologisk eller cytologisk bekräftelse saknas.
Eftersom statistiken ska kunna jämföras med motsvarande siffror över tid och i andra länder, följer man de internationella reglerna för hur multipla primära tumörer ska registreras, med undantag av blodcancer och lymfom (se avsnitt 5.3, Tidsseriernas omfattning). I fråga om hjärnan och det centrala nervsystemet registreras alla tumörer, även godartade, i registret och cancerstatistiken; i fråga om urinvägarna registreras utöver elakartade tumörer även tumörer med oklar tillväxt och in situ-tumörer. I registret samlas dessutom uppgifter om vissa andra godartade cancersjukdomar som statistikförs separat från egentliga cancersjukdomar och som inte ingår i de totala cancersiffrorna. Sådana är exempelvis basaliom, äggstockstumörer med oklar tillväxtbenägenhet (s.k. borderlinetumörer), in situ-tumörer i bröst och förstadier till livmoderhalscancer.
Cancerregistret uppdaterar årligen dödsorsaksuppgifterna från Statistikcentralen för alla patienter som registrerats. Dessutom får cancerregistret uppgifter om de dödsfall i cancer som inte har anmälts till registret. Då baserar sig uppgiften om cancerfallet endast på dödsbeviset (DCO, death certificate only).
5.3 Tidsseriernas omfattning
Cancerfallen i Finland har registrerats på ett heltäckande sätt sedan 1953. På grund av att klassificeringen preciserats och definitionerna ändrats har registreringen av vissa sjukdomar inletts senare.
I tabell (TABELL 5.1) anges när tidsserierna för blodcancer och lymfom inleddes. De flesta avviker från början av registret, dvs. i fråga om nya cancerfall och cancerdödsfall från 1953 och i statistiken över överlevnad från 1958.
| Cancerform | ICD-10 | Incidens och dödlighet | 5-årsöverlevnad | 1 år | 5 år | 10 år |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Lymfatisk, blodbildande och besläktad vävnad | C81-96,D45-47,D76 | 1953 | 1958 | 1953 | 1957 | 1962 |
| Hodgkins lymfom | C81 | 1953 | 1958 | 1953 | 1957 | 1962 |
| Mogna B-cellulära neoplasm | – | 2007 | 2012 | 2007 | 2011 | 2016 |
| Kronisk lymfatisk leukemi | C91.1 | 1953 | 1958 | 1953 | 1957 | 1962 |
| Diffust storcelligt B-cellslymfom | C83.3 | 2007 | 2012 | 2007 | 2011 | 2016 |
| Follikulärt lymfom | C82 | 2007 | 2012 | 2007 | 2011 | 2016 |
| Myelom och andra plasmacellstumörer | C90 | 1953 | 1958 | 1953 | 1957 | 1962 |
| Burkitts lymfom/leukemi | C83.7 | 2007 | 2012 | 2007 | 2011 | 2016 |
| Marginalzonslymfom | C83.8 | 2007 | 2012 | 2007 | 2011 | 2016 |
| Mantelcellslymfom | C83.1 | 2007 | 2012 | 2007 | 2011 | 2016 |
| Maligna immunoproliferativa sjukdomar | C88 | 2007 | 2012 | 2007 | 2011 | 2016 |
| Andra mogna B-cellsneoplasier | – | 2007 | 2012 | 2007 | 2011 | 2016 |
| Andra T- och NK-cellslymfom/leukemier | C84 | 2007 | 2012 | 2007 | 2011 | 2016 |
| Mogna kutana T-cellsneoplasier | C84.0-1 | 2007 | 2012 | 2007 | 2011 | 2016 |
| Andra mogna T och NK-celltumörerna | C84.3-5 | 2007 | 2012 | 2007 | 2011 | 2016 |
| Akut lymfoblastisk leukemi/lymfom | C91.0 | 1964 | 1969 | 1964 | 1968 | 1973 |
| Akut myeloisk leukemi | C92.0 | 1964 | 1969 | 1964 | 1968 | 1973 |
| Annat eller icke-specifierat lymfom | C85 | 2007 | 2012 | 2007 | 2011 | 2016 |
| Leukemi, annan | C95 | 1964 | 1969 | 1964 | 1968 | 1973 |
| Myeloproliferativa neoplasier | C92.1,D45,D47.1,D47.3 | 2007 | 2012 | 2007 | 2011 | 2016 |
| Kronisk myeloisk leukemi | C92.1 | 1953 | 1958 | 1953 | 1957 | 1962 |
| Polycythaemia vera | D45 | 1969 | 1974 | 1969 | 1973 | 1978 |
| Myelofibros | D47.1 | 1969 | 1974 | 1969 | 1973 | 1978 |
| Essentiell trombocytemi | D47.3 | 2007 | 2012 | 2007 | 2011 | 2016 |
| Myeloproliferativ sjukdom, annan | D47.1 | 2007 | 2012 | 2007 | 2011 | 2016 |
| Myelodysplastiska/myeloproliferativa syndrom | – | 2007 | 2012 | 2007 | 2011 | 2016 |
| Myelodysplastiskt syndrom | D46 | 2007 | 2012 | 2007 | 2011 | 2016 |
| Myelodysplastiska/myeloproliferativa neoplasier | – | 2007 | 2012 | 2007 | 2011 | 2016 |
| Annan, obestämd eller blandad hematologisk sjukdom | C96, D76 | 2007 | 2012 | 2007 | 2011 | 2016 |
| Malign mastocytos | C96.2 | 2007 | 2012 | 2007 | 2011 | 2016 |
| Histiocyt- och dendritcellsneoplasier | C96.1, D76 | 2007 | 2012 | 2007 | 2011 | 2016 |
| Annan, obestämd eller blandad hematologisk sjukdom | C96.7-9 | 2007 | 2012 | 2007 | 2011 | 2016 |
Diagnostiseringen och klassificeringen av blodcancer och lymfom har förändrats avsevärt under den tid registret varit verksam. Tillförlitliga metoder för att upptäcka olika cancersjukdomar togs i bruk först på 1990-talet. Finlands cancerregisters klassificeringskoder förnyades 2008, då också statistikåret 2007 omklassificerades. Nya preciseringar i de koder som styr registreringen har också gjorts efter detta. I och med dessa preciseringar blir registeruppgifterna allt mer detaljerade för forskare.
Av dessa orsaker kan siffrorna för blodcancer och lymfom anses tillförlitliga först från och med 2000-talet, för vissa undertyper först från och med 2007. I fråga om andra solida tumörer är tidsserierna tillförlitliga redan från 1950-talet, med beaktande av ett visst rapporteringsunderskott.
Cancerregistret statistikför också basalcellscancer, dvs. basaliom (sedan 1964), och svår dysplasi i livmoderhalsen (dysplasi gravis sedan 1988 och CIN III sedan 1991).
5.4 Datakällor
Cancerregistret har flera sinsemellan oberoende datakällor. De patologiska anmälningarna (diagnoser) är bland de viktigaste källorna. Cancerregistret får årligen in drygt 330 000 patologiska anmälningar. Alla patologiska laboratorier i Finland lämnar in uppgifterna utifrån samma kodverk och i ett strukturerat format (läge dvs. topografi och celltyp dvs. morfologi) samt ett muntligt utlåtande om prov som innehåller elakartade diagnoser. Elektronisk anmälan av uppgifter togs i bruk i slutet av 1980-talet och har utnyttjats i drygt 30 år.
Samtliga aktörer inom hälso- och sjukvården är också skyldiga att göra en s.k. klinisk canceranmälan om nya cancerfall, dvs. en sammanställning av sjukdomens diagnosfas. Kliniska canceranmälningar är viktiga vid sådana cancersjukdomar där man inte får en histologisk bekräftelse. Dessutom utgör kliniska data grunden för att kunna registrera cancerns spridning vid diagnos. Information om cancerfall samlas också in genom vårdanmälningar från den behandlande instansen. Vårdanmälningar kan vanligtvis lämnas in flera på en gång i fråga om olika behandlingsperioder och -metoder.
Alla anmälningar inlämnas i elektroniskt format. Cancerregistret upprätthåller datamallarna och kodverken på Institutet för hälsa och välfärds kodserver. Från servern kan mallarna tas i bruk för att samla in uppgifter i strukturerat format.
Hemkommunen, flytthistorian och datumet för dödsfallet för den som insjuknat i cancer uppdateras från befolkningsdatasystemet. Från Statistikcentralen fås uppgifterna om dödsorsak, socioekonomisk ställning och utbildning.
Kliniska canceruppgifter beror på anmälarnas aktivitet, och det låga antalet kliniska anmälningar är för närvarande oroande. Under de senaste åren har endast cirka 40 % av de nya cancerfallen grundat sig på en klinisk anmälan. Eftersom kliniska canceranmälningar ger information som inte är tillgänglig från andra källor, till exempel information om cancersjukdomar för vilka det inte finns någon histologisk bekräftelse, är täckningen särskilt när det gäller maligna blodsjukdomar bristande. När det gäller statistikåret 2022 har vi uppdaterat statistiken över anmälningsaktiviteten på vår webbplats (syoparekisteri.fi/tilastot/kliinisten-ilmoitusten-tilasto). Antalet anmälningar kan granskas efter sjukvårdsdistrikt eller universitetssjukhus i fråga om de vanligaste cancersjukdomar som statistikförs.
5.5 Sammanställande av canceruppgifter
Cancerfallen sammanställs till ett riksomfattande register med hjälp av enskilda canceranmälningar (se ovan). För varje cancer kodas ett fallsammandrag som lämpar sig för statistiska ändamål och forskning och som innehåller uppgifter om diagnostidpunkten och -metoden, primärtumör, histologisk typ och utbredning vid diagnos. Arbetet styrs av internationella registreringsanvisningar och -kodverk (ICD-O-3). Arbetet utförs av utbildade personer vid registret som har till uppgift att sammanställa canceruppgifterna utifrån inlämnade uppgifter antingen som nya cancerfall eller som delar av redan tidigare diagnostiserade cancerfall.
Från och med statistikåret 2018 har man delvis automatiserat skapandet av fallsammandrag. Den automatiska behandlingen baserar sig på strukturerade data och är därför beroende av att innehållet i anmälningarna överensstämmer med datadefinitionerna. Den automatiserade behandlingen används för omkring tretton vanliga cancersjukdomar, inklusive meningeom. 2022 års automatiskt sammanställda falluppgifter har kontrollerats systematiskt genom slumpmässigt urval. De automatiska fallsammandragen konstaterades hålla god kvalitet.
När det gäller sammanställande av canceruppgifter är det viktigt att de som registrerar cancerfallen har tillräcklig kompetens. Registrets ansvariga läkare och expertpatolog ger råd vid registreringen av utmanande fall. I fråga om nya cancerfall som endast grundar sig på dödsfallsuppgifter preciseras tidpunkten för cancerdiagnosen med hjälp av diagnos- och besöksuppgifterna i Institutet för hälsa och välfärds register över vårdanmälningar. Detta görs om det tidigarelägger tidpunkten för cancerdiagnosen.
Gleasonsumman (Gleason score), som beskriver utbredningen av prostatacancer, finns tillgänglig som ett helt nytt dataset. För mer än 90 % av fallen kunde man få minst en Gleasongrad inom fyra månader efter cancerdiagnosen under perioden 2015–2022. När det gäller tidigare år har Gleasonsummorna en sämre täckning.
5.6 Kvalitetsindikatorer
Cancerregistrets kvalitet beskrivs vanligtvis med hjälp av indikatorer som andelen mikroskopiskt, dvs. med hjälp av cell- eller vävnadsprov, verifierade cancerfall (MV%), andelen cancerfall som endast grundar sig på information från dödsorsaksintyg (DCO%) och andelen cancerfall med okänd primärorgan (%) av alla cancerfall. Det senaste statistikåret är alltid delvis preliminärt i fråga om dessa indikatorer, eftersom i synnerhet nya cancerfall som fås genom dödsorsaksintyg registreras ännu flera år i efterskott. Enligt den färskaste statistiken för de cancerfall som diagnostiserats år 2022 var MV% 92.45 % (92.0 % år 2021) och DCO% var 1.6 % (1.7 % år 2021). Andelen cancerfall med okänd primärorgan var 1.5 % år 2022 (1.3 % år 2021), största delen av dessa hos 70-åringar och äldre.
6 Incidens och nya cancerfall
Den åldersstandardiserade incidensen för de vanligaste cancersjukdomarna visas i figur (FIGUR 6.1) och antalet nya cancerfall i figur (FIGUR 6.2).
Den vanligaste nya cancern bland kvinnor 2022 var bröstcancer. Bröstcancer hade en åldersstandardiserad incidens på 158.2 per 100 000 personår och 4 867 nya fall diagnostiserades. Den näst vanligaste var tjock- och ändtarmscancer (incidens 54.5, 1 832 nya fall) och den tredje vanligaste lung- och luftstrupscancer (incidens 35.2, 1 207 nya fall).
Prostatacancer var den vanligaste nya cancern bland män 2022. Prostatacancer hade en åldersstandardiserad incidens på 193.7 per 100 000 personår (5 514 nya fall). Den näst vanligaste cancern bland män var tjock- och ändtarmscancer (incidens 80.8, 2 241 nya fall) och den tredje vanligaste lung- och luftstrupscancer (incidens 60.5, 1 740 nya fall).
FIGUR 6.1: Cancerincidens hos kvinnor och män (per 100 000 personår och åldersstandardiserad efter Finlands befolkning 2014) för de vanligaste cancerformerna 2022.
FIGUR 6.2: Antal nya cancerfall bland kvinnor och män för de vanligaste cancersjukdomarna 2022.
6.1 Incidens efter åldersgrupp
Cancer hos barn och unga vuxna avviker från cancer hos äldre människor. Nya cancerfall hos barn och ungdomar är oftast hematologiska (i blod- och lymfvävnader) cancersjukdomar eller tumörer i hjärnan och centrala nervsystemet, såsom gliomer. Figur (FIGUR 6.3) visar cancerincidensen hos befolkningen under 20 år. År 2022 var cancerincidensen bland personer under 20 år ca 20 fall per 100 000 personer och antalet nya cancerfall var 230. Akut lymfatisk leukemi och Hodgkins lymfom var bland de vanligaste cancersjukdomarna hos barn och unga vuxna.
I figurerna (FIGUR 6.4) och (FIGUR 6.5) visas cancerincidensen 2022 hos befolkningen i åldrarna 20–69 år och 70 år och äldre. Bland kvinnor i åldersgruppen 20–69 år diagnostiserades flest fall av bröstcancer (incidens 168.2/100 000, 2 878 nya fall), tjock- och ändtarmscancer (42.4, 725 fall) samt hudmelanom (27.3, 467 fall). Bland män i motsvarande ålder diagnostiserades flest prostatacancer (125.8, 2 212 nya fall), tjock- och ändtarmscancer (58, 1 020 fall) samt lung- och luftstrupscancer (32.8, 575 fall).
De vanligaste cancersjukdomarna bland kvinnor i åldern 70 och över var bröstcancer (372.6/100 000, 1 989 nya fall), tjock- och ändtarmscancer (206.4, 1 102 fall) och skivepitelcancer i huden (150.6, 804 fall). Bland män i motsvarande ålder diagnostiserades flest prostatacancer (823.7, 3 302 fall), tjock- och ändtarmscancer (303.6, 1 217 fall) samt lung- och luftstrupscancer (290.4, 1 164 fall).
FIGUR 6.3: Cancerincidens hos kvinnor och män under 20 år (per 100 000 personår) för de vanligaste cancerformerna 2022.
FIGUR 6.4: Cancerincidens hos kvinnor och män i åldrarna 20–69 (per 100 000 personår) för de vanligaste cancerformerna 2022.
FIGUR 6.5: Cancerincidens hos kvinnor och män i åldrarna 70 och över (per 100 000 personår) för de vanligaste cancerformerna 2022.
6.2 Risk att insjukna och dö i cancer
I figur ((TABELL 6.1) presenteras uppskattningar av andelen kvinnor och män som insjuknar i cancer och andelen som dör i cancer under sin livstid. I genomsnitt insjuknar 36 % av kvinnor och 38 % av män i cancer. I genomsnitt 17 % av kvinnorna och 20 % av männen dör i cancer. Dessa uppskattade tal kan tolkas som ett nyfött barns livstidsrisk för cancer och risk att dö i cancer. I beräkningarna antas att en persons cancerrisk, risk att dö i cancer och total risk att dö i olika livsskeden skulle vara desamma som hos befolkningen i motsvarande ålder åren 2018-2022.
Analyserat efter cancersjukdom insjuknar 13.4 % av kvinnorna i bröstcancer och 13.9 % av männen i prostatacancer. Av kvinnorna dör 3.1 % i bröstcancer och av männen dör 3.9 % i prostatacancer. Det beräknas att 3.3 % av kvinnorna och 5.3 % av männen insjuknar i lungcancer. I lungcancer dör 2.7 % av kvinnorna och 4.8 % av männen. På grund av de stora förändringar som skett i rökvanor bland både kvinnor och män återspeglar dessa uppskattningar knappast den verkliga risken för lungcancer hos någon födelsekohort. Allt färre nyfödda börjar röka senare i livet, vilket innebär att risken för lungcancer blir mindre än beräknat.
| Cancerform | ICD-10 | Insjuknar i cancer | Dör i cancer | Insjuknar i cancer | Dör i cancer |
|---|---|---|---|---|---|
| Alla cancerformer tillsammas | C00-96,D09.0-1,D32-33, D41-43,D45-47,D76 | 36.2 | 17.3 | 37.9 | 20.1 |
| Prostata | C61 | – | – | 13.9 | 3.9 |
| Bröst | C50 | 13.4 | 3.1 | 0.1 | <0.1 |
| Tjock- och ändtarm | C18-20 | 5.0 | 2.1 | 5.8 | 2.6 |
| Lunga, luftstrupe | C33-34 | 3.3 | 2.7 | 5.3 | 4.8 |
| Hudmelanom | C43 | 2.3 | 0.3 | 2.7 | 0.4 |
7 Dödlighet
Den åldersstandardiserade dödligheten för de cancersjukdomar som orsakade flest dödsfall visas i figur (FIGUR 7.1) och antalet cancerdödsfall i figur (FIGUR 7.2). Flest dödsfall orsakade lung- och luftstrupscancer (2 410 dödsfall), tjock- och ändtarmscancer (1 406 dödsfall) och bukspottkörtelcancer (1 266 dödsfall).
Lung- och luftstrupscancer orsakade flest dödsfall bland kvinnor (dödlighet 25.4 per 100 000 personår, 915 dödsfall). Näst flest kvinnor dog i bröstcancer (25.2, 871 dödsfall) och bukspottkörtelcancer (18, 654 dödsfall).
Flest män dog i lung- och luftstrupscancer (dödlighet 52.2 per 100 000 personår, 1 495 dödsfall). Näst flest män dog i prostatacancer (34.8, 920 dödsfall) och tjock- och ändtarmscancer (27.4, 754 dödsfall).
FIGUR 7.1: Cancerdödlighet (per 100 000 personår och åldersstandardiserad efter Finlands befolkning 2014) hos kvinnor och män för de cancersjukdomar som orsakade flest dödsfall 2022.
FIGUR 7.2: Antal cancerdödsfall bland kvinnor och män för de cancersjukdomar som orsakade flest dödsfall 2022.
7.1 Dödlighet efter åldersgrupp
År 2022 dog 18 personer under 20 år i cancer. De flesta dog på grund av tumörer i hjärnan och det centrala nervsystemet.
I figurerna (FIGUR 7.3) och (FIGUR 7.4) visas cancerdödligheten (per 100 000 personer år 2022) hos befolkningen i åldrarna 20–69 år och 70 år och äldre. Bland kvinnor i åldrarna 20–69 år orsakade bröstcancer flest dödsfall (dödlighet 17.6, 301 dödsfall). Näst flest dödsfall orsakade lung- och luftstrupscancer (14.6, 247 dödsfall) och tredje flest orsakade tjock- och ändtarmscancer (10.4, 175 dödsfall). Bland män i motsvarande ålder orsakades flest dödsfall i cancer av lung- och luftstrupscancer (25.6, 448 dödsfall), tjock- och ändtarmscancer (13.0, 225 dödsfall) och bukspottkörtelcancer (11, 193 dödsfall).
De vanligaste orsakerna till cancerdöd bland kvinnor i åldrarna 70 och över var lung- och luftstrupscancer (124.8, 666 dödsfall), bröstcancer (106.8, 570 dödsfall) samt bukspottkörtelcancer (92.9, 496 dödsfall). Hos män i åldern 70 och över var lung- och luftstrupscancer den cancersjukdom som orsakade flest cancerdödsfall (260.4, 1 044 dödsfall), följt av prostatacancer (205.1, 822 dödsfall) samt tjock- och ändtarmscancer (131, 525 dödsfall).
FIGUR 7.3: Cancerdödlighet (per 100 000 personår) hos kvinnor och män i åldrarna 20–69 för de cancersjukdomar som orsakade flest dödsfall 2022.
FIGUR 7.4: Cancerdödlighet (per 100 000 personår) hos kvinnor och män i åldrarna 70 och över för de cancersjukdomar som orsakade flest dödsfall 2022.
8 Prevalens
Cancerprevalens är ett statistiskt nyckeltal som används vid bedömningen av belastningen och resurserna inom hälso- och sjukvården. Prevalensen påverkas förutom av incidensen av cancer även av den typiska åldern vid insjuknande och patienternas prognos. Även om det diagnostiseras många nya fall av lungcancer är prevalensen av lungcancer låg på grund av den höga dödligheten.
I slutet av 2022 var 323 097 personer vid liv (prevalens) i Finland med en tidigare cancerdiagnos. Det motsvarade 5.8 % av landets befolkning (prevalensandel). Cancersjukdomarna med den högsta prevalensen visas efter kön i figur (FIGUR 8.1).
I slutet av 2022 var prevalensen av bröstcancer hos kvinnor 82 068, medan prevalensen av tjock- och ändtarmscancer var 15 751 och prevalensen av livmoderkroppscancer var 13 240. Prevalensen av prostatacancer var 61 514 i slutet av 2022. Det fanns 15 591 män som insjuknat i tjock- och ändtarmscancer och 11 027 män som insjuknat i hudmelanom.
Om granskningen begränsas till de personer hos vilka det gått mindre än fem år sedan cancerdiagnosen (diagnos mellan 2018 och 2022), var 53 254 kvinnor och 53 188 män vid liv i slutet av 2022.
FIGUR 8.1: Antal cancerpatienter vid liv i slutet av 2022.
9 Patientöverlevnad
Den relativa femårsöverlevnaden var 69% för manliga och 71 % för kvinnliga patienter som följdes åren 2020-2022. Jämfört med den tidigare perioden 2017-2019 hade överlevnaden ökat med 0.6 procentenheter för både män och kvinnor.
Vid bröstcancer hos kvinnor var överlevnaden 92 % och vid prostatacancer 94 % hos de patienter som följts 2020-2022 (FIGUR 9.1). Vid tjock- och ändtarmscancer var överlevnaden i genomsnitt 69 % och vid lungcancer 18 %. Överlevnaden vid bukspottkörtelcancer var endast 7 %. Vid dessa fem cancersjukdomar ökade överlevnaden hos kvinnor mest vid lungcancer (1.4 procentenheter från 2017-2019 till 2020-2022) och överlevnaden hos män mest vid tjock- och ändtarmscancer (3.6 procentenheter).
I figurerna FIGUR 9.2 och FIGUR 9.3 samt tabellerna TABELL 15.3 och TABELL 15.4 presenteras överlevnaden för tre åldersgrupper: patienter som fått cancerdiagnos i åldern 0–54, 55–74 och 75 och över. Överlevnaden hos patienter i den yngsta åldersgruppen var högre än överlevnaden hos de äldre patienterna i de flesta cancersjukdomarna. Vid bröstcancer och hudmelanom hos kvinnor låg överlevnaden ungefär på samma nivå hos personer under 55 år och i åldern 55–74, men hos personer över 75 år var överlevnaden lägre än hos andra. Vid lungcancer fanns det tydliga skillnader i överlevnaden också mellan personer som fått cancerdiagnosen i åldern under 55 och 55–74. Hos kvinnor under 55 år som insjuknat i lungcancer var femårsöverlevnaden 48 %. Hos kvinnor i åldern 55–74 år var den 25 % och hos kvinnor i åldern 75 och över var den 17 %
FIGUR 9.1: Relativ femårsöverlevnad (%) hos patienter som följdes 2020-2022 efter kön och cancersjukdom. Överlevnadssiffrorna för strupcancer hos kvinnor och bröstcancer hos män visas inte på grund av ett litet antal fall.
FIGUR 9.2: Relativ femårsöverlevnad (%) för de sju vanligaste cancersjukdomarna hos kvinnor (exkl. mogna B-cellsneoplasmer och skivepitelcancer i huden) efter åldersgrupp (under 55, 55–74 och över 75) hos kvinnliga patienter som följdes åren 2020-2022.
FIGUR 9.3: Relativ femårsöverlevnad (%) för de sju vanligaste cancersjukdomarna hos män (exkl. mogna B-cellsneoplasmer och skivepitelcancer i huden) efter åldersgrupp (under 55, 55–74 och över 75) hos manliga patienter som följdes åren 2020-2022.
10 Förlorade levnadsår på grund av cancer
Totalt beräknades att cirka 192 000 levnadsår går förlorade i befolkningen under ett enskilt år på grund av cancer (TABELL 10.1). Kvinnor förlorar 95 300 år och män 96 500 år.
I hela befolkningen orsakade lungcancer den största förlusten av levnadsår (34 600 år). Näst flest förlorade levnadsår orsakade cancer i lymfatisk och blodbildande vävnad (18 200), följt av av tjock och ändtarmscancer (17 400), bukspottkörtelcancer (17 000) och bröstcancer (16 300). Andra cancersjukdomar orsakade betydligt färre förlorade levnadsår för män och kvinnor tillsammans. Kvinnor förlorar flest levnadsår på grund av bröstcancer. Hos män var antalet förlorade levnadsår på grund av prostatacancer (6 190) något lägre än på grund av bukspottkörtelcancer (8 260).
Figurerna FIGUR 10.1 och FIGUR 10.2 visar den genomsnittliga åldern vid cancerdiagnos och uppskattningar av den genomsnittliga förväntade livslängden och de förlorade levnadsåren på grund av cancer för patienter som diagnostiserats med cancer mellan 2013 och 2022. En cancerpatients förlorade levnadsår påverkas inte bara av längden på livet efter cancern, utan också av åldern vid insjuknande. Den genomsnittliga åldern vid insjuknande varierade från 36 år för män med testikelcancer till 80 år för kvinnor med skivepitelcancer i huden. Cancer kan minska den förväntade livslängden, särskilt hos unga människor.
Den genomsnittliga åldern vid insjuknande för kvinnor med bröstcancer var 65 år. De förväntades leva i genomsnitt 19.6 år efter cancerdiagnosen och förlora 3.3 levnadsår, eftersom de skulle ha förväntats leva 22.9 år baserat på dödligheten i befolkningen. Antalet förlorade levnadsår i hela befolkningen påverkas också av cancerincidensen. I genomsnitt 4 925 kvinnor diagnostiserades med bröstcancer årligen mellan 2013 och 2022. I den kvinnliga befolkningen beräknades 16 300 levnadsår gå förlorade under ett år på grund av bröstcancer (TABELL 10.1, färgat område FIGUR 10.1).
Prostatacancerpatienters medelålder vid diagnos var 72 år. De förväntades leva i genomsnitt 13.2 år efter cancerdiagnosen och förlora 1.2 levnadsår på grund av cancern. Mellan 2013 och 2022 diagnostiserades i genomsnitt 5 162 fall av prostatacancer per år. I genomsnitt förlorar hela befolkningen 6 190 levnadsår på grund av prostatacancer som diagnostiserats under ett år (TABELL 10.1, färgat område FIGUR 10.2).
| Alla cancerformer tillsammas | C00-96,D09.0-1,D32-33,D41-43,D45-47,D76 | 95 300 | 96 500 | 192 000 |
| Lunga, luftstrupe | C33-34 | 13 700 | 20 800 | 34 600 |
| Lymfatisk, blodbildande och besläktad vävnad | C81-96,D45-47,D76 | 8 760 | 9 470 | 18 200 |
| Tjock- och ändtarm | C18-20 | 7 990 | 9 380 | 17 400 |
| Bukspottkörtel | C25 | 8 770 | 8 260 | 17 000 |
| Bröst | C50 | 16 300 | 56 | 16 300 |
| Lever | C22 | 2 470 | 4 660 | 7 120 |
| Magsäck | C16 | 2 840 | 4 050 | 6 880 |
| Prostata | C61 | – | 6 190 | 6 190 |
| Gliom | – | 2 580 | 3 460 | 6 040 |
| Äggstock mm. | C48.1-2 (Serous), C56, C57.0-4 | 5 770 | – | 5 770 |
| Njure | C64 | 2 100 | 3 210 | 5 310 |
| Mun och svalg | C00-14 | 1 300 | 3 220 | 4 520 |
| Matstrupe | C15 | 1 180 | 3 260 | 4 440 |
| Urinblåsa och urinvägar | C65-68,D09.0-1,D41.1-9 | 1 310 | 3 030 | 4 340 |
| Gallblåsa, gallvägar | C23-24 | 2 160 | 1 650 | 3 810 |
| Livmoderkropp | C54 | 2 860 | – | 2 860 |
| Hudmelanom | C43 | 858 | 1 320 | 2 180 |
| Bindväv | C48-49 | 712 | 872 | 1 580 |
| Livmoderhals | C53 | 1 360 | – | 1 360 |
| Hud, epidermoid karsinom | C44 (Squamous cell) | 574 | 577 | 1 150 |
| Struphuvud | C32 | 141 | 720 | 861 |
| Sköldkörtel | C73 | 417 | 372 | 789 |
| Meningeom | – | 299 | 230 | 529 |
| Testikel | C62 | – | 295 | 295 |
| Andra cancersjukdomar | – | 10 900 | 11 400 | 22 300 |
FIGUR 10.1: Kvinnors genomsnittliga ålder vid insjuknande, förväntade livslängd efter cancerdiagnos och antal förlorade levnadsår på grund av cancer, efter cancersjukdom, patienter som fått cancerdiagnos mellan 2013 och 2022.
FIGUR 10.2: Mäns genomsnittliga ålder vid insjuknande, förväntade livslängd efter cancerdiagnos och antal förlorade levnadsår på grund av cancer, efter cancersjukdom, patienter som fått cancerdiagnos mellan 2013 och 2022.
11 Tidsserier
I figurerna FIGUR 11.1 – FIGUR 11.9 presenteras tidsserier för cancerincidens och -dödlighet samt patienternas relativa femårsöverlevnad i linje med ICD-10-klassificeringen. Förändringarna i incidensen och dödligheten från början av 1990-talet presenteras i tabellerna TABELL 15.5 – TABELL 15.8. Förändringen har beskrivits som en genomsnittlig årlig förändringsprocent. Om det har skett en statistiskt signifikant förändring i utvecklingen, uppges separata förändringsprocenter för två på varandra följande kalenderårsperioder. I uppskattningen av förändringsprocenten för incidensen granskades tidsserien endast fram till 2019 för att det underskott som coronapandemin orsakat i antalet fall år 2020 inte skulle inverka på uppskattningen av förändringsprocenten på lång sikt.
- Läpp: Hos män har incidensen och dödligheten sjunkit. Hos kvinnor har både incidensen och dödligheten hållits på en låg nivå. Under de senaste åren har överlevnaden varit cirka 90 % (FIGUR 11.1).
- Svalg: Incidensen har ökat på 2000-talet. Hos män är incidensen ungefär tre gånger högre än hos kvinnor. Dödligheten har hållit sig på samma nivå. Överlevnaden har ökat stadigt sedan 1990-talet och är nu ungefär 70 % hos kvinnor och 60 % hos män (FIGUR 11.1).
- Matstrupe: Incidensen och dödligheten minskade fram till början av 2000-talet. Hos män har incidensen ökat något på 2000-talet. Överlevnaden har ökat långsamt och är för närvarande cirka 20 % hos kvinnor och 15 % hos män (FIGUR 11.1).
- Mage: Incidensen och dödligheten har minskat under hela granskningsperioden. På 2000-talet har överlevnaden hållit sig på cirka 30 % hos kvinnor och cirka 25 % hos män (FIGUR 11.2).
- Tjocktarm och ändtarm: Incidensen har ökat hos kvinnor och särskilt hos män. Dödligheten har minskat sedan 1990-talet. Överlevnaden har ökat långsamt och är nu cirka 70 % hos både kvinnor och män (FIGUR 11.2).
- Lever: Incidensen och dödligheten har ökat, hos män kraftigare än hos kvinnor. Överlevnaden har ökat sakta och är nu cirka 10 % (FIGUR 11.2).
- Gallblåsa, gallvägar: Incidensen ökade fram till 1980-talet och har därefter minskat särskilt bland kvinnor. Överlevnaden har ökat långsamt och är nuförtiden cirka 15 % hos kvinnor och 10 % hos män (FIGUR 11.3).
- Bukspottkörtel: Incidensen och dödligheten har hållits på samma nivå sedan 1980-talet för båda könen. Överlevnaden är nuförtiden drygt 5 % (FIGUR 11.3).
- Struphuvud: Hos män har incidensen och dödligheten sjunkit sedan 1970-talet. Hos kvinnor har incidensen och dödligheten hållits på en låg nivå. Överlevnaden har redan länge varit omkring 60 % (FIGUR 11.3).
- Lungor, luftstrupe: Hos kvinnor har incidensen och dödligheten ökat under hela granskningsperioden. Hos män började ökningen avta i slutet av 1970-talet. Hos män är incidensen fortfarande nästan dubbelt så stor som hos kvinnor. Överlevnaden har ökat till cirka 20 % hos kvinnor och till nästan 15 % hos män (FIGUR 11.4).
- Bröst, kvinnor: Incidensen har ökat under hela granskningsperioden. Dödligheten började sjunka på 1990-talet. Överlevnaden är nuförtiden cirka 90 % (FIGUR 11.4).
- Prostata: Incidensen har ökat. Ökningen tilltog på 1990-talet och incidensen var som högst 2004. Nuförtiden är incidensen på samma nivå som under mitten av 1990-talet. Dödligheten började sjunka på 1990-talet. Överlevnaden har ökat och är för närvarande drygt 90 % (FIGUR 11.4).
- Livmoderhals: Incidensen minskade från 1960-talet fram till 1990-talet och har därefter hållits på samma nivå. Dödligheten har fortsatt sjunka på 2000-talet. Överlevnaden är nuförtiden drygt 70 % (FIGUR 11.4).
- Livmoderkropp: Incidensen ökade fram till början av 2000-talet och började därefter sjunka något. Dödligheten har hållit sig på samma nivå. Överlevnaden ökade fram till början av 2000-talet och är för närvarande drygt 80 % (FIGUR 11.4).
- Äggstockar etc.: Incidensen och dödligheten ökade fram till 1990-talet och började därefter sjunka. Överlevnaden har hållit sig på cirka 45 % under 2000-talet (FIGUR 11.5).
- Testikel: Incidensen ökade kraftigt från 1980-talet, men ökningen avtog på 2010-talet. Dödligheten och överlevnaden har legat på samma nivå sedan 1990-talet. Överlevnaden är nuförtiden cirka 95 % (FIGUR 11.5).
- Njure: Incidensen och dödligheten ökade fram till 1990-talet. På 2000-talet har incidensen hos män först sjunkit och senare vänt uppåt igen. Hos kvinnor har incidensen hållit sig på samma nivå sedan 1990-talet. Dödligheten har minskat på 2000-talet. Överlevnaden fortsatte öka på 2000-talet och ligger nu på över 70 % (FIGUR 11.5).
- Urinblåsa och urinvägar: Hos kvinnor ökade incidensen fram till 1990-talet och har därefter legat på samma nivå. Hos män var incidensen som störst under mitten av 1990-talet. Därefter har incidensen hos män först sjunkit och senare jämnat ut. Hos män är incidensen ungefär fyra gånger högre än hos kvinnor. Dödligheten har minskat sedan 1970-talet. Överlevnaden har ökat och är nu cirka 70 % hos kvinnor och 75 % hos män (FIGUR 11.5).
- Hudmelanom: Incidensen ökade fram till mitten av 2010-talet. Hos kvinnor har dödligheten legat på samma nivå sedan 1970-talet. Dödligheten bland män ökade fram till mitten av 2010-talet, men betydligt mindre än incidensen. Överlevnaden är nuförtiden drygt 90 % (FIGUR 11.6).
- Skivepitelcancer i huden: Incidensen har ökat under hela granskningsperioden. Hos män har ökningen tilltagit på 2000-talet. Dödligheten har hållits på en mycket låg nivå och överlevnaden på drygt 90 % (FIGUR 11.6).
- Gliomer: Incidensen har ökat under hela granskningsperioden. Dödligheten ökade fram till 1990-talet, varefter den har hållits på samma nivå hos kvinnor och fortsatt att öka hos män. Överlevnaden har ökat långsamt och är för närvarande cirka 30 % hos kvinnor och 25 % hos män (FIGUR 11.6).
- Meningeomer:: Incidensen ökade fram till 2000-talet och har sedan dess varit stabil. Hos kvinnor är incidensen mer än dubbelt så stor som hos män. Dödligheten har varit liten och har ytterligare minskat sedan 1990-talet. Överlevnaden har fortsatt öka och är nu cirka 95 % (FIGUR 11.7).
- Sköldkörtel: Incidensen har ökat hos båda könen. Hos kvinnor är incidensen mer än dubbelt så stor som hos män. Hos kvinnor har dödligheten sjunkit sedan början av 1990-talet. Hos män har dödligheten hållit sig på samma nivå sedan början av 1990-talet. Överlevnaden är nu cirka 95 % hos kvinnor och 85 % hos män (FIGUR 11.7).
- Bindväv och mjukvävnad: Incidensen ökade hos kvinnor fram till 1990-talet. Hos män har incidensen fortsatt öka under hela granskningsperioden. Dödligheten har inte förändrats hos någondera könet. Överlevnaden är nuförtiden cirka 60 % (FIGUR 11.7).
- Hodgkins lymfom: Incidensen har hållits på samma nivå sedan början av 1990-talet, men dödligheten fortsatte minska på 1990-talet. Överlevnaden har ökat och är nu cirka 90 % (FIGUR 11.8).
- Myelom och andra plasmacellstumörer: Incidensen och dödligheten ökade fram till slutet av 1980-talet för båda könen. Därefter har incidensen legat på samma nivå, men dödligheten har minskat. Överlevnaden ökade på 2000-talet och är nu cirka 45 % hos både kvinnor och män (FIGUR 11.8).
- Akut lymfatisk leukemi/lymfom: Incidensen har hållits på samma nivå sedan 1980-talet, men dödligheten har minskat. Överlevnaden har ökat avsevärt och är nu drygt 75 % (FIGUR 11.8).
- Kronisk lymfatisk leukemi: Incidensen och dödligheten har minskat sedan 1980-talet för båda könen. Överlevnaden har ökat stadigt och är för närvarande drygt 80 % hos kvinnor och cirka 75 % hos män (FIGUR 11.9).
- Akut myeloisk leukemi: Incidensen har varit på samma nivå sedan 1980-talet, men dödligheten har minskat. Överlevnaden har ökat klart sedan 1980-talet och är nu cirka 25 % hos kvinnor och 20 % hos män (FIGUR 11.9).
- Kronisk myeloisk leukemi: Incidensen och dödligheten har minskat under hela granskningsperioden hos båda könen. Överlevnaden ökade i synnerhet på 2000-talet och är för närvarande drygt 70 % (FIGUR 11.9).
FIGUR 11.1: Cancerincidens och cancerdödlighet (per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning 2014) samt åldersstandardiserad relativ femårsöverlevnad (%) efter kön åren 1953–2022.
FIGUR 11.2: Cancerincidens och cancerdödlighet (per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning 2014) samt åldersstandardiserad relativ femårsöverlevnad (%) efter kön åren 1953–2022.
FIGUR 11.3: Cancerincidens och cancerdödlighet (per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning 2014) samt åldersstandardiserad relativ femårsöverlevnad (%) efter kön åren 1953–2022.
FIGUR 11.4: Cancerincidens och cancerdödlighet (per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning 2014) samt åldersstandardiserad relativ femårsöverlevnad (%) efter kön åren 1953–2022.
FIGUR 11.5: Cancerincidens och cancerdödlighet (per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning 2014) samt åldersstandardiserad relativ femårsöverlevnad (%) efter kön åren 1953–2022.
FIGUR 11.6: Cancerincidens och cancerdödlighet (per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning 2014) samt åldersstandardiserad relativ femårsöverlevnad (%) efter kön åren 1953–2022.
FIGUR 11.7: Cancerincidens och cancerdödlighet (per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning 2014) samt åldersstandardiserad relativ femårsöverlevnad (%) efter kön åren 1953–2022.
FIGUR 11.8: Cancerincidens och cancerdödlighet (per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning 2014) samt åldersstandardiserad relativ femårsöverlevnad (%) efter kön åren 1953–2022.
FIGUR 11.9: Cancerincidens och cancerdödlighet (per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning 2014) samt åldersstandardiserad relativ femårsöverlevnad (%) efter kön åren 1953–2022.
12 Prediktioner
Prediktionerna tyder på att man år 2040 kommer att diagnostisera cirka 48 500 nya cancerfall (TABELL 12.1). Det årliga antalet fall beräknas öka med 24 % i förhållande till 2022 års prediktion. Ökningen beror i huvudsak på att befolkningen åldras. Antalet cancerfall hos personer över 75 år kommer att öka med 63 % från 15 810 till 25 800 fall (FIGUR 12.1). Antalet fall hos personer under 75 år förblir nästan oförändrat under de kommande åren. Den åldersstandardiserade incidensen av cancer beräknas öka med 3 %: 4 % hos kvinnor och 2 % hos män.
Prediktionen för prostatacancer baserar sig inte på en modell som utnyttjar den observerade utvecklingen, eftersom den oregelbundna utvecklingen av incidensen till följd av det allt vanligare PSA-provet inte lämpar sig som grund för modellen. I prediktionen för prostatacancer antogs att incidensen i varje åldersgrupp kommer att hållas på samma nivå som åren 2015–2019. Vid prostatacancer kommer antalet fall att öka från 5 747 till 6 830 fall (19 % ökning, TABELL 12.1). Vid bröstcancer är ökningen från 5 410 till6 070 fall (12 % ökning, TABELL 12.1) måttligare än vid prostatacancer, eftersom bröstcancerincidensen inte fortsätter att öka efter 65 års ålder. Incidensen av prostatacancer ökar med åldern och är som högst vid 80 års ålder.
I fråga om de vanligaste cancersjukdomarna ökar antalet fall av hudmelanom proportionellt sett mest (39 %, TABELL 12.1). Den exceptionellt stora ökningen beror på att den åldersstandardiserade incidensen av hudmelanom har ökat kraftigt och ökningen väntas fortsätta (20 % från 2022 till 2040, TABELL 12.1).
Prediktionen om incidensen av lungcancer visar tydliga skillnader mellan män och kvinnor (TABELL 12.1). Hos kvinnor beräknar man att den åldersstandardiserade incidensen ökar fram till år 2032. År 2040 kommer det att diagnostiseras 21 % fler lungcancerfall än 2022. Även om lungcancer blir sällsyntare hos män och den åldersstandardiserade incidensen beräknas minska med 14 %, ökar antalet fall ändå med cirka 5 %.
Enligt prediktionen kommer den åldersstandardiserade dödligheten till följd av cancer ytterligare att minska (TABELL 12.1). Dödligheten av alla cancersjukdomar kommer i genomsnitt att minska med 11 % från 2022 till 2040: 12 % hos kvinnor och 10 % hos män. År 2040 dör 16 000 människor i cancer, vilket är 20 % fler än år 2022. Dödligheten minskar mest vid lungcancer hos män (26 %). Lungcancerdödligheten minskar också hos kvinnor (11 % i genomsnitt), men prediktionen varierar efter åldersgrupp. Dödligheten minskar med 39 % bland personer i åldern 65–74. Hos kvinnor äldre än så ökar dödligheten i lungcancer med 7 %.
| Cancerform | ICD-10 | Antal | Förändring | Rat1 | Förändring | Antal | Förändring | Rat1 | Förändring |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Alla cancerformer tillsammas | C00-96,D09.0-1,D32-33, D41-43,D45-47,D76 | 48500 | 24 % | 671.2 | 3 % | 16000 | 20 % | 191.0 | -11 % |
| Prostata | C61 | 6830 | 19 % | 201.7 | 0 % | 1330 | 45 % | 30.8 | -11 % |
| Bröst (kvinnor) | C50 | 6070 | 12 % | 179.8 | 2 % | 909 | 4 % | 20.9 | -17 % |
| Tjock- och ändtarm | C18-20 | 5170 | 31 % | 69.3 | 8 % | 1840 | 31 % | 22.0 | -3 % |
| Lymfatisk, blodbildande och besläktad vävnad | C81-96,D45-47,D76 | 5000 | 26 % | 67.3 | 3 % | 1530 | 13 % | 17.4 | -19 % |
| Hudmelanom | C43 | 2940 | 39 % | 43.5 | 20 % | 174 | -14 % | 2.0 | -39 % |
| Urinblåsa och urinvägar | C65-68,D09.0-1,D41.1-9 | 2100 | 33 % | 27.5 | 4 % | 650 | 78 % | 6.9 | 9 % |
| Lungor, luftstrupe (män) | C33-34 | 2000 | 5 % | 56.9 | -14 % | 1360 | -9 % | 37.5 | -28 % |
| Lungor, luftstrupe (kvinnor) | C33-34 | 1580 | 21 % | 37.0 | -1 % | 1040 | 14 % | 22.5 | -11 % |
| 1 per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning år 2014 |
FIGUR 12.1: Årligt antal nya cancerfall som diagnostiserats 1953–2022 och förväntad utveckling fram till 2040 i olika åldersgrupper. Prediktionen presenteras också för 2022 och baserar sig på den utveckling som observerats fram till 2019.
13 Regionala skillnader i cancerbördan
De regionala variationerna i cancerincidensen och -dödligheten granskades för åren 2018–2022. Utöver en kombination av alla cancersjukdomar granskades de fyra vanligaste cancersjukdomarna.
Alla cancersjukdomar tillsammans (FIGUR 13.1): De regionala variationerna i cancerincidens var något större hos män än hos kvinnor. Bland kvinnor varierade den relativa risken för incidensen mellan 0.89 och 1.15, dvs. cancerincidensen i kommunen var i bästa fall 11 % mindre och i värsta fall 15 % större än i hela landet i genomsnitt. Bland män var variationsintervallet för de relativa regionala skillnaderna något högre: 0.90-1.22. Hos kvinnor var den relativa risken för cancerdödlighet i Fastlandsfinland 0.91-1.16, men för Ålands kommuner 1.05-1.16 (i genomsnitt 1.11, sannolikhetsintervall 95 % [1.00, 1.24]). Hos män varierade den relativa risken för dödlighet mellan 0.91 och 1.11 och Ålands kommuner skilde sig mindre från resten av Finland än hos kvinnor.
Bröst, kvinnor (FIGUR 13.2): Incidensen av bröstcancer var lägst i Kajanaland (relativ risk i genomsnitt 0.84 [0.77, 0.91]) och störst i huvudstadsregionen (i genomsnitt 1.19 [1.12, 1.28]). I kommunerna med hög cancerincidens var också cancerdödligheten ofta högre. Den relativa risken för bröstcancerincidens varierade mellan 0.80 och 1.34 och mellan 0.79 och 1.26 för bröstcancerdödlighet. I Helsingfors låg bröstcancerdödligheten på en hög nivå (1.26 [1.14, 1.39]).
Prostata (FIGUR 13.2): Hos män var de regionala skillnaderna i cancerincidens störst vid prostatacancer. Incidensen av prostatacancer var lägst i Vanda och Kervo välfärdsområde (relativ risk i genomsnitt 0.81 [0.74, 0.88]) och i Helsingfors (0.84 [0.80, 0.89]) och störst på Åland (i genomsnitt 1.31 [1.14, 1.49]). I kommunerna med den högsta incidensen var incidensen drygt 80 % högre än i kommunerna med den lägsta incidensen (intervall för relativ risk 0.79-1.46). Vid dödligheten i prostatacancer var skillnaden mindre (intervall 0.84-1.25).
Tjocktarm och ändtarm (FIGUR 13.3): Incidensen och dödligheten i tjock- och ändtarmscancer var lägst i Norra Finland; till exempel i Lapplands kommuner var den relativa risken i genomsnitt 0.90 [0.80, 1.00] hos kvinnor och 0.87 [0.80, 0.95] hos män. Den största incidensen observerades hos kvinnor på Åland (1.16 [0.97, 1.40]) och Kymmenedalen (1.14 [1.02, 1.29]) och hos män på Åland (1.11 [0.98, 1.28]) och i Egentliga Finland (1.07 [1.02, 1.13])). Kvinnornas dödlighet i tjock- och ändtarmscancer var störst på Åland (intervall för relativ risk 1.07-1.23, i genomsnitt 1.13 [0.88, 1.46]). Hos män var de regionala skillnaderna i dödlighet mindre än hos kvinnor.
Lungor, luftstrupe (FIGUR 13.4): De regionala skillnaderna i cancerbördan i fråga om de fyra vanligaste cancersjukdomarna var störst vid lungcancer hos kvinnor: den relativa risken varierade mellan 0.78 och 1.45 för incidensen och mellan 0.76 och 1.86 för dödligheten. Incidensen av lungcancer hos kvinnor var särskilt hög i Helsingfors (1.42 [1.30, 1.54]) och Lappland (i genomsnitt 1.32 [1.14, 1.51]). Hos män var variationerna i fråga om lungcancer betydligt mindre: 0.86-1.31 för incidensen och 0.81-1.40 för dödligheten. Den regionala variationen mellan incidens och dödlighet var mycket lika, eftersom de insjuknade ofta dör i cancer oberoende av region.
FIGUR 13.1: Relativa regionala skillnader i total cancerincidens och -dödlighet efter kön 2018–2022.
FIGUR 13.2: Relativa regionala skillnader efter kön i incidens och dödlighet av bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män 2018–2022.
FIGUR 13.3: Relativa regionala skillnader i incidens och dödlighet av tjock- och ändtarmscancer efter kön 2018–2022.
FIGUR 13.4: Relativa regionala skillnader i incidens och dödlighet av lungcancer efter kön 2018–2022.
14 Utbildningsnivå och cancerbördan
I statistiken som uppdelats efter utbildningsnivå indelades befolkningen i tre grupper utifrån högsta avlagda examen (se Statistiska metoder, Definitioner). I figurerna FIGUR 14.1 - FIGUR 14.4 presenteras den åldersstandardiserade cancerincidensen och -dödligheten per 100 000 personår för kvinnor och män över 25 år efter utbildningsnivå. I fråga om incidensen inkluderades de tio vanligaste cancersjukdomarna och i fråga om dödlighet de tio cancersjukdomar som orsakar mest dödlighet. För kvinnor analyserades dessutom livmoderhalscancer och levercancer, där det tidigare har konstaterats skillnader mellan olika utbildningsnivåer i fråga om incidens och dödlighet.
14.1 Cancerincidens efter utbildningsnivå
Hos kvinnor var skillnaderna mellan olika utbildningsnivåer i fråga om cancerincidensen (FIGUR 14.1) relativt sett störst vid lung- och luftstrupscancer, där incidensen på grundnivån var mer än dubbelt så stor som på den högre nivån (76.4 vs. 32, relativ risk (RR) på grundnivån 2.24, 95 % konfidensintervall [2.08, 2.42]). Också incidensen av livmoderhalscancer var högst på grundnivån och lägst hos högutbildade personer (12.8 vs. 6.9, RR på grundnivå 1.82 [1.52, 2.20]. Även skillnaderna i incidensen av hudmelanom var stora, om än i motsatt riktning. Incidensen var högst på den högre utbildningsnivån (44.4) och lägst på grundnivån (26.8, RR 0.62 [0.57, 0.68] jämfört med högutbildade personer).
Bröstcancer var också vanligare bland personer med utbildning på högre nivå (259.3) än bland personer med utbildning på grundnivå (198.3). På grundnivån hade bröstcancer en RR på 0.78 [0.75, 0.81] jämfört med högutbildade. På grundnivån var incidensen av bröstcancer således ungefär en femtedel (22 %) lägre än hos högutbildade. Skillnaderna i incidensen av tjock- och ändtarmscancer var mycket små; incidensen på grundnivån (74.4) var cirka 4 % högre än på den högre utbildningsnivån (70.1) (RR 1.04 [0.99, 1.11]).
Hos män observerades de största incidensskillnaderna mellan utbildningsnivåer vid lung- och luftstrupscancer (FIGUR 14.2). Incidensen av lung- och luftstrupscancer var ungefär 2,5 gånger högre på grundnivån än på den högre utbildningsnivån (128.7 vs. 48.5, grundnivåns RR var 2.64 [2.48, 2.81] jämfört med den högre utbildningsnivån). Även incidensen av lever- och magcancer var högst bland personer med utbildning på grundnivå (24.9 och 23.8) och lägst bland personer med högre utbildning (15.2 och 15.4). Incidensen av lever- och magcancer var på grundnivån över 1,5 gånger högre än hos personer med högre utbildning (RR 1.62 [1.44, 1.82] vid levercancer och RR 1.57 [1.39, 1.77] vid magcancer). Prostatacancer var däremot sällsyntare på grundnivån än på den högre nivån (251.4 vs. 285.8, RR 0.88 [0.86, 0.91]). Skillnaderna i incidensen av tjocktarms- och ändtarmscancer mellan grundnivån och den högre nivån var små och inte statistiskt signifikanta (105.1 vs. 104.7, RR 1.02 [0.97, 1.07] på grundnivån jämfört med den högre nivån).
FIGUR 14.1: Cancerincidens bland kvinnor (per 100 000 personår och åldersstandardiserad efter Finlands befolkning 2014) över 25 år efter utbildningsnivå 2018–2022.
FIGUR 14.2: Cancerincidens bland män (per 100 000 personår och åldersstandardiserad efter Finlands befolkning 2014) över 25 år efter utbildningsnivå 2018–2022.
14.2 Cancerdödlighet efter utbildningsnivå
Också i fråga om cancerdödlighet observerades skillnader mellan utbildningsnivåer. Bland kvinnor var dödligheten allmänt taget störst på grundutbildningsnivån (FIGUR 14.3). Den största statistiskt signifikanta skillnaden observerades vid livmoderhalscancer, där dödligheten var nästan tre gånger högre bland personer med grundutbildning än bland högutbildade (4.1 vs. 1.2, RR 2.93 [2.01, 4.27]). När det gäller lung- och luftstrupscancer var skillnaden 2,5 gånger högre (55.5 vs. 20.4, RR 2.62 [2.39, 2.87]). Även i fråga om dödligheten i levercancer var det mer än 1,5 gånger större skillnad mellan personer med grundläggande och personer med högre utbildning (7.7 på grundnivå vs 4.4 på högre nivå, RR 1.65 [1.34, 2.02]). Inga skillnader i dödlighet i bröstcancer observerades mellan utbildningsnivåer (RR 1.03 [0.96, 1.12]). Dödligheten i bukspottkörtelcancer var 26 % högre bland personer med grundutbildning än bland personer med högre utbildning (29.5 vs. 22.6, RR 1.26 [1.14, 1.38]).
Bland män var dödligheten högst på grundnivån och lägst på den högre nivån vid nästan alla cancersjukdomar som undersöktes (FIGUR 14.4). Skillnaden var särskilt stor vid lung- och luftstrupscancer, där dödligheten bland män med grundutbildning var drygt 2,5 gånger högre än bland män med högre utbildning (108.1 vs. 39.2, RR 2.79 [2.61, 2.99]). Skillnaden i dödlighet var också stor vid matstrupscancer, där dödligheten på grundnivån var dubbelt så hög som på den högre nivån (14.3 vs. 7.4, RR 1.91 [1.62, 2.26]). Magcancerdödligheten var 54 % högre på grundnivån än på den högre nivån (15.7 vs. 10.3, RR 1.54 [1.33, 1.78]). Vid tjock- och ändtarmscancer samt prostatacancer var dödligheten ungefär en tredjedel högre på grundnivån än på den högre nivån: 44 vs. 34.4 (RR 1.30 [1.19, 1.41]) vid tjock- och ändtarmscancer och 58.5 vs. 43.5 (RR 1.35 [1.25, 1.45]) vid prostatacancer.
FIGUR 14.3: Cancerdödlighet bland kvinnor (per 100 000 personår och åldersstandardiserad efter Finlands befolkning 2014) över 25 år efter utbildningsnivå 2018–2022.
FIGUR 14.4: Cancerdödlighet bland män (per 100 000 personår och åldersstandardiserad efter Finlands befolkning 2014) över 25 år efter utbildningsnivå 2018–2022.
15 Tabeller
15.1 Incidens, dödlighet och prevalens
| Cancerform | ICD-10 | Antal | Rat1 | Antal | Rat1 | Antal | Andel2 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Alla cancerformer tillsammas | C00-96,D09.0-1,D32-33, D41-43,D45-47,D76 | 17622 | 540.39 | 6264 | 174.72 | 180539 | 5442.7 |
| Mun och svalg | C00-14 | 303 | 9.38 | 80 | 2.24 | 2913 | 87.8 |
| Läpp | C00 | 17 | 0.47 | – | 0.03 | 276 | 7.1 |
| Tunga | C02 | 80 | 2.42 | 25 | 0.71 | 743 | 22.4 |
| Spottkörtlar | C07-08 | 32 | 1.02 | 6 | 0.16 | 556 | 17.1 |
| Annan eller ospecificerad muncancer | C03-06 | 99 | 3.01 | 26 | 0.69 | 775 | 22.6 |
| Svalg | C01,C09-14 | 75 | 2.46 | 22 | 0.66 | 626 | 20.3 |
| Matsmältningsorgan | C15-26 | 3395 | 99.54 | 2024 | 56.32 | 20157 | 576.3 |
| Matstrupe | C15 | 101 | 2.91 | 79 | 2.26 | 252 | 7.1 |
| Magsäck | C16 | 250 | 7.49 | 164 | 4.72 | 1561 | 44.9 |
| Tunntarm | C17 | 89 | 2.72 | 38 | 1.01 | 773 | 23.2 |
| Tjock- och ändtarm | C18-20 | 1832 | 54.54 | 652 | 18.19 | 15751 | 446.1 |
| Tjocktarm | C18 | 1282 | 37.74 | 439 | 12.16 | 10502 | 295.9 |
| Ändtarm | C19-20 | 550 | 16.79 | 213 | 6.03 | 5350 | 152.9 |
| Anus | C21 | 41 | 1.26 | 12 | 0.32 | 365 | 11.1 |
| Lever | C22 | 154 | 4.48 | 160 | 4.62 | 286 | 8.5 |
| Gallblåsa, gallvägar | C23-24 | 169 | 4.77 | 172 | 4.80 | 385 | 10.9 |
| Bukspottkörtel | C25 | 623 | 17.60 | 654 | 17.95 | 854 | 26.1 |
| Andra och ospecificerade cancrar i matsmältningsorgan | C26 | 136 | 3.77 | 93 | 2.44 | 107 | 3.2 |
| Andningsorgan | C30-39 | 1282 | 37.48 | 948 | 26.38 | 3843 | 112.3 |
| Näsa, bihålor | C30-31 | 15 | 0.44 | 9 | 0.26 | 165 | 5.0 |
| Struphuvud | C32 | 27 | 0.86 | 8 | 0.25 | 171 | 5.1 |
| Lunga, luftstrupe | C33-34 | 1207 | 35.18 | 915 | 25.45 | 3376 | 97.9 |
| Andra eller ospecificerade andningsorgan eller brösthålans organ | C37-39 | 33 | 1.01 | 16 | 0.43 | 145 | 4.6 |
| Bröst | C50 | 4867 | 158.25 | 871 | 25.19 | 82068 | 2467.3 |
| Kvinnliga könsorgan | C51-58 | 1912 | 58.84 | 787 | 21.93 | 23419 | 687.4 |
| Livmoderhals | C53 | 191 | 6.67 | 56 | 1.77 | 3212 | 108.9 |
| Livmoderkropp | C54 | 959 | 29.12 | 217 | 5.74 | 13240 | 367.7 |
| Äggstock mm. | C48.1-2 (Serous), C56, C57.0-4 | 578 | 17.77 | 409 | 11.58 | 5823 | 177.8 |
| Vulva | C51 | 108 | 3.13 | 43 | 1.11 | 956 | 27.2 |
| Vagina | C52 | 25 | 0.74 | 14 | 0.40 | 172 | 5.0 |
| Placenta | C58 | 0 | 0.00 | 0 | 0.00 | 81 | 2.8 |
| Andra och ospecificerade cancrar i kvinnliga könsorgan | C55,C57.5-9 | 51 | 1.40 | 48 | 1.32 | 168 | 4.8 |
| Urinorgan | C64-68,D09.0-1,D41.1-9 | 744 | 21.83 | 264 | 7.32 | 6950 | 197.4 |
| Njure | C64 | 389 | 11.79 | 146 | 4.10 | 4094 | 119.5 |
| Urinblåsa och urinvägar | C65-68,D09.0-1,D41.1-9 | 355 | 10.05 | 118 | 3.22 | 2888 | 78.7 |
| Hud | C43-44 | 1841 | 53.51 | 120 | 3.27 | 19732 | 577.8 |
| Hudmelanom | C43 | 809 | 26.16 | 88 | 2.50 | 11889 | 372.1 |
| Hud, epidermoid karsinom | C44 (Squamous cell) | 969 | 25.60 | 25 | 0.59 | 7232 | 186.4 |
| Hud, annan | C44 (Other) | 63 | 1.74 | 7 | 0.18 | 899 | 26.6 |
| Öga | C69 | 23 | 0.75 | 8 | 0.22 | 471 | 14.5 |
| Hjärna, centrala nervsystemet | C70-72,D32-33,D42-43 | 724 | 23.72 | 211 | 6.38 | 9178 | 291.2 |
| Gliom | – | 145 | 4.83 | 140 | 4.48 | 1515 | 54.1 |
| Meningeom | – | 291 | 9.67 | 13 | 0.40 | 5884 | 179.4 |
| Centrala nervsystemet | – | 26 | 0.90 | – | 0.04 | 1102 | 34.6 |
| Andra och ospecificerade tumörer av hjärna och centrala nervsystemet | – | 262 | 8.32 | 57 | 1.47 | 767 | 26.2 |
| Endokrina körtlar | C73-75 | 419 | 14.12 | 43 | 1.21 | 9045 | 295.2 |
| Sköldkörtel | C73 | 379 | 12.76 | 39 | 1.08 | 8710 | 283.9 |
| Binjure | C74 | 29 | 1.00 | – | 0.08 | 261 | 9.0 |
| Andra endokrina körtlar | C75 | 11 | 0.36 | – | 0.04 | 86 | 2.7 |
| Mesoteliom | C45 | 33 | 0.98 | 21 | 0.57 | 61 | 1.8 |
| Ben | C40-41 | 29 | 0.98 | 11 | 0.33 | 449 | 15.2 |
| Bindväv | C48-49 | 115 | 3.55 | 47 | 1.33 | 1249 | 38.9 |
| Perifera nerver, autonoma nervsystemet | C47 | 5 | 0.17 | 0 | 0.00 | 115 | 4.1 |
| Annan eller ospecificerad | C76,C80 | 265 | 7.22 | 194 | 5.15 | 586 | 17.4 |
| Lymfatisk, blodbildande och besläktad vävnad | C81-96,D45-47,D76 | 1665 | 50.09 | 635 | 16.87 | 15386 | 474.6 |
| Hodgkins lymfom | C81 | 73 | 2.62 | – | 0.09 | 1717 | 61.0 |
| Mogna B-cellulära neoplasm | – | 923 | 27.06 | 400 | 10.52 | 8124 | 236.1 |
| Kronisk lymfatisk leukemi | C91.1 | 131 | 3.68 | 45 | 1.12 | 1381 | 38.4 |
| Diffust storcelligt B-cellslymfom | C83.3 | 332 | 9.76 | 136 | 3.62 | 2489 | 73.1 |
| Follikulärt lymfom | C82 | 143 | 4.17 | 38 | 1.01 | 2064 | 60.0 |
| Myelom och andra plasmacellstumörer | C90 | 179 | 5.28 | 146 | 3.88 | 1135 | 33.5 |
| Burkitts lymfom/leukemi | C83.7 | 6 | 0.20 | – | 0.04 | 72 | 2.4 |
| Marginalzonslymfom | C83.8 | 70 | 2.11 | 10 | 0.24 | 692 | 20.2 |
| Mantelcellslymfom | C83.1 | 28 | 0.82 | 16 | 0.41 | 217 | 6.2 |
| Maligna immunoproliferativa sjukdomar | C88 | 28 | 0.85 | 7 | 0.18 | 205 | 5.8 |
| Andra mogna B-cellsneoplasier | – | 6 | 0.19 | – | 0.02 | 76 | 2.3 |
| Andra T- och NK-cellslymfom/leukemier | C84 | 52 | 1.62 | 21 | 0.60 | 532 | 16.8 |
| Mogna kutana T-cellsneoplasier | C84.0-1 | 19 | 0.61 | – | 0.07 | 281 | 8.9 |
| Andra mogna T och NK-celltumörerna | C84.3-5 | 33 | 1.01 | 19 | 0.54 | 253 | 8.0 |
| Akut lymfoblastisk leukemi/lymfom | C91.0 | 42 | 1.64 | 7 | 0.24 | 927 | 34.7 |
| Akut myeloisk leukemi | C92.0 | 91 | 2.84 | 68 | 1.90 | 634 | 21.5 |
| Annat eller icke-specifierat lymfom | C85 | 65 | 1.70 | 34 | 0.84 | 795 | 23.1 |
| Leukemi, annan | C95 | 12 | 0.29 | 14 | 0.38 | 86 | 2.8 |
| Myeloproliferativa neoplasier | C92.1,D45,D47.1,D47.3 | 294 | 9.19 | 29 | 0.75 | 2343 | 71.7 |
| Kronisk myeloisk leukemi | C92.1 | 17 | 0.56 | – | 0.10 | 277 | 9.3 |
| Polycythaemia vera | D45 | 68 | 2.10 | 6 | 0.14 | 548 | 16.2 |
| Myelofibros | D47.1 | 26 | 0.84 | 6 | 0.18 | 239 | 7.1 |
| Essentiell trombocytemi | D47.3 | 143 | 4.49 | 8 | 0.21 | 1063 | 32.4 |
| Myeloproliferativ sjukdom, annan | D47.1 | 40 | 1.20 | 5 | 0.13 | 329 | 10.1 |
| Myelodysplastiska/myeloproliferativa syndrom | – | 108 | 2.95 | 58 | 1.51 | 295 | 8.4 |
| Myelodysplastiskt syndrom | D46 | 91 | 2.46 | 47 | 1.22 | 235 | 6.8 |
| Myelodysplastiska/myeloproliferativa neoplasier | – | 17 | 0.49 | 11 | 0.29 | 61 | 1.7 |
| Annan, obestämd eller blandad hematologisk sjukdom | C96, D76 | 5 | 0.19 | – | 0.04 | 118 | 4.1 |
| Malign mastocytos | C96.2 | – | 0.04 | 0 | 0.00 | 58 | 2.0 |
| Histiocyt- och dendritcellsneoplasier | C96.1, D76 | – | 0.07 | – | 0.04 | 50 | 1.8 |
| Annan, obestämd eller blandad hematologisk sjukdom | C96.7-9 | – | 0.08 | 0 | 0.00 | 10 | 0.3 |
| Ingår inte i ovanstående | |||||||
| Basaliom i hud | C44 (Basal cell) | 5059 | 149.43 | 0 | 0.00 | 67907 | 1900.4 |
| Basaliom i könsorgan | C51-53,C60-63 (Basal cell) | 9 | 0.28 | 0 | 0.00 | 148 | 4.0 |
| Förstadier till cancer i livmoderhals | N87.1-2, D06 | 2885 | 106.44 | 0 | 0.00 | 36084 | 1313.8 |
| Förstadier till cancer i vagina och vulva | N89-N90,D07.1-2 | 259 | 8.90 | 0 | 0.00 | 1610 | 53.7 |
| Carcinom in situ i bröst | D05 | 612 | 20.85 | 0 | 0.00 | 9504 | 293.5 |
| Duktal cancer in situ i böstkörtel | D05.1 | 541 | 18.60 | 0 | 0.00 | 8674 | 268.2 |
| Lobulär cancer in situ i bröskörtel | D05.0 | 33 | 1.20 | 0 | 0.00 | 606 | 19.0 |
| Annan eller ospecificerad cancer in situ i bröstkörtel | D05.7-9 | 38 | 1.04 | 0 | 0.00 | 224 | 6.4 |
| Borderlinetumör i äggstock | D39 | 185 | 6.22 | 13 | 0.31 | 3342 | 108.7 |
| 1 per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning år 2014 | |||||||
| 2 per 100 000 person och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning år 2014 | |||||||
| Cancerform | ICD-10 | Antal | Rat1 | Antal | Rat1 | Antal | Andel2 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Alla cancerformer tillsammas | C00-96,D09.0-1,D32-33, D41-43,D45-47,D76 | 19646 | 699.02 | 7023 | 253.64 | 142558 | 5057.4 |
| Mun och svalg | C00-14 | 459 | 16.71 | 147 | 5.31 | 3927 | 141.2 |
| Läpp | C00 | 35 | 1.26 | – | 0.04 | 563 | 21.4 |
| Tunga | C02 | 88 | 3.23 | 28 | 1.04 | 788 | 28.2 |
| Spottkörtlar | C07-08 | 49 | 1.76 | 10 | 0.40 | 466 | 16.7 |
| Annan eller ospecificerad muncancer | C03-06 | 94 | 3.49 | 45 | 1.60 | 750 | 26.6 |
| Svalg | C01,C09-14 | 193 | 6.97 | 63 | 2.23 | 1413 | 50.3 |
| Matsmältningsorgan | C15-26 | 4263 | 152.18 | 2433 | 87.36 | 20400 | 726.7 |
| Matstrupe | C15 | 256 | 9.10 | 227 | 8.11 | 606 | 21.0 |
| Magsäck | C16 | 416 | 14.53 | 254 | 9.15 | 1639 | 58.0 |
| Tunntarm | C17 | 114 | 4.12 | 35 | 1.23 | 796 | 28.2 |
| Tjock- och ändtarm | C18-20 | 2241 | 80.84 | 754 | 27.35 | 15591 | 558.1 |
| Tjocktarm | C18 | 1341 | 48.61 | 458 | 16.76 | 9099 | 328.0 |
| Ändtarm | C19-20 | 900 | 32.23 | 296 | 10.59 | 6678 | 236.8 |
| Anus | C21 | 29 | 1.00 | 12 | 0.44 | 173 | 6.1 |
| Lever | C22 | 359 | 12.47 | 314 | 11.04 | 658 | 22.8 |
| Gallblåsa, gallvägar | C23-24 | 158 | 5.54 | 148 | 5.32 | 310 | 10.6 |
| Bukspottkörtel | C25 | 569 | 20.16 | 612 | 21.79 | 781 | 27.2 |
| Andra och ospecificerade cancrar i matsmältningsorgan | C26 | 121 | 4.42 | 77 | 2.94 | 99 | 3.4 |
| Andningsorgan | C30-39 | 1936 | 67.56 | 1563 | 54.67 | 4868 | 166.8 |
| Näsa, bihålor | C30-31 | 42 | 1.52 | 15 | 0.56 | 232 | 8.3 |
| Struphuvud | C32 | 122 | 4.42 | 39 | 1.39 | 974 | 34.1 |
| Lunga, luftstrupe | C33-34 | 1740 | 60.46 | 1495 | 52.24 | 3519 | 119.4 |
| Andra eller ospecificerade andningsorgan eller brösthålans organ | C37-39 | 32 | 1.16 | 14 | 0.50 | 176 | 6.1 |
| Bröst | C50 | 30 | 1.12 | 5 | 0.20 | 301 | 10.8 |
| Manliga könsorgan | C60-63 | 5723 | 201.14 | 943 | 35.61 | 65640 | 2309.5 |
| Penis | C60 | 55 | 2.00 | 10 | 0.40 | 404 | 14.5 |
| Prostata | C61 | 5514 | 193.69 | 920 | 34.75 | 61514 | 2161.5 |
| Testikel | C62 | 150 | 5.30 | 11 | 0.37 | 3754 | 134.6 |
| Andra och ospecificerade cancrar i manliga könsorgan | C63 | – | 0.15 | – | 0.08 | 75 | 2.6 |
| Urinorgan | C64-68,D09.0-1,D41.1-9 | 1757 | 62.24 | 452 | 16.71 | 14956 | 531.8 |
| Njure | C64 | 643 | 22.58 | 206 | 7.28 | 5510 | 194.8 |
| Urinblåsa och urinvägar | C65-68,D09.0-1,D41.1-9 | 1114 | 39.66 | 246 | 9.43 | 9583 | 341.9 |
| Hud | C43-44 | 2272 | 82.93 | 151 | 5.62 | 19618 | 718.7 |
| Hudmelanom | C43 | 1024 | 36.96 | 114 | 4.20 | 11027 | 397.0 |
| Hud, epidermoid karsinom | C44 (Squamous cell) | 1163 | 42.88 | 29 | 1.12 | 8187 | 308.2 |
| Hud, annan | C44 (Other) | 85 | 3.09 | 8 | 0.30 | 902 | 32.7 |
| Öga | C69 | 33 | 1.18 | 17 | 0.58 | 466 | 16.7 |
| Hjärna, centrala nervsystemet | C70-72,D32-33,D42-43 | 514 | 18.60 | 244 | 8.86 | 4857 | 173.2 |
| Gliom | – | 230 | 8.30 | 200 | 7.14 | 1613 | 57.8 |
| Meningeom | – | 108 | 3.78 | 7 | 0.25 | 1731 | 61.1 |
| Centrala nervsystemet | – | 32 | 1.18 | – | 0.07 | 921 | 33.1 |
| Andra och ospecificerade tumörer av hjärna och centrala nervsystemet | – | 144 | 5.35 | 35 | 1.40 | 651 | 23.4 |
| Endokrina körtlar | C73-75 | 182 | 6.48 | 25 | 0.92 | 2605 | 93.1 |
| Sköldkörtel | C73 | 155 | 5.49 | 18 | 0.65 | 2317 | 82.8 |
| Binjure | C74 | 21 | 0.77 | – | 0.12 | 202 | 7.3 |
| Andra endokrina körtlar | C75 | 6 | 0.22 | – | 0.15 | 90 | 3.2 |
| Mesoteliom | C45 | 60 | 2.09 | 62 | 2.12 | 110 | 3.7 |
| Ben | C40-41 | 29 | 1.06 | 11 | 0.42 | 488 | 17.6 |
| Bindväv | C48-49 | 128 | 4.64 | 47 | 1.66 | 1301 | 46.9 |
| Perifera nerver, autonoma nervsystemet | C47 | 7 | 0.24 | – | 0.14 | 119 | 4.3 |
| Annan eller ospecificerad | C76,C80 | 278 | 10.27 | 196 | 7.32 | 503 | 17.8 |
| Lymfatisk, blodbildande och besläktad vävnad | C81-96,D45-47,D76 | 1975 | 70.58 | 723 | 26.15 | 16636 | 588.0 |
| Hodgkins lymfom | C81 | 87 | 3.06 | 13 | 0.44 | 2075 | 74.2 |
| Mogna B-cellulära neoplasm | – | 1141 | 40.85 | 403 | 14.60 | 8643 | 303.5 |
| Kronisk lymfatisk leukemi | C91.1 | 191 | 6.74 | 47 | 1.74 | 1864 | 65.0 |
| Diffust storcelligt B-cellslymfom | C83.3 | 384 | 13.77 | 150 | 5.48 | 2542 | 89.6 |
| Follikulärt lymfom | C82 | 148 | 5.25 | 26 | 0.93 | 1562 | 54.5 |
| Myelom och andra plasmacellstumörer | C90 | 224 | 8.08 | 136 | 4.82 | 1237 | 43.5 |
| Burkitts lymfom/leukemi | C83.7 | 13 | 0.46 | – | 0.08 | 191 | 6.8 |
| Marginalzonslymfom | C83.8 | 48 | 1.68 | 7 | 0.28 | 441 | 15.5 |
| Mantelcellslymfom | C83.1 | 75 | 2.70 | 24 | 0.87 | 491 | 17.2 |
| Maligna immunoproliferativa sjukdomar | C88 | 51 | 1.90 | 8 | 0.31 | 276 | 9.9 |
| Andra mogna B-cellsneoplasier | – | 7 | 0.26 | – | 0.09 | 270 | 9.6 |
| Andra T- och NK-cellslymfom/leukemier | C84 | 87 | 3.05 | 30 | 1.09 | 628 | 22.4 |
| Mogna kutana T-cellsneoplasier | C84.0-1 | 28 | 0.98 | – | 0.09 | 353 | 12.6 |
| Andra mogna T och NK-celltumörerna | C84.3-5 | 59 | 2.08 | 28 | 1.00 | 282 | 10.0 |
| Akut lymfoblastisk leukemi/lymfom | C91.0 | 46 | 1.73 | 11 | 0.38 | 1068 | 38.2 |
| Akut myeloisk leukemi | C92.0 | 128 | 4.64 | 104 | 3.75 | 541 | 19.3 |
| Annat eller icke-specifierat lymfom | C85 | 52 | 1.92 | 26 | 0.98 | 1390 | 49.4 |
| Leukemi, annan | C95 | 15 | 0.54 | 16 | 0.55 | 97 | 3.5 |
| Myeloproliferativa neoplasier | C92.1,D45,D47.1,D47.3 | 278 | 9.86 | 37 | 1.29 | 2014 | 71.4 |
| Kronisk myeloisk leukemi | C92.1 | 30 | 1.06 | – | 0.11 | 345 | 12.4 |
| Polycythaemia vera | D45 | 77 | 2.74 | 7 | 0.25 | 535 | 18.9 |
| Myelofibros | D47.1 | 44 | 1.54 | 14 | 0.48 | 234 | 8.2 |
| Essentiell trombocytemi | D47.3 | 88 | 3.10 | – | 0.14 | 727 | 25.8 |
| Myeloproliferativ sjukdom, annan | D47.1 | 39 | 1.41 | 9 | 0.32 | 280 | 9.9 |
| Myelodysplastiska/myeloproliferativa syndrom | – | 134 | 4.70 | 81 | 3.01 | 319 | 11.0 |
| Myelodysplastiskt syndrom | D46 | 112 | 3.99 | 71 | 2.64 | 245 | 8.5 |
| Myelodysplastiska/myeloproliferativa neoplasier | – | 22 | 0.71 | 10 | 0.37 | 75 | 2.5 |
| Annan, obestämd eller blandad hematologisk sjukdom | C96, D76 | 7 | 0.24 | – | 0.05 | 113 | 4.1 |
| Malign mastocytos | C96.2 | – | 0.07 | – | 0.03 | 49 | 1.8 |
| Histiocyt- och dendritcellsneoplasier | C96.1, D76 | – | 0.10 | – | 0.03 | 55 | 2.0 |
| Annan, obestämd eller blandad hematologisk sjukdom | C96.7-9 | – | 0.07 | 0 | 0.00 | 9 | 0.3 |
| Ingår inte i ovanstående | |||||||
| Basaliom i hud | C44 (Basal cell) | 4451 | 159.25 | – | 0.04 | 53924 | 1949.2 |
| Basaliom i könsorgan | C51-53,C60-63 (Basal cell) | 0 | 0.00 | 0 | 0.00 | 10 | 0.4 |
| Carcinom in situ i bröst | D05 | – | 0.14 | 0 | 0.00 | 31 | 1.1 |
| Duktal cancer in situ i böstkörtel | D05.1 | – | 0.10 | 0 | 0.00 | 25 | 0.9 |
| Lobulär cancer in situ i bröskörtel | D05.0 | 0 | 0.00 | 0 | 0.00 | 0 | 0.0 |
| Annan eller ospecificerad cancer in situ i bröstkörtel | D05.7-9 | – | 0.04 | 0 | 0.00 | 6 | 0.2 |
| 1 per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning år 2014 | |||||||
| 2 per 100 000 person och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning år 2014 | |||||||
15.2 Patienternas överlevnadstal
| Cancerform | ICD-10 | Alla | 0-54 | 55-74 | 75+ |
|---|---|---|---|---|---|
| Alla cancerformer tillsammas | C00-96,D09.0-1,D32-33,D41-43,D45-47,D76 | 71 | 89 | 75 | 58 |
| Mun och svalg | C00-14 | 77 | 90 | 77 | 69 |
| Matsmältningsorgan | C15-26 | 45 | 67 | 47 | 37 |
| Matstrupe | C15 | 16 | 36 | 15 | 13 |
| Magsäck | C16 | 35 | 56 | 39 | 24 |
| Tjock- och ändtarm | C18-20 | 70 | 81 | 73 | 65 |
| Tjocktarm | C18 | 69 | 81 | 71 | 64 |
| Ändtarm | C19-20 | 72 | 80 | 76 | 65 |
| Lever | C22 | 9 | 14 | 10 | 6 |
| Gallblåsa, gallvägar | C23-24 | 13 | 44 | 16 | 6 |
| Bukspottkörtel | C25 | 7 | 32 | 9 | 2 |
| Andningsorgan | C30-39 | 24 | 52 | 27 | 18 |
| Lunga, luftstrupe | C33-34 | 23 | 48 | 25 | 17 |
| Bröst | C50 | 92 | 94 | 94 | 85 |
| Kvinnliga könsorgan | C51-58 | 67 | 84 | 71 | 52 |
| Livmoderhals | C53 | 74 | 86 | 58 | 44 |
| Livmoderkropp | C54 | 81 | 92 | 86 | 71 |
| Äggstock mm. | C48.1-2 (Serous), C56, C57.0-4 | 48 | 76 | 51 | 26 |
| Urinorgan | C64-68,D09.0-1,D41.1-9 | 68 | 87 | 73 | 57 |
| Njure | C64 | 71 | 90 | 72 | 61 |
| Urinblåsa och urinvägar | C65-68,D09.0-1,D41.1-9 | 65 | 77 | 75 | 55 |
| Hud | C43-44 | 94 | 98 | 95 | 92 |
| Hudmelanom | C43 | 94 | 98 | 96 | 88 |
| Hud, epidermoid karsinom | C44 (Squamous cell) | 95 | 100 | 94 | 95 |
| Hjärna, centrala nervsystemet | C70-72,D32-33,D42-43 | 70 | 88 | 70 | 44 |
| Gliom | – | 35 | 74 | 15 | 5 |
| Meningeom | – | 97 | 100 | 97 | 96 |
| Endokrina körtlar | C73-75 | 93 | 97 | 94 | 78 |
| Sköldkörtel | C73 | 94 | 99 | 94 | 77 |
| Bindväv | C48-49 | 66 | 90 | 61 | 58 |
| Lymfatisk, blodbildande och besläktad vävnad | C81-96,D45-47,D76 | 69 | 92 | 79 | 45 |
| Hodgkins lymfom | C81 | 95 | 100 | 93 | 61 |
| Mogna B-cellulära neoplasm | – | 68 | 90 | 79 | 48 |
| Myelom och andra plasmacellstumörer | C90 | 46 | 85 | 63 | 23 |
| Cancerform | ICD-10 | Alla | 0-54 | 55-74 | 75+ |
|---|---|---|---|---|---|
| Alla cancerformer tillsammas | C00-96,D09.0-1,D32-33,D41-43,D45-47,D76 | 69 | 79 | 69 | 66 |
| Mun och svalg | C00-14 | 65 | 78 | 61 | 65 |
| Matsmältningsorgan | C15-26 | 42 | 53 | 42 | 40 |
| Matstrupe | C15 | 12 | 16 | 14 | 7 |
| Magsäck | C16 | 29 | 37 | 30 | 25 |
| Tjock- och ändtarm | C18-20 | 68 | 73 | 68 | 67 |
| Tjocktarm | C18 | 66 | 71 | 65 | 66 |
| Ändtarm | C19-20 | 71 | 75 | 72 | 68 |
| Lever | C22 | 11 | 19 | 11 | 9 |
| Gallblåsa, gallvägar | C23-24 | 10 | 35 | 13 | 5 |
| Bukspottkörtel | C25 | 7 | 22 | 8 | 3 |
| Andningsorgan | C30-39 | 18 | 36 | 20 | 12 |
| Struphuvud | C32 | 61 | 67 | 66 | 49 |
| Lunga, luftstrupe | C33-34 | 14 | 25 | 16 | 10 |
| Manliga könsorgan | C60-63 | 94 | 95 | 95 | 92 |
| Prostata | C61 | 94 | 97 | 95 | 92 |
| Testikel | C62 | 95 | 95 | 98 | 135 |
| Urinorgan | C64-68,D09.0-1,D41.1-9 | 75 | 86 | 78 | 69 |
| Njure | C64 | 74 | 85 | 73 | 70 |
| Urinblåsa och urinvägar | C65-68,D09.0-1,D41.1-9 | 75 | 87 | 81 | 69 |
| Hud | C43-44 | 94 | 97 | 94 | 94 |
| Hudmelanom | C43 | 94 | 97 | 93 | 92 |
| Hud, epidermoid karsinom | C44 (Squamous cell) | 96 | 97 | 96 | 96 |
| Hjärna, centrala nervsystemet | C70-72,D32-33,D42-43 | 47 | 70 | 39 | 30 |
| Gliom | – | 25 | 53 | 11 | 5 |
| Meningeom | – | 93 | 96 | 91 | 97 |
| Endokrina körtlar | C73-75 | 86 | 92 | 80 | 89 |
| Sköldkörtel | C73 | 88 | 94 | 81 | 89 |
| Bindväv | C48-49 | 66 | 75 | 64 | 62 |
| Lymfatisk, blodbildande och besläktad vävnad | C81-96,D45-47,D76 | 62 | 90 | 70 | 39 |
| Hodgkins lymfom | C81 | 90 | 97 | 83 | 74 |
| Mogna B-cellulära neoplasm | – | 64 | 88 | 73 | 46 |
| Myelom och andra plasmacellstumörer | C90 | 44 | 82 | 57 | 24 |
15.3 Långsiktiga förändringar, incidens
| Cancerform | ICD-10 | 1. trend | 2. trend |
|---|---|---|---|
| Alla cancerformer tillsammas | C00-96,D09.0-1,D32-33, D41-43,D45-47,D76 | 1.8% (1990-1991) | 0.8% (1992-2019) |
| Mun och svalg | C00-14 | 1.1% (1990-2019) | – |
| Läpp | C00 | 1.2% (1990-1997) | -5.1% (1998-2019) |
| Svalg | C01,C09-14 | 0.1% (1990-2002) | 5.0% (2003-2019) |
| Matsmältningsorgan | C15-26 | -0.6% (1990-2010) | 1.3% (2011-2019) |
| Matstrupe | C15 | -2.1% (1990-2011) | 2.6% (2012-2019) |
| Magsäck | C16 | -4.1% (1990-2007) | -2.8% (2008-2019) |
| Tjock- och ändtarm | C18-20 | 0.2% (1990-2010) | 1.6% (2011-2019) |
| Tjocktarm | C18 | 0.3% (1990-2005) | 1.2% (2006-2019) |
| Ändtarm | C19-20 | -0.4% (1990-2013) | 2.8% (2014-2019) |
| Lever | C22 | 0.9% (1990-2019) | – |
| Gallblåsa, gallvägar | C23-24 | -2.8% (1990-2010) | 1.3% (2011-2019) |
| Bukspottkörtel | C25 | -2.1% (1990-1994) | 0.9% (1995-2019) |
| Andningsorgan | C30-39 | 2.3% (1990-2019) | – |
| Struphuvud | C32 | 0.3% (1990-2019) | – |
| Lunga, luftstrupe | C33-34 | 2.3% (1990-2019) | – |
| Bröst | C50 | 2.2% (1990-1999) | 1.2% (2000-2019) |
| Kvinnliga könsorgan | C51-58 | 2.0% (1990-1995) | -0.2% (1996-2019) |
| Livmoderhals | C53 | -0.1% (1990-2019) | – |
| Livmoderkropp | C54 | 2.3% (1990-1997) | -0.2% (1998-2019) |
| Äggstock mm. | C48.1-2 (Serous), C56, C57.0-4 | 1.6% (1990-1994) | -0.7% (1995-2019) |
| Urinorgan | C64-68,D09.0-1,D41.1-9 | 0.0% (1990-2019) | – |
| Njure | C64 | 0.0% (1990-2019) | – |
| Urinblåsa och urinvägar | C65-68,D09.0-1,D41.1-9 | -0.2% (1990-2015) | 6.2% (2016-2019) |
| Hud | C43-44 | 2.0% (1990-2002) | 3.4% (2003-2019) |
| Hudmelanom | C43 | 2.3% (1990-2000) | 4.8% (2001-2019) |
| Hud, epidermoid karsinom | C44 (Squamous cell) | 2.0% (1990-2019) | – |
| Hjärna, centrala nervsystemet | C70-72,D32-33,D42-43 | 2.5% (1990-2000) | -0.2% (2001-2019) |
| Gliom | – | 0.7% (1990-2019) | – |
| Meningeom | – | 4.5% (1990-2000) | -0.3% (2001-2019) |
| Endokrina körtlar | C73-75 | 0.2% (1990-2005) | 2.9% (2006-2019) |
| Sköldkörtel | C73 | 0.1% (1990-2004) | 2.6% (2005-2019) |
| Bindväv | C48-49 | 0.5% (1990-2019) | – |
| Lymfatisk, blodbildande och besläktad vävnad | C81-96,D45-47,D76 | 1.1% (1990-2019) | – |
| Hodgkins lymfom | C81 | 0.7% (1990-2019) | – |
| Mogna B-cellulära neoplasm | – | ||
| Kronisk lymfatisk leukemi | C91.1 | 0.2% (1990-2013) | -7.2% (2014-2019) |
| Myelom och andra plasmacellstumörer | C90 | 0.2% (1990-2019) | – |
| Akut lymfoblastisk leukemi/lymfom | C91.0 | -0.4% (1990-2019) | – |
| Akut myeloisk leukemi | C92.0 | 0.7% (1990-2019) | – |
| Myeloproliferativa neoplasier | C92.1,D45,D47.1,D47.3 | ||
| Kronisk myeloisk leukemi | C92.1 | -2.1% (1990-2019) | – |
| Cancerform | ICD-10 | 1. trend | 2. trend |
|---|---|---|---|
| Alla cancerformer tillsammas | C00-96,D09.0-1,D32-33, D41-43,D45-47,D76 | 1.0% (1990-2003) | -0.2% (2004-2019) |
| Mun och svalg | C00-14 | -0.7% (1990-2004) | 1.6% (2005-2019) |
| Läpp | C00 | -6.5% (1990-2019) | – |
| Svalg | C01,C09-14 | 1.6% (1990-2003) | 4.8% (2004-2019) |
| Matsmältningsorgan | C15-26 | -0.7% (1990-1999) | 0.5% (2000-2019) |
| Matstrupe | C15 | -6.8% (1990-1992) | 1.2% (1993-2019) |
| Magsäck | C16 | -4.1% (1990-2011) | -2.2% (2012-2019) |
| Tjock- och ändtarm | C18-20 | 0.8% (1990-2019) | – |
| Tjocktarm | C18 | 3.7% (1990-1993) | 0.8% (1994-2019) |
| Ändtarm | C19-20 | 0.4% (1990-2019) | – |
| Lever | C22 | 2.0% (1990-2019) | – |
| Gallblåsa, gallvägar | C23-24 | -1.0% (1990-2009) | 2.0% (2010-2019) |
| Bukspottkörtel | C25 | 0.6% (1990-2019) | – |
| Andningsorgan | C30-39 | -3.0% (1990-2001) | -1.7% (2002-2019) |
| Struphuvud | C32 | -1.9% (1990-2019) | – |
| Lunga, luftstrupe | C33-34 | -3.2% (1990-2001) | -1.8% (2002-2019) |
| Manliga könsorgan | C60-63 | 5.9% (1990-2002) | -1.9% (2003-2019) |
| Prostata | C61 | 6.0% (1990-2002) | -2.1% (2003-2019) |
| Testikel | C62 | 4.4% (1990-2013) | -1.8% (2014-2019) |
| Urinorgan | C64-68,D09.0-1,D41.1-9 | -1.1% (1990-2003) | 0.7% (2004-2019) |
| Njure | C64 | -1.2% (1990-2006) | 1.5% (2007-2019) |
| Urinblåsa och urinvägar | C65-68,D09.0-1,D41.1-9 | -1.2% (1990-2001) | 0.4% (2002-2019) |
| Hud | C43-44 | 1.8% (1990-2001) | 3.5% (2002-2019) |
| Hudmelanom | C43 | 1.8% (1990-2000) | 4.3% (2001-2019) |
| Hud, epidermoid karsinom | C44 (Squamous cell) | 2.6% (1990-2019) | – |
| Hjärna, centrala nervsystemet | C70-72,D32-33,D42-43 | 0.3% (1990-2019) | – |
| Gliom | – | 0.7% (1990-2019) | – |
| Meningeom | – | 2.9% (1990-2002) | -0.5% (2003-2019) |
| Endokrina körtlar | C73-75 | 0.6% (1990-2007) | 4.2% (2008-2019) |
| Sköldkörtel | C73 | 1.0% (1990-2007) | 4.0% (2008-2019) |
| Bindväv | C48-49 | 0.8% (1990-2019) | – |
| Lymfatisk, blodbildande och besläktad vävnad | C81-96,D45-47,D76 | 0.6% (1990-2002) | 1.4% (2003-2019) |
| Hodgkins lymfom | C81 | 0.6% (1990-2019) | – |
| Mogna B-cellulära neoplasm | – | ||
| Kronisk lymfatisk leukemi | C91.1 | 0.0% (1990-2019) | – |
| Myelom och andra plasmacellstumörer | C90 | 0.9% (1990-2009) | -1.2% (2010-2019) |
| Akut lymfoblastisk leukemi/lymfom | C91.0 | 0.5% (1990-2019) | – |
| Akut myeloisk leukemi | C92.0 | 0.4% (1990-2019) | – |
| Myeloproliferativa neoplasier | C92.1,D45,D47.1,D47.3 | ||
| Kronisk myeloisk leukemi | C92.1 | -2.8% (1990-2019) | – |
15.4 Långsiktiga förändringar, dödlighet
| Cancerform | ICD-10 | 1. trend | 2. trend |
|---|---|---|---|
| Alla cancerformer tillsammas | C00-96,D09.0-1,D32-33, D41-43,D45-47,D76 | -1.0% (1990-2005) | -0.5% (2006-2022) |
| Mun och svalg | C00-14 | -0.2% (1990-2022) | – |
| Läpp | C00 | -3.0% (1990-2022) | – |
| Svalg | C01,C09-14 | 0.0% (1990-2022) | – |
| Matsmältningsorgan | C15-26 | -2.5% (1990-1998) | -0.6% (1999-2022) |
| Matstrupe | C15 | -3.4% (1990-2002) | -0.6% (2003-2022) |
| Magsäck | C16 | -4.1% (1990-2022) | – |
| Tjock- och ändtarm | C18-20 | -1.6% (1990-2006) | -0.5% (2007-2022) |
| Tjocktarm | C18 | -1.5% (1990-2003) | -0.2% (2004-2022) |
| Ändtarm | C19-20 | -1.7% (1990-2022) | – |
| Lever | C22 | -8.1% (1990-1991) | 0.5% (1992-2022) |
| Gallblåsa, gallvägar | C23-24 | -2.9% (1990-2011) | 0.8% (2012-2022) |
| Bukspottkörtel | C25 | -2.7% (1990-1994) | 0.5% (1995-2022) |
| Andningsorgan | C30-39 | 1.9% (1990-2012) | 0.7% (2013-2022) |
| Struphuvud | C32 | 0.3% (1990-2022) | – |
| Lunga, luftstrupe | C33-34 | 1.9% (1990-2013) | 0.6% (2014-2022) |
| Bröst | C50 | -0.8% (1990-2022) | – |
| Kvinnliga könsorgan | C51-58 | -1.2% (1990-2000) | 0.0% (2001-2022) |
| Livmoderhals | C53 | -2.5% (1990-2022) | – |
| Livmoderkropp | C54 | 0.1% (1990-2022) | – |
| Äggstock mm. | C48.1-2 (Serous), C56, C57.0-4 | -0.4% (1990-2022) | – |
| Urinorgan | C64-68,D09.0-1,D41.1-9 | -1.2% (1990-2022) | – |
| Njure | C64 | -1.4% (1990-2022) | – |
| Urinblåsa och urinvägar | C65-68,D09.0-1,D41.1-9 | -4.8% (1990-1996) | -0.4% (1997-2022) |
| Hud | C43-44 | -0.1% (1990-2022) | – |
| Hudmelanom | C43 | -0.1% (1990-2022) | – |
| Hud, epidermoid karsinom | C44 (Squamous cell) | -1.1% (1990-2022) | – |
| Hjärna, centrala nervsystemet | C70-72,D32-33,D42-43 | -0.5% (1990-2022) | – |
| Gliom | – | 0.4% (1990-2022) | – |
| Meningeom | – | -2.6% (1990-2022) | – |
| Endokrina körtlar | C73-75 | -3.2% (1990-2005) | -0.4% (2006-2022) |
| Sköldkörtel | C73 | -5.5% (1990-2001) | -0.4% (2002-2022) |
| Bindväv | C48-49 | -0.2% (1990-2022) | – |
| Lymfatisk, blodbildande och besläktad vävnad | C81-96,D45-47,D76 | 0.8% (1990-1994) | -1.5% (1995-2022) |
| Hodgkins lymfom | C81 | -3.8% (1990-2022) | – |
| Mogna B-cellulära neoplasm | – | ||
| Kronisk lymfatisk leukemi | C91.1 | -3.4% (1990-2022) | – |
| Myelom och andra plasmacellstumörer | C90 | -1.1% (1990-2022) | – |
| Akut lymfoblastisk leukemi/lymfom | C91.0 | -3.3% (1990-2022) | – |
| Akut myeloisk leukemi | C92.0 | 31.5% (1990-1991) | -0.3% (1992-2022) |
| Myeloproliferativa neoplasier | C92.1,D45,D47.1,D47.3 | ||
| Kronisk myeloisk leukemi | C92.1 | -8.2% (1990-2022) | – |
| Cancerform | ICD-10 | 1. trend | 2. trend |
|---|---|---|---|
| Alla cancerformer tillsammas | C00-96,D09.0-1,D32-33, D41-43,D45-47,D76 | -1.7% (1990-2007) | -1.2% (2008-2022) |
| Mun och svalg | C00-14 | 0.3% (1990-2022) | – |
| Läpp | C00 | -6.7% (1990-2022) | – |
| Svalg | C01,C09-14 | 0.6% (1990-2022) | – |
| Matsmältningsorgan | C15-26 | -1.6% (1990-2001) | -0.2% (2002-2022) |
| Matstrupe | C15 | -0.5% (1990-2005) | 1.5% (2006-2022) |
| Magsäck | C16 | -4.3% (1990-2013) | -2.2% (2014-2022) |
| Tjock- och ändtarm | C18-20 | -0.7% (1990-2022) | – |
| Tjocktarm | C18 | -0.2% (1990-2022) | – |
| Ändtarm | C19-20 | -1.3% (1990-2022) | – |
| Lever | C22 | 1.8% (1990-2018) | -3.2% (2019-2022) |
| Gallblåsa, gallvägar | C23-24 | -1.4% (1990-2010) | 3.1% (2011-2022) |
| Bukspottkörtel | C25 | 0.2% (1990-2022) | – |
| Andningsorgan | C30-39 | -3.3% (1990-2001) | -2.3% (2002-2022) |
| Struphuvud | C32 | -2.3% (1990-2022) | – |
| Lunga, luftstrupe | C33-34 | -3.3% (1990-2000) | -2.4% (2001-2022) |
| Manliga könsorgan | C60-63 | 0.0% (1990-1997) | -2.5% (1998-2022) |
| Prostata | C61 | 0.0% (1990-1997) | -2.5% (1998-2022) |
| Testikel | C62 | 0.5% (1990-2022) | – |
| Urinorgan | C64-68,D09.0-1,D41.1-9 | -1.6% (1990-2022) | – |
| Njure | C64 | -1.8% (1990-2022) | – |
| Urinblåsa och urinvägar | C65-68,D09.0-1,D41.1-9 | -1.4% (1990-2022) | – |
| Hud | C43-44 | 1.0% (1990-2015) | -5.4% (2016-2022) |
| Hudmelanom | C43 | 1.0% (1990-2016) | -7.4% (2017-2022) |
| Hud, epidermoid karsinom | C44 (Squamous cell) | 0.8% (1990-2022) | – |
| Hjärna, centrala nervsystemet | C70-72,D32-33,D42-43 | -0.1% (1990-2022) | – |
| Gliom | – | 0.0% (1990-2006) | 1.7% (2007-2022) |
| Meningeom | – | -3.2% (1990-2022) | – |
| Endokrina körtlar | C73-75 | -0.7% (1990-2022) | – |
| Sköldkörtel | C73 | -0.2% (1990-2022) | – |
| Bindväv | C48-49 | -0.4% (1990-2022) | – |
| Lymfatisk, blodbildande och besläktad vävnad | C81-96,D45-47,D76 | -1.2% (1990-2022) | – |
| Hodgkins lymfom | C81 | -11.0% (1990-1997) | -1.1% (1998-2022) |
| Mogna B-cellulära neoplasm | – | ||
| Kronisk lymfatisk leukemi | C91.1 | -3.2% (1990-2019) | -21.6% (2020-2022) |
| Myelom och andra plasmacellstumörer | C90 | -1.0% (1990-2022) | – |
| Akut lymfoblastisk leukemi/lymfom | C91.0 | -2.9% (1990-2022) | – |
| Akut myeloisk leukemi | C92.0 | -1.0% (1990-2009) | 1.7% (2010-2022) |
| Myeloproliferativa neoplasier | C92.1,D45,D47.1,D47.3 | ||
| Kronisk myeloisk leukemi | C92.1 | 0.3% (1990-1997) | -10.5% (1998-2022) |