1 Förord

I sin årsrapport sammanställer Cancerregistret de senaste uppgifterna om viktiga indikatorer för cancerbördan. Dessa beskriver effektfullheten hos åtgärder som syftar till att minska cancerbördan, såsom cancerprevention (incidens), tidig upptäckt, tillgång till vård och behandling (patientprognos), samt cancerrelaterade dödsfall (dödlighet) och belastningen på hälso- och sjukvården (prevalens) i Finland. Dessutom beskrivs verksamheten av de nationella screeningprogrammen i separata årsrapporter om livmoderhalscancer, bröstcancer och tarmcancer (syoparekisteri.fi/raportit-ja-katsaukset/seulontojen-vuosiraportit).

Cancerregistrets officiella cancerstatistik för 2024 samt preliminära uppgifter för 2025 publicerades den 24 april 2026 (cancerregister.fi/statistik/cancerstatistik). Utlämnandet av 2024 års canceruppgifter för forskningsändamål inleddes i april 2026. I denna rapport sammanställs de viktigaste indikatorerna för cancerbördan och görs prediktioner fram till 2045. Hur likabehandlingen förverkligas i Finland utvärderas genom att indikatorerna även publiceras uppdelade efter åldersgrupp, region och utbildningsnivå.

Under 2024 diagnostiserades sammanlagt 38 853 nya cancerfall och registrerades 13 490 dödsfall i cancer. De vanligaste nya fallen var bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män, fortsättningsvis följt av tjock- och ändtarmscancer hos både kvinnor och män. Antalet fall av tjock- och ändtarmscancer började minska efter den ökning i incidensen som följde av införandet av screening. Liksom tidigare år orsakades de flesta dödsfallen i cancer av bröst- och lungcancer hos kvinnor och lung- och prostatacancer hos män.

Cancerstatistiken är nu mer uppdaterad än tidigare, eftersom vi redan i april 2026 publicerade preliminär statistik över antalet nya cancerfall som diagnostiserats 2025 samt över incidensen. Enligt preliminära siffror diagnostiserades 35 870 nya cancerfall 2025. Det finns ett underskott på cirka 10 % i antalet fall i förhandsstatistiken. Antalet fall av hudmelanom ökade inte längre nämnvärt, men när det gäller bukspottkörtelcancer uppgick underskottet till över 40 %.

Som en ny del har rapporten i år utökats med statistik om täckningen av uppgifter om stadium vid diagnos eller spridning, vilket är en viktig faktor för patientens behandling och prognos. Vi redovisar andelen fall för vilka uppgifter om spridning har registrerats via canceranmälningar. Uppgifter om spridning finns tillgängliga för 42 % av de solida tumörer som registrerats år 2024 (exkl. tumörer i centrala nervsystemet och hjärnan).

Cancerstatistiken har utarbetats i enlighet med kliniska klassifikationer (ICD-10) från hela den tid registret har varit verksam, dvs. sedan 1953. Cancerregistrets informationskällor utgörs av aktörer inom hälso- och sjukvården samt patologiska laboratorier. I synnerhet fall där inget vävnads- eller cellprov har tagits samt hematologiska tumörer kan förbli helt orapporterade. Insamlingen av dessa uppgifter stöds med en förbättrad täckning och kvalitet av kliniska anmälningar genom samarbete med hälso- och sjukvården och utvecklare av patientinformationssystem. Den senaste uppdaterade statistiken över kliniska anmälningar innehåller även preliminära uppgifter för 2025 och finns på vår webbplats ((syoparekisteri.fi/tilastot/kliinisten-ilmoitusten-tilasto), på finska).

Finlands Cancerregister är ett forskningsinstitut som lyder under Cancerorganisationerna. Cancerregistret upprätthåller ett nationellt register över cancerfall samt ett register över screening för livmoderhalscancer, bröstcancer och tjock- och ändtarmscancer. Cancerregistret ansvarar även för insamling och rapportering av uppgifter om cancerbehandling inom forskningsprojektet om kvalitetsregister för cancersjukdomar. Institutet för hälsa och välfärd är personuppgiftsansvarig för cancerregistret och har ingått ett avtal med Cancerföreningen i Finland om det tekniska underhållet av cancerregistret.

Vi vill varmt tacka alla samarbetspartner och uppgiftslämnare. Den tillförlitliga kunskapsbas om cancer som omfattande och långa tidsserier skapar lägger en grund både för utvecklingen av hälso- och sjukvården och för forskningen, och bidrar till genomförandet av den nya nationella cancerstrategin.

Helsingfors den 15 juni 2026

Janne Pitkäniemi, professor	Taneli Väisänen	Karri Seppä, docent
direktör	ansvarig läkare	forskningschef
050 372 3335	050 353 7185	050 441 8556

2 Cancersituationen 2024

År 2024 diagnostiserades 38 853 nya cancerfall i Finland, varav 18 667 hos kvinnor och 20 186 hos män. Totalt 13 490 personer dog i cancer under året (TABELL 2.1). Redan drygt 340 000 finländare som insjuknat i cancer levde i slutet av 2024. Av dem var 56 % kvinnor och 44 % män. Den relativa femårsöverlevnaden för cancerpatienter som följts åren 2022-2024 var 72 %.

TAULUKKO 2.1: Nya cancerfall och dödsfall i cancer år 2024, cancerprevalens och relativ femårsöverlevnad i hela Finlands befolkning separat för kvinnor och män.

Hela befolkningen	Kvinnor	Män
38 853 nya cancerfall	18 667 nya cancerfall	20 186 nya cancerfall
13 490 dödsfall i cancer	6 206 dödsfall i cancer	7 284 dödsfall i cancer
343 041 patienter vid liv	191 469 patienter vid liv	151 572 patienter vid liv
72% femårsöverlevnad	74% femårsöverlevnad	71% femårsöverlevnad

KUVA 2.1: Cancerincidens och cancerdödlighet (per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning 2014) samt åldersstandardiserad relativ femårsöverlevnad (%) efter kön åren 1953–2024.

Figur (FIGUR 2.1) visar den åldersstandardiserade cancerincidensen och -dödligheten samt patienternas relativa överlevnad från 1953 till 2024. Cancerincidensen ökade hos kvinnor från 1990-talet med i genomsnitt 0,8 % per år (TABELL 15.5). Den tidigare ökningen hos män (1,0 % per år 1990–2003, TABELL 15.6) har jämnats ut (-0,1 % per år efter 2004). Cancerdödligheten har minskat hos båda könen: i genomsnitt 0,5 % per år hos kvinnor (2006–2024) och 1,2 % per år hos män (2008–2024, TABELL 15.7 och TABELL 15.8). Den relativa överlevnaden har förbättrats jämnt hos kvinnor; hos män har den tidigare snabba förbättringen av överlevnaden avstannat efter början av 2000-talet.

KUVA 2.2: Antal nya cancerfall och incidens (per 100 000 personår och åldersstandardiserad efter Finlands befolkning 2014) uppdelade efter cancersjukdomar hos män (bilder A och B) och kvinnor (C och D) åren 1953–2024. Övriga matsmältningsorgan omfattar cancer i matstrupe, tunntarm, analöppning, lever, gallblåsa och gallvägar, bukspottkörtel samt andra eller odefinierade matsmältningsorgan.

I figur (FIGUR 2.2) presenteras det årliga antalet nya cancerfall och den åldersstandardiserade incidensen hos de vanligaste cancersjukdomarna efter kön. På 1950-talet diagnostiserades årligen cirka 2 000 nya fall av magcancer i Finland, och magcancer var den vanligaste cancersjukdomen bland båda könen. Nuförtiden diagnostiseras årligen cirka 640 nya magcancerfall. Hos män har också incidensen av lungcancer minskat sedan 1970-talet. Incidensen av prostatacancer började öka betydligt på 1990-talet. Incidensen av bröstcancer hos kvinnor ökade fram till början av 2010-talet.

KUVA 2.3: Antal nya cancerdödsfall och dödlighet (per 100 000 personår och åldersstandardiserad efter Finlands befolkning 2014) uppdelade efter cancersjukdomar hos män (bilder A och B) och kvinnor (C och D) åren 1953–2024. Övriga matsmältningsorgan omfattar cancer i matstrupe, tunntarm, analöppning, lever, gallblåsa och gallvägar, bukspottkörtel samt andra eller odefinierade matsmältningsorgan.

Figur (FIGUR 2.3) visar antalet dödsfall i cancer och den åldersstandardiserade dödligheten bland män och kvinnor sedan 1953. Antalet dödsfall i cancer bland kvinnor har ökat relativt jämnt under hela granskningsperioden, medan den kraftiga ökningen bland män lättade under 1980- och 1990-talen, men ökade därefter igen. Förändringarna i mäns prostatacancerdödlighet och kvinnors bröstcancerdödlighet har haft en relativt liten inverkan på förändringen i den totala cancerdödligheten. Den största inverkan har berott på en betydande minskning av dödligheten i magcancer hos både män och kvinnor och på en minskning av dödligheten i lungcancer hos män. Bland kvinnor har lungcancerdödligheten ökat, och lungcancer orsakar nuförtiden ett stort antal cancerdödsfall.

KUVA 2.4: Cancerincidens och cancerdödlighet (per 100 000 personår och ålderstandardiserade efter Finlands befolkning 2014) åren 1953–2024 och prediktion om utveckling fram till 2045 efter kön.

Enligt prediktioner kommer den åldersstandardiserade cancerincidensen att öka måttligt (FIGUR 2.4). Från 2024 till 2045 beräknas den genomsnittliga årliga tillväxten vara 0,1 % för både kvinnor och män. Det beräknas att dödligheten fortsätter att minska. Både hos kvinnor och män minskar dödligheten i genomsnitt 0,7 % per år.

KUVA 2.5: Cancerincidens och cancerdödlighet (per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning 2014) i befolkningen i åldrarna 25 och över efter kön och utbildningsnivå åren 1986–2024.

Cancerincidensen och -dödligheten var som helhet sett högst bland personer som har en utbildning på grundläggande nivå och lägst bland personer med högre utbildning (FIGUR 2.5). Skillnaderna var störst vid lungcancer. De vanligaste cancersjukdomarna hos kvinnor och män, dvs. bröstcancer och prostatacancer, förekom dock oftast bland högutbildade. I sin helhet konstaterades de största skillnaderna i fråga om utbildningsnivå vid cancerdödlighet hos män, där dödligheten bland personer med grundutbildning var högre än bland de högutbildade i alla de cancersjukdomar som granskades. Cancerdödligheten bland högutbildade kvinnor var också allmänt sett något lägre än bland kvinnor med grundläggande utbildning.

3 Statistiska metoder

3.1 Definitioner

Incidens Antalet nya cancerfall under en viss tidsperiod (t.ex. ett kalenderår) i hela eller delar av befolkningen. Incidenskvoten räknas som antalet fall per 100 000 personår.

Cancerdödlighet Avser antalet dödsfall som orsakats av cancer, med cancer som grundläggande dödsorsak, per 100 000 personår.

Prevalens Antalet personer som insjuknat i cancer och som lever vid en viss tidpunkt i hela eller delar av befolkningen. Prevalensandelen är motsvarande antal i förhållande till befolkningsmängden.

Åldersstandardiserad incidens, dödlighet och prevalens I denna rapport har incidens, dödlighet och prevalens åldersstandardiserats efter Finlands befolkning år 2014. Syftet är till exempel att förbättra jämförbarheten mellan siffrorna per kalenderår så att förändringarna i befolkningens åldersstruktur har beaktats.

Risk att insjukna i cancer Uppskattning av andelen personer i befolkningen som insjuknar i cancer.

Risk att insjukna och dö i cancer Uppskattning av andelen personer i befolkningen som insjuknar och dör i cancer.

Relativ överlevnad Uppskattning av andelen patienter som är i livet efter en viss tid efter diagnosen, om cancern skulle vara den enda faktor som påverkar patienternas dödlighet. Relativ överlevnad används som ett mått på cancerpatienters prognos.

Åldersstandardiserad relativ överlevnad I denna rapport syftar detta på den relativa överlevnad som standardiserats efter åldersfördelningen hos de patienter som diagnostiserats i Finland under den senaste treårsperioden. Syftet är till exempel att förbättra jämförbarheten mellan siffrorna per kalenderår så att förändringarna i patienternas åldersstruktur har beaktats.

Cancerbörda Den skada för befolkningen som cancer medför. De vanligaste indikatorerna för skadan är incidens, cancerdödlighet och relativ överlevnad.

3.2 Nya cancerfall – incidens

I cancerstatistiken rapporteras antalet nya diagnostiserade cancerfall under en viss tidsperiod. Tidsperioden är ofta ett år. Incidens syftar på antalet nya cancerfall per 100 000 personår. Personåren för finländarna, dvs. den tid som den befolkning som löper risk för cancer samlar in, uppdelat efter statistikår, kön och ålder, fås ur de uppgifter om befolkningsmängden som Statistikcentralen upprätthåller. Dessa uppgifter har en central betydelse vid bedömningen av de nyckeltal som beskriver cancerbördan, eftersom åldersstrukturen hos Finlands befolkning har kraftigt förändrats under de senaste årtiondena (FIGUR 3.1). När befolkningen åldras ökar antalet cancerfall, men det betyder inte nödvändigtvis att cancerincidensen ökar om man analyserar situationen efter åldersgrupp.

KUVA 3.1: Åldersstruktur hos Finlands befolkning efter kön år 1953 och år 2024.

Åldersstandardiserad incidens beskriver antalet nya cancerfall per 100 000 personår, om åldersstrukturen hos den finska befolkningen i materialet skulle motsvara standardpopulationen. Som standardpopulation kan väljas ’världens standardbefolkning’ och ’Finland 2014’. Världens standardbefolkning grundar sig på den globala åldersstrukturen på 1950-talet. Valet ’Finland 2014’ standardiserar siffrorna så att de motsvarar åldersstrukturen hos befolkningen i Finland år 2014. Åldersstandardisering syftar till att siffror ska kunna jämföras mellan befolkningsgrupper med olika åldersstruktur och mellan olika tidsperioder. Standardpopulationen Finland 2014 lämpar sig väl till exempel för jämförelser mellan kalenderår och sjukvårdsdistrikt, och världens standardbefolkning möjliggör jämförelser med andra länder.

3.3 Dödsfall orsakade av cancer – cancerdödlighet

Antal dödsfall som orsakats av cancer rapporteras ofta under ett år eller under någon annan vald tidsperiod. Cancerdödlighet avser antalet dödsfall som orsakats av cancer per 100 000 personår.

Åldersstandardiserad cancerdödlighet beskriver antalet dödsfall i cancer per 100 000 personår, om åldersstrukturen hos Finlands befolkning motsvarade ”standardpopulationen”. Som standardpopulation kan väljas ’världens standardbefolkning’ och ’Finland 2014’. Världens standardbefolkning grundar sig på den globala åldersstrukturen på 1950-talet. Valet ’Finland 2014’ standardiserar siffrorna så att de motsvarar åldersstrukturen hos befolkningen i Finland år 2014. Åldersstandardisering gör det möjligt att jämföra cancerdödlighet mellan befolkningsgrupper med olika åldersstruktur och mellan olika tidsperioder. Standardpopulationen Finland 2014 lämpar sig väl till exempel för jämförelser mellan kalenderår och sjukvårdsdistrikt, och världens standardbefolkning möjliggör jämförelser med andra länder.

3.4 Levande personer som fått cancerdiagnos – prevalens

Prevalens är antalet personer i befolkningen som är i livet vid en viss tidpunkt och som tidigare har fått en cancerdiagnos. Prevalensen indelas enligt den tid som förflutit sedan diagnosen. Till exempel i femårstalet ingår endast de patienter som fått en cancerdiagnos högst fem år före tidpunkten i fråga (t.ex. tidigast 31.12.2019 om man granskar tidpunkten 31.12.2024). Den regionala statistiken baserar sig på personernas hemkommuner enligt det år då cancern diagnostiserades.

Prevalensandelen är antalet personer i befolkningen som insjuknat i och lever med cancer i förhållande till folkmängden. Exempelvis en prevalensandel på 5 000 per 100 000 innebär att 5 000 personer av 100 000 personer (5 % av befolkningen) har en tidigare cancerdiagnos.

3.5 Risk att insjukna i cancer och dö i cancer

Risk att insjukna i cancer är den genomsnittliga sannolikheten i befolkningen att insjukna i cancer under sin livstid. I denna rapport baserar sig riskbedömningen på cancerincidensen och den totala dödligheten bland befolkningen efter åldersgrupp under den senaste femårsperioden. I riskbedömningen har man beaktat att en del av befolkningen undviker cancer, eftersom de dör före det av andra orsaker.

Risk att insjukna och dö i cancer är den genomsnittliga sannolikheten i befolkningen att insjukna och dö i cancer under sin livstid. Riskbedömningen baserar sig på cancerdödligheten och den totala dödligheten bland befolkningen efter åldersgrupper under den senaste femårsperioden. I riskbedömningen har man beaktat att en del av befolkningen inte dör i cancer, eftersom de dör före det av andra orsaker.

3.6 Cancerpatienters prognoser – överlevnad

Relativ överlevnad (patientens prognos) beräknas genom att patienternas dödlighet jämförs med dödligheten hos en finsk befolkning av samma kön, i samma ålder och under samma kalenderperiod. Det är ett nyckeltal som beskriver cancerns farlighet. Talet kan tolkas som sannolikheten att patienten skulle vara vid liv efter en viss tid sedan diagnosen, om cancersjukdomen i fråga var den enda möjliga dödsorsaken. Ett vanligt överlevnadstal är relativ femårsöverlevnad.

Åldersstandardiserad relativ överlevnad standardiserar åldersstrukturen hos patienter i hela landet efter åldersstrukturen hos patienter som fått cancerdiagnos under den senaste treårsperioden (efter cancersjukdom och kön). Åldersstandardiseringen gör det möjligt att jämföra tal mellan områden som till sin åldersstruktur är olika och mellan olika tidsperioder. Vid åldersstandardiseringen för denna rapport användes en traditionell metod som baserar sig på överlevnadstalen för olika åldersgrupper. Det åldersstandardiserade överlevnadstalet saknas om det i en åldersgrupp inte finns en enda patient i livet fem år efter cancerdiagnosen.

3.7 Förlorade levnadsår på grund av cancer

Förlorade levnadsår på grund av cancer har beräknats genom att uppskatta patienternas genomsnittliga förväntade livslängd och jämföra den med den genomsnittliga förväntade livslängden för en befolkning av samma ålder och kön. Tio år efter cancerdiagnosen antogs dödligheten hos levande patienter motsvara den totala dödligheten hos befolkningen i samma ålder. Undantagen är prostatacancer och bröstcancer, där man antog att patienterna efter tio år skulle fortsätta att ha en årlig överdödlighet på cirka 1 % jämfört med dödligheten i befolkningen. Antalet förlorade levnadsår hos hela befolkningen beräknades genom att multiplicera patientens genomsnittliga antal förlorade levnadsår med antalet diagnostiserade patienter under ett år (årsgenomsnitt 2015–2024).

3.8 Tidsserier och bedömning av förändringar

Långtidsutveckling. Utvecklingen i fråga om cancerincidens och cancerdödlighet mäts genom en relativ årlig förändring (förändringsprocent). Metoden är ett sätt att bedöma om den åldersstandardiserade utvecklingen har varit jämn eller om det skett en förändring under granskningsperioden. Om utvecklingen har förändrats på ett statistiskt signifikant sätt, beskrivs utvecklingen före och efter förändringspunkten med hjälp av två förändringsprocent.

Tidsserien för överlevnad baserar sig på en uppföljning av patienter under 13 femårsperioder: 1960–1964, …, 2020–2024. Tidsserien är åldersstandardiserad efter åldersstrukturen hos de patienter som fått en cancerdiagnos mellan 2020 och 2024 (efter cancersjukdom). Siffrorna för kvinnor och män standardiserades efter en gemensam åldersstruktur. Vid åldersstandardiseringen användes en statistisk metod för att få en uppskattning av överlevnaden för så många årsperioder som möjligt också i det minsta patientmaterialet.

Omfattningen av tidsserierna för blodcancer och lymfom presenteras närmare i avsnitt 4.3, Tidsseriernas omfattning.

3.9 Prediktioner om incidens och dödlighet

Prediktionerna om cancerincidensen och cancerdödligheten för åren 2025–2045 gjordes med hjälp av statistikprogrammet Nordpred, som utvecklats av Norges cancerregister. Programmet bedömer effekterna av ålder, kalenderår och födelseår på observerad cancerincidens med hjälp av en statistisk modell. Dessa effekter bedömdes efter kön och cancersjukdom på basis av de senaste 10–35 åren. I incidensprediktionen antas att den observerade kalendertrenden jämnas ut med tiden. I prediktionen minskades den linjära trenden med en fjärdedel för åren 2030–2034 och med hälften från och med 2035. Utifrån incidensprediktionerna härleddes prediktioner av det årliga antalet nya cancerfall med hjälp av Statistikcentralens 2024 prediktioner om Finlands befolkningsmängd för åren 2026–2045.

3.10 Regional statistik

Statistiken efter välfärds- och samarbetsområde presenteras för cancerincidens, relativ överlevnad, femårsprevalens och cancerdödlighet för perioden 2020–2024. Den regionala statistiken baserar sig på personernas hemkommuner enligt det år då cancern diagnostiserades, förutom vid cancerdödlighet där den baserar sig på personernas hemkommuner enligt dödsåret.

Incidensen, prevalensen och dödligheten har åldersstandardiserats i förhållande till åldersstrukturen i Finland 2014. Den relativa överlevnaden har beräknats för personer som fått cancerdiagnos mellan 2020 och 2024 och för vilka dödlighetsuppföljningen sträcker sig till slutet av 2025. Den har åldersstandardiserats efter den cancerspecifika åldersstrukturen hos cancerpatienter i hela landet. För incidens, överlevnad och dödlighet anges ett konfidensintervall på 95 %, som uppskattar den statistiska slumpmässiga felmarginalen.

3.11 Relativ risk för incidens och dödlighet mellan olika utbildningsnivåer

I statistiken som uppdelats efter utbildningsnivå indelades befolkningen i tre grupper utifrån högsta avlagda examen. Utbildningsuppgifterna baserar sig på Statistikcentralens examensregister och klassificering av utbildningsnivåer. På grundnivån hade personerna ingen examen efter grundskolan, folkskolan, medborgarskolan eller medelskolan. Personer som avlagt examen på mellannivå hade avlagt studentexamen eller yrkesutbildning (t.ex. yrkesinriktade examina och yrkesinriktade grundexamina på 1–3 år samt specialyrkesutbildning). Utbildningen på högre nivå indelades i lägsta högre nivå (t.ex. tekniker-, merkonom- och sjukskötarexamina, som inte är yrkeshögskoleexamina), lägre högskolenivå eller högre högskolenivå.

Skillnader i cancerincidens och cancerdödlighet mellan olika utbildningsnivåer undersöktes genom att jämföra den genomsnittliga incidensen och dödligheten per åldersgrupp under den senaste femårsperioden. Den åldersstandardiserade relativa risken (RR) beskriver den genomsnittliga relativa skillnaden mellan incidens och dödlighet per åldersgrupp i förhållande till befolkningsmängden hos personer som fått grundutbildning och utbildning på mellannivå jämfört med personer som fått högre utbildning. För den relativa risken föreslås konfidensintervall på 95 % för att bedöma det slumpmässiga felet.

4 Material och kvalitet

4.1 Cancerregistrets mål

Finlands cancerregister följer cancerbördan i hela Finlands befolkning. Det innebär antalet nya cancerfall och dödsfall i cancer, patienternas överlevnad, cancerriskfaktorer, cancerprevention och tidig upptäckt. Dessutom gör registret upp prediktioner om den framtida cancerbördan.

Allt fler människor överlever cancer. En av de framtida utmaningarna är därför att säkerställa livskvaliteten för canceröverlevare. Det är viktigt att utreda vilka negativa effekter cancerbehandlingar orsakar och hur effekterna kan förebyggas och behandlas.

Den epidemiologiska forskningen strävar efter att hitta stora riktlinjer för att rikta forskningen. Cancerregistret lämnar uppgifter för ett flertal epidemiologiska, kliniska och cancerbiologiska undersökningar. Registrets medarbetare hjälper vid planeringen av cancerforskning och styr valet av rätt forskningsdesign.

4.2 Cancersjukdomar som statistikförs och anmäls

I cancerregistret samlas uppgifter om alla cancerfall som diagnostiserats i Finland. Aktörer inom hälso- och sjukvården har en lagstadgad skyldighet att lämna dessa uppgifter. En canceranmälan ska också göras om det finns en stark misstanke om cancer, särskilt då en histologisk eller cytologisk bekräftelse saknas.

Eftersom statistiken ska kunna jämföras med motsvarande siffror över tid och i andra länder, följer man de internationella reglerna för hur multipla primära tumörer ska registreras, med undantag av blodcancer och lymfom (se avsnitt 4.3, Tidsseriernas omfattning). I fråga om hjärnan och det centrala nervsystemet registreras alla tumörer, även godartade, i registret och cancerstatistiken; i fråga om urinvägarna registreras utöver elakartade tumörer även tumörer med oklar tillväxt och in situ-tumörer. I registret samlas dessutom uppgifter om vissa andra godartade cancersjukdomar som statistikförs separat från egentliga cancersjukdomar och som inte ingår i de totala cancersiffrorna. Sådana är exempelvis basaliom, äggstockstumörer med oklar tillväxtbenägenhet (s.k. borderlinetumörer), in situ-tumörer i bröst och förstadier till livmoderhalscancer.

Cancerregistret uppdaterar årligen dödsorsaksuppgifterna från Statistikcentralen för alla patienter som registrerats. Dessutom får cancerregistret uppgifter om de dödsfall i cancer som inte har anmälts till registret. Då baserar sig uppgiften om cancerfallet endast på dödsbeviset (DCO, death certificate only).

4.3 Tidsseriernas omfattning

Cancerfallen i Finland har registrerats på ett heltäckande sätt sedan 1953. På grund av att klassificeringen preciserats och definitionerna ändrats har registreringen av vissa sjukdomar inletts senare. Finlands Cancerregister införde ICD-O-3-klassificeringen år 2008, och då registrerades cancerfall från det föregående året.

I tabell (TABELL 4.1) anges när tidsserierna för blodcancer och lymfom inleddes. De flesta avviker från början av registret, dvs. i fråga om nya cancerfall och cancerdödsfall från 1953 och i statistiken över överlevnad från 1958.

TAULUKKO 4.1: Tidsseriens första år för incidens, dödlighet, överlevnad och prevalens av elakartade sjukdomsgrupper i lymfatiska och blodbildande vävnader.

			Överlevnad	Prevalens, tid sedan diagnos
Cancerform	ICD-10	Incidens och dödlighet	5-årsöverlevnad	1 år	5 år	10 år
Lymfatisk, blodbildande och besläktad vävnad	C81-96,D45-47,D76	1953	1958	1953	1957	1962
Hodgkins lymfom	C81	1953	1958	1953	1957	1962
Mogna B-cellulära neoplasm	–	2000	2005	2000	2004	2009
Kronisk lymfatisk leukemi	C91.1	1953	1958	1953	1957	1962
Diffust storcelligt B-cellslymfom	C83.3	2000	2005	2000	2004	2009
Follikulärt lymfom	C82	2000	2005	2000	2004	2009
Myelom och andra plasmacellstumörer	C90	1953	1958	1953	1957	1962
Burkitts lymfom/leukemi	C83.7	2000	2005	2000	2004	2009
Marginalzonslymfom	C83.8	2000	2005	2000	2004	2009
Mantelcellslymfom	C83.1	2000	2005	2000	2004	2009
Maligna immunoproliferativa sjukdomar	C88	2000	2005	2000	2004	2009
Andra mogna B-cellsneoplasier	–	2000	2005	2000	2004	2009
Andra T- och NK-cellslymfom/leukemier	C84	2000	2005	2000	2004	2009
Mogna kutana T-cellsneoplasier	C84.0-1	2000	2005	2000	2004	2009
Andra mogna T och NK-celltumörerna	C84.3-5	2000	2005	2000	2004	2009
Akut lymfoblastisk leukemi/lymfom	C91.0	1964	1969	1964	1968	1973
Akut myeloisk leukemi	C92.0	1964	1969	1964	1968	1973
Annat eller icke-specifierat lymfom	C85	2000	2005	2000	2004	2009
Leukemi, annan	C95	1964	1969	1964	1968	1973
Myeloproliferativa neoplasier	C92.1,D45,D47.1,D47.3	2007	2012	2007	2011	2016
Kronisk myeloisk leukemi	C92.1	1953	1958	1953	1957	1962
Polycythaemia vera	D45	1969	1974	1969	1973	1978
Myelofibros	D47.1	1969	1974	1969	1973	1978
Essentiell trombocytemi	D47.3	2007	2012	2007	2011	2016
Myeloproliferativ sjukdom, annan	D47.1	2007	2012	2007	2011	2016
Myelodysplastiska/myeloproliferativa syndrom	–	2007	2012	2007	2011	2016
Myelodysplastiskt syndrom	D46	2007	2012	2007	2011	2016
Myelodysplastiska/myeloproliferativa neoplasier	–	2007	2012	2007	2011	2016
Annan, obestämd eller blandad hematologisk sjukdom	C96, D76	2007	2012	2007	2011	2016
Malign mastocytos	C96.2	2007	2012	2007	2011	2016
Histiocyt- och dendritcellsneoplasier	C96.1, D76	2007	2012	2007	2011	2016
Annan, obestämd eller blandad hematologisk sjukdom	C96.7-9	2007	2012	2007	2011	2016

Diagnostiseringen och klassificeringen av blodcancer och lymfom har förändrats avsevärt under den tid registret varit verksam. Tillförlitliga metoder för att upptäcka olika cancerformer har tagits i bruk först på 1990-talet. Nya preciseringar i klassificeringen, som styr registreringen, har också gjorts efter detta. Statistiken över de flesta typer av blodcancer och lymfom kan anses vara tillförlitliga från och med 2000-talet, eftersom fallen har uppdaterats så att de överensstämmer med nya, mer exakta klassificeringar. För vissa undertyper kan siffrorna anses vara tillförlitliga först från och med 2007. Dessa preciseringar gör att registeruppgifterna blir tillgängliga för forskare i allt större detalj.

I fråga om andra solida tumörer är tidsserierna tillförlitliga redan från 1950-talet, med beaktande av ett visst rapporteringsunderskott. Cancerregistret samlar även in statistik över basalcellscancer dvs. basaliom (sedan 1964), borderlinetumörer i äggstockarna (sedan 1965), svår dysplasi i livmoderhalsen (ungefär sedan 1991), karcinom in situ i bröstet (systematiskt sedan 2002) och basaliom i könsorganen (sedan omkring 2004) samt förstadier i slidan och de yttre könsorganen (sedan omkring 2014).

4.4 Datakällor

Cancerregistret har flera sinsemellan oberoende datakällor. De patologiska anmälningarna (diagnoser) är bland de viktigaste källorna. Registret får årligen in drygt 330 000 patologiska anmälningar. Alla patologiska laboratorier i Finland lämnar in uppgifter utifrån antingen den gamla klassificeringen SNOMED II eller klassificeringen SNOMED CT och i ett strukturerat format (kliniskt läge dvs. topografi och celltyp dvs. morfologi) samt ett muntligt utlåtande om prov som innehåller elakartade diagnoser. Elektronisk anmälan togs i bruk i slutet av 1980-talet och har utnyttjats nästan 40 år.

Samtliga aktörer inom hälso- och sjukvården är också skyldiga att göra en klinisk canceranmälan om nya cancerfall, dvs. en sammanställning av sjukdomens diagnosfas. Kliniska anmälningar kan skickas till Cancerregistret antingen genom automatisk dataöverföring eller med en elektronisk webblankett (https://cancerregister.fi/anmalning-av-canceruppgifter-2). Kliniska canceranmälningar är viktiga i synnerhet vid sådana cancersjukdomar där man inte får en histologisk bekräftelse. Dessutom utgör kliniska data grunden för att kunna registrera cancerns stadium vid diagnos. När det gäller cancerfall kan även vårdanmälansuppgifter skickas till cancerregistret, där de kopplas till motsvarande cancerfall. Nya cancerfall registreras dock inte enbart på grundval av vårdanmälningar. Alla anmälningar inlämnas till registret i elektroniskt format.

Cancerregistret upprätthåller datamodeller och klassificeringar som kan laddas ner från registrets webbplats (datamodeller) samt från Institutet för hälsa och välfärds kodserver (klassificeringar).

Hemkommunen, flytthistorian och dödsdatumet för den som insjuknat i cancer uppdateras från befolkningsdatasystemet. Från Statistikcentralen fås uppgifterna om dödsorsak, socioekonomisk ställning och utbildning.

Kliniska canceruppgifter grundar sig på anmälarnas aktivitet, och det låga antalet kliniska anmälningar är fortsättningsvis oroande. Under de senaste åren har endast omkring hälften av de nya cancerfallen grundat sig på en klinisk anmälan. Den låga täckningen av de kliniska anmälningarna återspeglas också direkt i täckningen av uppgifterna om stadium vid diagnos (se avsnitt 5, Spridningsgrad).

Eftersom kliniska canceranmälningar ger information som inte är tillgänglig från andra källor, t.ex. information om cancersjukdomar utan histologisk bekräftelse, är täckningen särskilt när det gäller maligna blodsjukdomar bristande. När det gäller statistikåret 2024 och den preliminära statistiken för 2025 har vi uppdaterat statistiken över anmälningsaktiviteten på vår webbplats (syoparekisteri.fi/tilastot/kliinisten-ilmoitusten-tilasto). Antalet kan granskas efter välfärdsområde eller samarbetsområde för de vanligaste cancersjukdomarna som statistikförs.

4.5 Sammanställande av canceruppgifter

Cancerfallen sammanställs till ett riksomfattande register med hjälp av enskilda canceranmälningar (se ovan). För varje cancer registreras ett fallsammandrag som lämpar sig för statistiska ändamål och forskning och som innehåller uppgifter om diagnostidpunkten och -metoden, primärtumör, histologisk typ och utbredning vid diagnos. Arbetet styrs av internationella registreringsanvisningar och -klassificeringar (ICD-O-3). Arbetet utförs av utbildade personer vid registret som har till uppgift att sammanställa canceruppgifterna utifrån inlämnade uppgifter antingen som nya cancerfall eller som delar av redan tidigare diagnostiserade cancerfall. Registreringen av cancerfall stöds dessutom av en ansvarig läkare och en expertpatolog.

Från och med statistikåret 2018 har man delvis automatiserat skapandet av fallsammandrag. Den automatiska behandlingen baserar sig på strukturerade data och är därför beroende av att innehållet i anmälningarna överensstämmer med datadefinitionerna. Merparten av anmälningarna behandlas automatiskt. Den automatiska behandlingen utvärderas och utvecklas kontinuerligt.

I fråga om nya cancerfall som endast grundar sig på dödsfallsuppgifter preciseras tidpunkten för cancerdiagnosen med hjälp av diagnos- och besöksuppgifterna i Institutet för hälsa och välfärds register över vårdanmälningar. Detta görs om det tidigarelägger tidpunkten för cancerdiagnosen.

Förutom strukturerad data har cancerregistret börjat använda textutvinning för att dra nytta av det mer omfattande innehållet i canceranmälningarna, bl.a. vid utlämnande av data. För närvarande tar man ur canceranmälningarna fram Gleasonsumman (Gleason score), som beskriver utbredningen av prostatacancer. För mer än 90 % av fallen kan man få minst en Gleasongrad inom fyra månader efter cancerdiagnosen under perioden 2015–2024. För tidigare år har Gleasonsummorna en sämre täckning.

4.6 Kvalitetsindikatorer

Cancerregistrets kvalitet beskrivs vanligtvis med hjälp av indikatorer som andelen mikroskopiskt, dvs. med hjälp av cell- eller vävnadsprov, verifierade cancerfall (MV%), andelen cancerfall som endast grundar sig på information från dödsorsaksintyg (DCO%) och andelen cancerfall med okänd primärorgan (%) av alla cancerfall. Det senaste statistikåret är alltid delvis preliminärt i fråga om dessa indikatorer, eftersom i synnerhet nya cancerfall som fås genom dödsorsaksintyg registreras ännu flera år i efterskott.

Enligt den färskaste statistiken för de cancerfall som diagnostiserats år 2024 var MV% 90.7 % ( 90.1 % år 2023 ). I den preliminära statistiken för 2025 var MV-andelen 95.9 %. DCO-andelen för 2024 var 4.9 % ( 1.5 % år 2023). Andelen cancerfall med okänd primärorgan var 1.6 % år 2024 (1.4 % år 2023), merparten av dessa hos personer 70 år och äldre.

I tabellen (TABELL 4.2) anges andelen mikroskopiskt verifierade (MV) cancerfall per cancersjukdom för åren 2023–2024 samt preliminär statistik för 2025 samt andelen fall som endast baseras på dödsorsaksintyg (DCO) för 2023 och 2024. För 2025 finns ännu ingen information om dödsorsaksintyg tillgänglig. På grund av detta och andra tillägg till statistiken är MV-andelen för 2025 generellt sett högre än för 2023 och 2024. DCO-andelen för 2024 var betydligt högre än DCO-andelarna för tidigare år, vilket möjligen beror på faktorer som har att göra med uppgifterna i vårdanmälningsregistret. Andelen DCO-fall kommer sannolikt att uppdateras så att den motsvarar andelen från tidigare år i takt med att vårdanmälningsuppgifterna uppdateras.

TAULUKKO 4.2: Andelen mikroskopiskt verifierade (MV) cancerfall och andelen cancerfall som endast grundar sig på dödsorsaksintyg (DCO) efter cancersjukdom.

		MV (%)			DCO (%)
Cancerform	ICD-10	2023	2024	2025	2023	2024
Alla cancerformer tillsammas	C00-96,D09.0-1,D32-33, D41-43,D45-47,D76	90.1	90.7	95.9	1.5	4.9
Mun och svalg	C00-14	98.2	97.0	99.1	0.7	1.0
Läpp	C00	100.0	96.6	98.2	0.0	0.0
Tunga	C02	97.9	97.4	100.0	1.6	1.5
Spottkörtlar	C07-08	99.0	98.3	98.8	0.0	0.0
Annan eller ospecificerad muncancer	C03-06	98.7	97.7	100.0	0.4	0.9
Svalg	C01,C09-14	97.4	95.8	98.3	0.7	1.4
Matsmältningsorgan	C15-26	84.9	86.0	94.0	1.8	9.0
Matstrupe	C15	92.6	92.0	98.9	1.5	5.3
Magsäck	C16	95.6	96.4	98.7	0.8	2.8
Tunntarm	C17	94.9	96.6	97.9	1.6	2.2
Tjock- och ändtarm	C18-20	95.6	95.4	97.7	0.7	2.9
Anus	C21	95.3	93.4	96.0	0.0	3.3
Lever	C22	64.6	68.7	83.2	1.7	16.2
Gallblåsa, gallvägar	C23-24	71.1	76.8	91.9	5.1	15.9
Bukspottkörtel	C25	56.7	59.9	77.1	2.8	26.2
Andra och ospecificerade cancrar i matsmältningsorgan	C26	65.2	65.7	94.6	18.8	29.8
Andningsorgan	C30-39	81.4	82.2	93.8	2.5	12.6
Näsa, bihålor	C30-31	95.2	95.7	100.0	0.0	0.0
Struphuvud	C32	95.4	96.2	99.2	2.3	3.1
Lunga, luftstrupe	C33-34	80.7	81.8	93.4	2.3	12.8
Andra eller ospecificerade andningsorgan eller brösthålans organ	C37-39	71.4	59.7	90.5	12.9	31.3
Bröst	C50	99.1	99.2	99.7	0.5	0.6
Kvinnliga könsorgan	C51-58	96.8	95.4	98.4	1.8	4.1
Livmoderhals	C53	99.5	97.7	97.7	0.0	1.9
Livmoderkropp	C54	99.0	98.7	99.3	0.4	1.1
Äggstock mm.	C48.1-2 (Serous), C56, C57.0-4	95.7	93.1	97.3	3.8	5.9
Vulva	C51	97.3	100.0	98.2	0.0	0.0
Vagina	C52	95.8	91.7	100.0	4.2	0.0
Placenta	C58	100.0	100.0	–	0.0	0.0
Andra och ospecificerade cancrar i kvinnliga könsorgan	C55,C57.5-9	60.7	51.7	97.5	12.5	46.6
Manliga könsorgan	C60-63	98.7	99.0	99.7	0.4	0.5
Penis	C60	96.0	98.3	98.2	2.0	1.7
Prostata	C61	98.7	99.1	99.7	0.4	0.5
Testikel	C62	99.4	96.3	98.7	0.6	0.5
Andra och ospecificerade cancrar i manliga könsorgan	C63	100.0	100.0	100.0	0.0	0.0
Urinorgan	C64-68,D09.0-1,D41.1-9	95.7	95.7	98.5	0.9	3.2
Njure	C64	93.5	93.6	97.5	1.6	5.3
Urinblåsa och urinvägar	C65-68,D09.0-1,D41.1-9	97.1	97.1	99.1	0.4	1.9
Hud	C43-44	99.8	99.5	99.5	0.0	0.1
Hudmelanom	C43	99.8	99.3	99.4	0.1	0.1
Hud, epidermoid karsinom	C44 (Squamous cell)	100.0	100.0	99.7	0.0	0.0
Hud, annan	C44 (Other)	98.1	95.9	98.6	0.0	2.4
Öga	C69	44.4	39.2	44.7	0.0	0.0
Hjärna, centrala nervsystemet	C70-72,D32-33,D42-43	54.1	61.3	78.6	0.5	3.7
Gliom	–	97.1	99.2	98.5	0.0	0.0
Meningeom	–	99.8	99.3	99.4	0.0	0.0
Centrala nervsystemet	–	36.4	45.3	74.4	0.0	0.0
Andra och ospecificerade tumörer av hjärna och centrala nervsystemet	–	6.7	6.5	10.8	1.3	10.5
Endokrina körtlar	C73-75	98.2	98.7	99.1	0.6	0.4
Sköldkörtel	C73	98.7	98.8	99.2	0.3	0.5
Binjure	C74	100.0	95.8	100.0	0.0	0.0
Andra endokrina körtlar	C75	88.2	100.0	95.8	5.9	0.0
Mesoteliom	C45	96.0	94.3	100.0	3.0	5.7
Ben	C40-41	91.1	94.5	100.0	3.6	5.5
Bindväv	C48-49	94.1	92.9	95.1	0.7	3.8
Perifera nerver, autonoma nervsystemet	C47	100.0	100.0	100.0	0.0	0.0
Annan eller ospecificerad	C76,C80	47.6	47.1	94.7	30.2	49.8
Lymfatisk, blodbildande och besläktad vävnad	C81-96,D45-47,D76	85.9	84.3	87.0	1.5	4.3
Hodgkins lymfom	C81	98.4	98.0	100.0	0.0	1.0
Mogna B-cellulära neoplasm	–	92.0	90.5	91.2	0.5	1.9
Mogna T- och NK-cellslymfom/leukemier	C84	100.0	99.3	97.5	0.0	0.0
Akut lymfoblastisk leukemi/lymfom	C91.0	92.3	89.2	87.1	0.0	1.5
Akut myeloisk leukemi	C92.0	79.0	75.3	70.3	2.5	11.2
Annat eller icke-specifierat lymfom	C85	72.6	70.3	90.8	8.0	24.3
Leukemi, annan	C95	36.7	45.7	71.0	16.3	37.0
Myeloproliferativa neoplasier	C92.1,D45,D47.1,D47.3	78.4	72.7	76.7	2.2	1.9
Myelodysplastiska/myeloproliferativa syndrom	–	59.8	59.4	70.6	3.9	15.8
Annan, obestämd eller blandad hematologisk sjukdom	C96, D76	57.1	95.8	100.0	0.0	4.2

5 Spridningsgrad

Cancerns stadium vid diagnos eller spridning är en av de viktigaste enskilda faktorerna som avgör behandlingen och prognosen. I Cancerregistrets data används en tidsgräns på 120 dygn från det att cancern diagnostiserats som avgränsning för stadium vid diagnos, före eventuell strål- eller läkemedelsbehandling. Spridningsgraden kan uppges på flera olika sätt. För de flesta solida tumörer används TNM- eller stadieklassificeringen, som upprätthålls av Internationella cancerunionen (UICC), och spridningen kan även anges med hjälp av en beskrivande klassificering.

Cancerregistret får uppgifter om spridningsgrad både genom patologiska anmälningar och kliniska anmälningar. Endast en spridningsgrad registreras för varje nytt fall. Om flera klassificeringar finns tillgängliga ska de anges i prioritetsordning: TNM > Stage > Beskrivning av spridning.

I årets cancerrapport publiceras för första gången statistik över stadium vid diagnos hos cancerfall. I statistiken redovisas uppgifter om spridningen vid cancerfall, uppdelade även efter välfärds- och samarbetsområde. Analysen omfattar statistiskt registrerade solida tumörer, med undantag för tumörer i centrala nervsystemet (C70–72, D32–33, D42–43), hematologiska tumörer (C81–96, D45–47, D76) samt fall som registrerats enbart på grundval av dödsorsaksintyg (DCO). Syftet med statistiken i rapporten är att beskriva täckningen av spridningsuppgifterna både regionalt och för olika cancersjukdomar.

På nationell nivå har man fått uppgifter om stadium vid diagnos i 41,9 % av fallen (TNM: 32,1 %, Stage: 5,4 %, beskrivning: 4,3 %), medan uppgifterna saknades i 58,1 % av fallen (FIGUR 5.1). De mest omfattande spridningsuppgifterna kom från Inre Finlands samarbetsområde (60,4 %), där särskilt Birkalands välfärdsområde uppvisade en hög täckning (71,9 %, FIGUR 5.2). I enlighet med målen i den nya nationella cancerstrategin är det kortsiktiga målet att öka täckningen så att uppgifter om spridning kan fås för minst 70 % av nya cancerfall.

När det gäller tumörer som ingår i statistiken varierade täckningen av spridningsuppgifter mellan olika cancersjukdomar (TABELL 5.1). När man granskar statistiken bör man beakta att det inte alltid är möjligt eller lämpligt att göra en exakt klassificering av spridningsgraden för alla cancersjukdomar.

KUVA 5.1: TSpridningstäckning och målnivå för registrerade nya cancerfall efter samarbetsområde 2024.

KUVA 5.2: Spridningstäckning och målnivå för registrerade nya cancerfall efter välfärdsområde 2024.

TAULUKKO 5.1: Antal registrerade nya fall (solida tumörer) och täckning av spridningsuppgifter 2024.

Cancerform	ICD-10	Uppgifter om spridning	Inga uppgifter om spridning	Totalt
Alla cancerformer tillsammas	C00-69,C73-80,D09.0-1,D41	13285 (41.9%)	18446 (58.1%)	31 731
Mun och svalg	C00-14	627 (71.9%)	245 (28.1%)	872
Läpp	C00	28 (48.3%)	30 (51.7%)	58
Tunga	C02	145 (75.1%)	48 (24.9%)	193
Spottkörtlar	C07-08	78 (64.5%)	43 (35.5%)	121
Annan eller ospecificerad muncancer	C03-06	160 (74.1%)	56 (25.9%)	216
Svalg	C01,C09-14	216 (76.1%)	68 (23.9%)	284
Matsmältningsorgan	C15-26	3029 (42.1%)	4160 (57.9%)	7 189
Matstrupe	C15	105 (29.6%)	250 (70.4%)	355
Magsäck	C16	174 (29%)	426 (71%)	600
Tunntarm	C17	134 (51.3%)	127 (48.7%)	261
Tjock- och ändtarm	C18-20	2039 (50.6%)	1994 (49.4%)	4 033
Tjocktarm	C18	1342 (52.6%)	1210 (47.4%)	2 552
Ändtarm	C19-20	697 (47.1%)	784 (52.9%)	1 481
Anus	C21	24 (27.3%)	64 (72.7%)	88
Lever	C22	94 (20.9%)	356 (79.1%)	450
Gallblåsa, gallvägar	C23-24	113 (39.5%)	173 (60.5%)	286
Bukspottkörtel	C25	337 (34.5%)	640 (65.5%)	977
Andra och ospecificerade cancrar i matsmältningsorgan	C26	9 (6.5%)	130 (93.5%)	139
Andningsorgan	C30-39	1231 (44.9%)	1510 (55.1%)	2 741
Näsa, bihålor	C30-31	24 (52.2%)	22 (47.8%)	46
Struphuvud	C32	99 (78.6%)	27 (21.4%)	126
Lunga, luftstrupe	C33-34	1101 (43.6%)	1422 (56.4%)	2 523
Andra eller ospecificerade andningsorgan eller brösthålans organ	C37-39	7 (15.2%)	39 (84.8%)	46
Bröst	C50	2993 (57.3%)	2232 (42.7%)	5 225
Kvinnliga könsorgan	C51-58	1206 (66.2%)	615 (33.8%)	1 821
Livmoderhals	C53	147 (69.7%)	64 (30.3%)	211
Livmoderkropp	C54	609 (70.2%)	258 (29.8%)	867
Äggstock mm.	C48.1-2 (Serous), C56, C57.0-4	368 (64.1%)	206 (35.9%)	574
Vulva	C51	60 (53.1%)	53 (46.9%)	113
Vagina	C52	10 (41.7%)	14 (58.3%)	24
Andra och ospecificerade cancrar i kvinnliga könsorgan	C55,C57.5-9	11 (35.5%)	20 (64.5%)	31
Manliga könsorgan	C60-63	1614 (27.7%)	4217 (72.3%)	5 831
Penis	C60	43 (72.9%)	16 (27.1%)	59
Prostata	C61	1402 (25.1%)	4177 (74.9%)	5 579
Testikel	C62	168 (89.8%)	19 (10.2%)	187
Urinorgan	C64-68,D09.0-1,D41.1-9	1474 (60.9%)	948 (39.1%)	2 422
Njure	C64	329 (35.1%)	609 (64.9%)	938
Urinblåsa och urinvägar	C65-68,D09.0-1,D41.1-9	1145 (77.2%)	339 (22.8%)	1 484
Hud	C43-44	767 (18.2%)	3443 (81.8%)	4 210
Hudmelanom	C43	520 (28.1%)	1333 (71.9%)	1 853
Hud, epidermoid karsinom	C44 (Squamous cell)	224 (10.2%)	1967 (89.8%)	2 191
Hud, annan	C44 (Other)	23 (13.9%)	143 (86.1%)	166
Öga	C69	34 (66.7%)	17 (33.3%)	51
Endokrina körtlar	C73-75	161 (23.5%)	525 (76.5%)	686
Sköldkörtel	C73	147 (24.6%)	451 (75.4%)	598
Binjure	C74	13 (27.1%)	35 (72.9%)	48
Mesoteliom	C45	40 (40.4%)	59 (59.6%)	99
Ben	C40-41	24 (46.2%)	28 (53.8%)	52
Bindväv	C48-49	45 (22.1%)	159 (77.9%)	204
Annan eller ospecificerad	C76,C80	36 (11.7%)	273 (88.3%)	309

6 Incidens och nya cancerfall

Den åldersstandardiserade incidensen för de vanligaste cancersjukdomarna visas i figur (FIGUR 6.1) och antalet nya cancerfall i figur (FIGUR 6.2).

Den vanligaste nya cancern bland kvinnor 2024 var bröstcancer. Bröstcancer hade en åldersstandardiserad incidens på 169.4 per 100 000 personår och 5 232 nya fall diagnostiserades. Den näst vanligaste var tjock- och ändtarmscancer (incidens 55.5, 1 936 nya fall) och den tredje vanligaste lung- och luftstrupscancer (incidens 33.6, 1 175 nya fall).

Prostatacancer var den vanligaste nya cancern bland män 2024. Prostatacancer hade en åldersstandardiserad incidens på 190 per 100 000 personår (5 609 nya fall). Den näst vanligaste cancern bland män var tjock- och ändtarmscancer (incidens 76.7, 2 217 nya fall) och den tredje vanligaste lung- och luftstrupscancer (incidens 58, 1 717 nya fall).

KUVA 6.1: Cancerincidens hos kvinnor och män (per 100 000 personår och åldersstandardiserad efter Finlands befolkning 2014) för de vanligaste cancerformerna 2024.

KUVA 6.2: Antal nya cancerfall bland kvinnor och män för de vanligaste cancersjukdomarna 2024.

6.1 Incidens efter åldersgrupp

Cancer hos barn och unga vuxna avviker från cancer hos äldre människor. Nya cancerfall hos barn och ungdomar är oftast hematologiska (i blod- och lymfvävnader) cancersjukdomar eller tumörer i hjärnan och centrala nervsystemet, såsom gliomer. Figur (FIGUR 6.3) visar cancerincidensen hos befolkningen under 20 år. År 2024 var cancerincidensen bland personer under 20 år ca 21 fall per 100 000 personer och antalet nya cancerfall var 242. Akut lymfatisk leukemi, tumörer i hjärnan och det centrala nervsystemet, och Hodgkins lymfom var bland de vanligaste cancersjukdomarna hos barn och unga vuxna.

I figurerna (FIGUR 6.4) och (FIGUR 6.5) visas cancerincidensen 2024 hos befolkningen i åldrarna 20–69 år och 70 år och äldre. Bland kvinnor i åldersgruppen 20–69 år diagnostiserades flest fall av bröstcancer (incidens 182.6/100 000, 3 149 nya fall), tjock- och ändtarmscancer (39, 673 fall) samt tumörer i hjärnan och det centrala nervsystemet (30.7, 529 fall). Bland män i motsvarande ålder diagnostiserades flest prostatacancer (119.6, 2 125 nya fall), tjock- och ändtarmscancer (50.8, 902 fall) samt lung- och luftstrupscancer (32.4, 570 fall).

De vanligaste cancersjukdomarna bland kvinnor i åldern 70 och över var bröstcancer (375.7/100 000, 2 083 nya fall), tjock- och ändtarmscancer (226.3, 1 255 fall) och skivepitelcancer i huden (144.3, 800 fall). Bland män i motsvarande ålder diagnostiserades flest prostatacancer (830.0, 3 483 fall), tjock- och ändtarmscancer (313.1, 1 314 fall) samt lung- och luftstrupscancer (272.1, 1 142 fall).

KUVA 6.3: Cancerincidens hos kvinnor och män under 20 år (per 100 000 personår) för de vanligaste cancerformerna 2024.

KUVA 6.4: Cancerincidens hos kvinnor och män i åldrarna 20–69 (per 100 000 personår) för de vanligaste cancerformerna 2024.

KUVA 6.5: Cancerincidens hos kvinnor och män i åldrarna 70 och över (per 100 000 personår) för de vanligaste cancerformerna 2024.

6.2 Risk att insjukna och dö i cancer

I figur ((TABELL 6.1) presenteras uppskattningar av andelen kvinnor och män som insjuknar i cancer och andelen som dör i cancer under sin livstid. I genomsnitt insjuknar 36 % av kvinnor och 38 % av män i cancer. I genomsnitt 17 % av kvinnorna och 19 % av männen dör i cancer. Dessa uppskattade tal kan tolkas som ett nyfött barns livstidsrisk för cancer och risk att dö i cancer. I beräkningarna antas att en persons cancerrisk, risk att dö i cancer och total risk att dö i olika livsskeden skulle vara desamma som hos befolkningen i motsvarande ålder åren 2020-2024.

Analyserat efter cancersjukdom insjuknar 13.1 % av kvinnorna i bröstcancer och 13.8 % av männen i prostatacancer. Av kvinnorna dör 3.0 % i bröstcancer och av männen dör 3.6 % i prostatacancer. Det beräknas att 3.4 % av kvinnorna och 5.0 % av männen insjuknar i lungcancer. I lungcancer dör 2.7 % av kvinnorna och 4.4 % av männen. På grund av de stora förändringar som skett i rökvanor bland både kvinnor och män återspeglar dessa uppskattningar knappast den verkliga risken för lungcancer hos någon födelsekohort. Allt färre nyfödda börjar röka senare i livet, vilket innebär att risken för lungcancer blir mindre än beräknat.

TAULUKKO 6.1: Livstidsrisk (%) att insjukna och dö i cancer. Beräkningen grundar sig på cancerincidensen, cancerdödligheten och den totala dödligheten hos befolkningen 2020–2024.

		Kvinnor		Män
Cancerform	ICD-10	Insjuknar i cancer	Dör i cancer	Insjuknar i cancer	Dör i cancer
Alla cancerformer tillsammas	C00-96,D09.0-1,D32-33, D41-43,D45-47,D76	36.4	16.8	37.9	19.2
Prostata	C61	–	–	13.8	3.6
Bröst	C50	13.1	3.0	0.1	<0.1
Tjock- och ändtarm	C18-20	5.2	2.2	6.0	2.5
Lunga, luftstrupe	C33-34	3.4	2.7	5.0	4.4
Hudmelanom	C43	2.2	0.3	2.7	0.4

7 Dödlighet

Den åldersstandardiserade dödligheten för de cancersjukdomar som orsakade flest dödsfall visas i figur (FIGUR 7.1) och antalet cancerdödsfall i figur (FIGUR 7.2). Flest dödsfall orsakade lung- och luftstrupscancer (2 275 dödsfall), tjock- och ändtarmscancer (1 414 dödsfall) och bukspottkörtelcancer (1 332 dödsfall).

Bröstcancer orsakade flest dödsfall bland kvinnor (dödlighet 25.3 per 100 000 personår, 895 dödsfall). Näst flest kvinnor dog i lung- och luftstrupscancer (23.3, 850 dödsfall) och bukspottkörtelcancer (17.8, 660 dödsfall).

Flest män dog i lung- och luftstrupscancer (dödlighet 48.3 per 100 000 personår, 1 425 dödsfall). Näst flest män dog i prostatacancer (34.4, 960 dödsfall) och tjock- och ändtarmscancer (26.4, 753 dödsfall).

KUVA 7.1: Cancerdödlighet (per 100 000 personår och åldersstandardiserad efter Finlands befolkning 2014) hos kvinnor och män för de cancersjukdomar som orsakade flest dödsfall 2024.

KUVA 7.2: Antal cancerdödsfall bland kvinnor och män för de cancersjukdomar som orsakade flest dödsfall 2024.

7.1 Dödlighet efter åldersgrupp

År 2024 dog 14 personer under 20 år i cancer. De flesta dog på grund av tumörer i hjärnan och det centrala nervsystemet.

I figurerna (FIGUR 7.3) och (FIGUR 7.4) visas cancerdödligheten (per 100 000 personer år 2024) hos befolkningen i åldrarna 20–69 år och 70 år och äldre. Bland kvinnor i åldrarna 20–69 år orsakade bröstcancer flest dödsfall (dödlighet 17, 293 dödsfall). Näst flest dödsfall orsakade lung- och luftstrupscancer (13.6, 233 dödsfall) och tredje flest orsakade bukspottkörtelcancer (9.7, 167 dödsfall). Bland män i motsvarande ålder orsakades flest dödsfall i cancer av lung- och luftstrupscancer (22.7, 401 dödsfall), tjock- och ändtarmscancer (11.4, 199 dödsfall) och bukspottkörtelcancer (10.9, 192 dödsfall).

De vanligaste orsakerna till cancerdöd bland kvinnor i åldrarna 70 och över var lung- och luftstrupscancer (111.1, 616 dödsfall), bröstcancer (108.4, 601 dödsfall) samt tjock- och ändtarmscancer (96.5, 535 dödsfall). Hos män i åldern 70 och över var lung- och luftstrupscancer den cancersjukdom som orsakade flest cancerdödsfall (243.5, 1 022 dödsfall), följt av prostatacancer (204.5, 858 dödsfall) samt tjock- och ändtarmscancer (131.3, 551 dödsfall).

KUVA 7.3: Cancerdödlighet (per 100 000 personår) hos kvinnor och män i åldrarna 20–69 för de cancersjukdomar som orsakade flest dödsfall 2024.

KUVA 7.4: Cancerdödlighet (per 100 000 personår) hos kvinnor och män i åldrarna 70 och över för de cancersjukdomar som orsakade flest dödsfall 2024.

8 Prevalens

Cancerprevalens är ett statistiskt nyckeltal som används vid bedömningen av belastningen och resurserna inom hälso- och sjukvården. Prevalensen påverkas förutom av incidensen av cancer även av den typiska åldern vid insjuknande och patienternas prognos. Även om det diagnostiseras många nya fall av lungcancer är prevalensen av lungcancer låg på grund av den höga dödligheten.

I slutet av 2024 var 343 041 personer vid liv (prevalens) i Finland med en tidigare cancerdiagnos. Det motsvarade 6.1 % av landets befolkning (prevalensandel). Cancersjukdomarna med den högsta prevalensen visas efter kön i figur (FIGUR 8.1).

I slutet av 2024 var prevalensen av bröstcancer hos kvinnor 85 847, medan prevalensen av tjock- och ändtarmscancer var 17 016 och prevalensen av livmoderkroppscancer var 13 396. Prevalensen av prostatacancer var 64 623 i slutet av 2024. Det fanns 16 928 män som insjuknat i tjock- och ändtarmscancer och 11 867 män som insjuknat i hudmelanom.

Om granskningen begränsas till de personer hos vilka det gått mindre än fem år sedan cancerdiagnosen (diagnos mellan 2020 och 2024), var 56 229 kvinnor och 56 102 män vid liv i slutet av 2024.

KUVA 8.1: Antal cancerpatienter vid liv i slutet av 2024.

9 Patientöverlevnad

Den relativa femårsöverlevnaden var 71% för manliga och 74 % för kvinnliga patienter som följdes åren 2022-2024. Jämfört med den tidigare perioden 2019-2021 hade överlevnaden ökat med 2.0 procentenheter för både män och kvinnor.

Vid bröstcancer hos kvinnor var överlevnaden 93 % och vid prostatacancer 93 % hos de patienter som följts 2022-2024 (FIGUR 9.1). Vid tjock- och ändtarmscancer var överlevnaden i genomsnitt 70 % och vid lungcancer 21 %. Överlevnaden vid bukspottkörtelcancer var endast 8 %. Vid dessa fem cancersjukdomar ökade överlevnaden hos kvinnor mest vid lungcancer (3.3 procentenheter från 2019-2021 till 2022-2024) och överlevnaden hos män mest vid tjock- och ändtarmscancer (2.7 procentenheter).

I figurerna FIGUR 9.2 och FIGUR 9.3 samt tabellerna TABELL 15.3 och TABELL 15.4 presenteras överlevnaden för tre åldersgrupper: patienter som fått cancerdiagnos i åldern 0–54, 55–74 och 75 och över. Överlevnaden hos patienter i den yngsta åldersgruppen var högre än överlevnaden hos de äldre patienterna i de flesta cancersjukdomarna. Vid bröstcancer och hudmelanom hos kvinnor låg överlevnaden ungefär på samma nivå hos personer under 55 år och i åldern 55–74, men hos personer över 75 år var överlevnaden lägre än hos andra. Vid lungcancer fanns det tydliga skillnader i överlevnaden också mellan personer som fått cancerdiagnosen i åldern under 55 och 55–74. Hos kvinnor under 55 år som insjuknat i lungcancer var femårsöverlevnaden 52 %. Hos kvinnor i åldern 55–74 år var den 28 % och hos kvinnor i åldern 75 och över var den 22 %

KUVA 9.1: Relativ femårsöverlevnad (%) hos patienter som följdes 2022-2024 efter kön och cancersjukdom. Överlevnadssiffrorna för strupcancer hos kvinnor och bröstcancer hos män visas inte på grund av ett litet antal fall.

KUVA 9.2: Relativ femårsöverlevnad (%) för de sju vanligaste cancersjukdomarna hos kvinnor (exkl. mogna B-cellsneoplasmer och skivepitelcancer i huden) efter åldersgrupp (under 55, 55–74 och över 75) hos kvinnliga patienter som följdes åren 2022-2024.

KUVA 9.3: Relativ femårsöverlevnad (%) för de sju vanligaste cancersjukdomarna hos män (exkl. mogna B-cellsneoplasmer och skivepitelcancer i huden) efter åldersgrupp (under 55, 55–74 och över 75) hos manliga patienter som följdes åren 2022-2024.

10 Förlorade levnadsår på grund av cancer

Totalt beräknades att cirka 195 000 levnadsår går förlorade i befolkningen under ett enskilt år på grund av cancer (TABELL 10.1). Kvinnor förlorar 95 500 år och män 99 900 år.

I hela befolkningen orsakade lungcancer den största förlusten av levnadsår (34 400 år). Näst flest förlorade levnadsår orsakade cancer i lymfatisk och blodbildande vävnad (18 900), följt av av tjock och ändtarmscancer (18 300), bukspottkörtelcancer (18 000) och bröstcancer (16 700). Andra cancersjukdomar orsakade betydligt färre förlorade levnadsår för män och kvinnor tillsammans. Kvinnor förlorar flest levnadsår på grund av bröstcancer. Hos män var antalet förlorade levnadsår på grund av prostatacancer (6 900) något lägre än på grund av bukspottkörtelcancer (8 820).

Figurerna FIGUR 10.1 och FIGUR 10.2 visar den genomsnittliga åldern vid cancerdiagnos och uppskattningar av den genomsnittliga förväntade livslängden och de förlorade levnadsåren på grund av cancer för patienter som diagnostiserats med cancer mellan 2014 och 2023. En cancerpatients förlorade levnadsår påverkas inte bara av längden på livet efter cancern, utan också av åldern vid insjuknande. Den genomsnittliga åldern vid insjuknande varierade från 36 år för män med testikelcancer till 80 år för kvinnor med skivepitelcancer i huden. Cancer kan minska den förväntade livslängden, särskilt hos unga människor.

Den genomsnittliga åldern vid insjuknande för kvinnor med bröstcancer var 66 år. De förväntades leva i genomsnitt 19.5 år efter cancerdiagnosen och förlora 3.2 levnadsår, eftersom de skulle ha förväntats leva 22.8 år baserat på dödligheten i befolkningen. Antalet förlorade levnadsår i hela befolkningen påverkas också av cancerincidensen. I genomsnitt 5 026 kvinnor diagnostiserades med bröstcancer årligen mellan 2014 och 2023. I den kvinnliga befolkningen beräknades 16 600 levnadsår gå förlorade under ett år på grund av bröstcancer (TABELL 10.1, färgat område FIGUR 10.1).

Prostatacancerpatienters medelålder vid diagnos var 72 år. De förväntades leva i genomsnitt 13.1 år efter cancerdiagnosen och förlora 1.3 levnadsår på grund av cancern. Mellan 2014 och 2023 diagnostiserades i genomsnitt 5 310 fall av prostatacancer per år. I genomsnitt förlorar hela befolkningen 6 900 levnadsår på grund av prostatacancer som diagnostiserats under ett år (TABELL 10.1, färgat område FIGUR 10.2).

TAULUKKO 10.1: Antal förlorade levnadsår på grund av cancer som diagnostiserats under ett år, efter kön och cancersjukdom. Beräkningen omfattar cancer som diagnostiserats mellan 2015 och 2024.

Cancerform	ICD-10	Kvinnor	Män	Totalt
Alla cancerformer tillsammas	C00-96,D09.0-1,D32-33,D41-43,D45-47,D76	95 500	99 900	195 000
Lunga, luftstrupe	C33-34	14 000	20 400	34 400
Lymfatisk, blodbildande och besläktad vävnad	C81-96,D45-47,D76	8 290	10 600	18 900
Tjock- och ändtarm	C18-20	8 380	9 940	18 300
Bukspottkörtel	C25	9 150	8 820	18 000
Bröst	C50	16 600	91	16 700
Lever	C22	2 470	5 020	7 490
Prostata	C61	–	6 900	6 900
Magsäck	C16	2 670	3 880	6 550
Gliom	–	2 580	3 730	6 310
Äggstock mm.	C48.1-2 (Serous), C56, C57.0-4	5 720	–	5 720
Njure	C64	1 760	3 040	4 800
Matstrupe	C15	1 250	3 550	4 800
Urinblåsa och urinvägar	C65-68,D09.0-1,D41.1-9	1 350	3 180	4 530
Mun och svalg	C00-14	1 300	3 040	4 340
Gallblåsa, gallvägar	C23-24	2 330	1 790	4 120
Livmoderkropp	C54	2 800	–	2 800
Hudmelanom	C43	568	1 310	1 880
Bindväv	C48-49	731	914	1 640
Livmoderhals	C53	1 280	–	1 280
Hud, epidermoid karsinom	C44 (Squamous cell)	515	736	1 250
Struphuvud	C32	127	754	881
Sköldkörtel	C73	194	314	508
Meningeom	–	308	113	421
Testikel	C62	–	212	212
Övriga	–	11 100	11 500	22 600

KUVA 10.1: Kvinnors genomsnittliga ålder vid insjuknande, förväntade livslängd efter cancerdiagnos och antal förlorade levnadsår på grund av cancer, efter cancersjukdom, patienter som fått cancerdiagnos mellan 2015 och 2024.

KUVA 10.2: Mäns genomsnittliga ålder vid insjuknande, förväntade livslängd efter cancerdiagnos och antal förlorade levnadsår på grund av cancer, efter cancersjukdom, patienter som fått cancerdiagnos mellan 2015 och 2024.

11 Tidsserier

I figurerna FIGUR 11.1 – FIGUR 11.9 presenteras tidsserier för cancerincidens och -dödlighet samt patienternas relativa femårsöverlevnad i linje med ICD-10-klassificeringen. Förändringarna i incidensen och dödligheten från början av 1990-talet presenteras i tabellerna TABELL 15.5 – TABELL 15.8. Förändringen har beskrivits som en genomsnittlig årlig förändringsprocent. Om det har skett en statistiskt signifikant förändring i utvecklingen, uppges separata förändringsprocenter för två på varandra följande kalenderårsperioder.

1. Läpp: Hos män har incidensen och dödligheten sjunkit. Hos kvinnor har både incidensen och dödligheten hållits på en låg nivå. Under de senaste åren har överlevnaden varit drygt 90 % (FIGUR 11.1).
2. Svalg: Incidensen har ökat på 2000-talet. Hos män är incidensen ungefär tre gånger högre än hos kvinnor. Dödligheten har hållit sig på samma nivå. Överlevnaden har ökat stadigt sedan 1990-talet och är nu ungefär 70 % hos kvinnor och 60 % hos män (FIGUR 11.1).
3. Matstrupe: Incidensen och dödligheten minskade fram till början av 2000-talet. Hos män har incidensen ökat något på 2000-talet. Överlevnaden har ökat långsamt och är för närvarande cirka 20 % hos kvinnor och 15 % hos män (FIGUR 11.1).
4. Mage: Incidensen och dödligheten har minskat under hela granskningsperioden. På 2000-talet har överlevnaden hållit sig på cirka 35 % hos kvinnor och cirka 30 % hos män (FIGUR 11.2).
5. Tjocktarm och ändtarm: Incidensen har ökat hos kvinnor och särskilt hos män. År 2024 började incidensen minska efter den ökning i incidensen som följde av införandet av screening. Dödligheten har minskat sedan 1990-talet. Överlevnaden har ökat och är nu ca 70 % hos både kvinnor och män (FIGUR 11.2).
6. Lever: Incidensen och dödligheten har ökat, hos män kraftigare än hos kvinnor. Överlevnaden har ökat sakta och är nu cirka 10 % (FIGUR 11.2).
7. Gallblåsa, gallvägar: Incidensen ökade fram till 1980-talet och minskade därefter fram till 2010-talet särskilt hos kvinnor. Överlevnaden har ökat långsamt och är nuförtiden drygt 10 % hos både kvinnor och män (FIGUR 11.3).
8. Bukspottkörtel: Incidensen och dödligheten har hållits på samma nivå sedan 1980-talet för båda könen. Överlevnaden är nuförtiden nästan 10 % hos både kvinnor och män (FIGUR 11.3).
9. Struphuvud: Hos män har incidensen och dödligheten sjunkit sedan 1970-talet. Hos kvinnor har incidensen och dödligheten hållits på en låg nivå. Överlevnaden har redan länge varit omkring 60 % (FIGUR 11.3).
10. Lungor, luftstrupe: Hos kvinnor har incidensen och dödligheten ökat under hela granskningsperioden. Hos män började ökningen avta i slutet av 1970-talet. Hos män är incidensen fortfarande nästan dubbelt så stor som hos kvinnor. Överlevnaden har ökat till cirka 25 % hos kvinnor och till 15 % hos män (FIGUR 11.4).
11. Bröst, kvinnor: Incidensen ökade fram till början av 2010-talet. Dödligheten började sjunka på 1990-talet. Överlevnaden är nuförtiden drygt 90 % (FIGUR 11.4).
12. Prostata: Incidensen har ökat. Ökningen tilltog på 1990-talet och incidensen var som högst 2004. Nuförtiden är incidensen på samma nivå som under mitten av 1990-talet. Dödligheten började sjunka på 1990-talet. Överlevnaden har ökat och är för närvarande nästan 95 % (FIGUR 11.4).
13. Livmoderhals: Incidensen minskade från 1960-talet fram till 1990-talet men började öka under 2010-talet. Dödligheten har fortsatt sjunka på 2000-talet. Överlevnaden är nuförtiden cirka 75 % (FIGUR 11.4).
14. Livmoderkropp: Incidensen ökade fram till början av 2000-talet och började därefter sjunka något. Dödligheten har hållit sig på samma nivå. Överlevnaden ökade fram till början av 2000-talet och är för närvarande drygt 80 % (FIGUR 11.4).
15. Äggstockar etc.: Incidensen och dödligheten ökade fram till 1990-talet och började därefter sjunka. Överlevnaden har hållit sig på cirka 45 % under 2000-talet (FIGUR 11.5).
16. Testikel: Incidensen ökade kraftigt från 1980-talet, men ökningen avtog på 2010-talet. Dödligheten och överlevnaden har legat på samma nivå sedan 1990-talet. Överlevnaden är nuförtiden cirka 95 % (FIGUR 11.5).
17. Njure: Incidensen och dödligheten ökade fram till 1990-talet. På 2000-talet har incidensen hos män först sjunkit och senare vänt uppåt igen. Hos kvinnor låg incidensen kvar på samma nivå från 1990-talet till mitten av 2010-talet och började därefter minska. Dödligheten har minskat på 2000-talet. Överlevnaden har fortsatt att öka under 2000-talet och ligger nu på cirka 75 % (FIGUR 11.5).
18. Urinblåsa och urinvägar: Hos kvinnor ökade incidensen fram till 1990-talet och ökningen har fortsatt under 2010-talet. Hos män var incidensen som störst under mitten av 1990-talet. Därefter har incidensen hos män först sjunkit och senare jämnat ut. Hos män är incidensen ungefär fyra gånger högre än hos kvinnor. Dödligheten har minskat sedan 1970-talet. Överlevnaden har ökat och är nu nästan 70 % hos kvinnor och cirka 75 % hos män (FIGUR 11.5).
19. Hudmelanom: Incidensen ökade fram till mitten av 2010-talet. Hos kvinnor har dödligheten legat på samma nivå sedan 1970-talet. Dödligheten bland män ökade fram till mitten av 2010-talet, men betydligt mindre än incidensen. Överlevnaden är nuförtiden cirka 95 % (FIGUR 11.6).
20. Skivepitelcancer i huden: Incidensen har ökat under hela granskningsperioden. Hos män har ökningen tilltagit på 2000-talet. Dödligheten har hållits på en mycket låg nivå och överlevnaden på drygt 90 % (FIGUR 11.6).
21. Gliomer: Incidensen har ökat under hela granskningsperioden. Dödligheten ökade fram till 1990-talet, varefter den har hållits på samma nivå hos kvinnor och fortsatt att öka hos män. Överlevnaden har ökat långsamt och är för närvarande cirka 30 % hos kvinnor och 25 % hos män (FIGUR 11.6).
22. Meningeomer:: Incidensen ökade fram till 2000-talet och har sedan dess varit stabil. Hos kvinnor är incidensen mer än dubbelt så stor som hos män. Dödligheten har varit liten och har ytterligare minskat sedan 1990-talet. Överlevnaden har fortsatt öka och är nu cirka 95 % (FIGUR 11.7).
23. Sköldkörtel: Incidensen har ökat hos båda könen. Hos kvinnor är incidensen mer än dubbelt så stor som hos män. Hos kvinnor har dödligheten sjunkit från början av 1990-talet till början av 2000-talet. Hos män har dödligheten hållit sig på samma nivå sedan början av 1990-talet. Överlevnaden är nu cirka 95 % hos kvinnor och 90 % hos män (FIGUR 11.7).
24. Bindväv och mjukvävnad: Incidensen ökade hos kvinnor fram till 1990-talet. Hos män har incidensen fortsatt öka under hela granskningsperioden. Dödligheten har inte förändrats hos någondera könet. Överlevnaden är nuförtiden cirka 65 % (FIGUR 11.7).
25. Hodgkins lymfom: Incidensen har ökat något sedan början av 1990-talet, men dödligheten fortsatte minska på 1990-talet. Överlevnaden har ökat och är nu ca 90 % (FIGUR 11.8).
26. Myelom och andra plasmacellstumörer: Incidensen och dödligheten ökade fram till slutet av 1980-talet för båda könen. Därefter har incidensen legat på samma nivå, men dödligheten har minskat. Överlevnaden ökade på 2000-talet och är nu cirka 55 % hos kvinnor och 50 % hos män (FIGUR 11.8).
27. Akut lymfatisk leukemi/lymfom: Incidensen har hållits på samma nivå sedan 1980-talet, men dödligheten har minskat. Överlevnaden har ökat avsevärt och är nu cirka 80 % hos kvinnor och 75 % hos män (FIGUR 11.8).
28. Kronisk lymfatisk leukemi: Incidensen och dödligheten har minskat sedan 1980-talet för båda könen. Överlevnaden har ökat stadigt och är för närvarande cirka 85 % hos kvinnor och drygt 75 % hos män (FIGUR 11.9).
29. Akut myeloisk leukemi: Incidensen har varit på samma nivå sedan 1980-talet, men dödligheten har minskat. Överlevnaden har ökat klart sedan 1980-talet och är nu drygt 30 % hos kvinnor och cirka 25 % hos män (FIGUR 11.9).
30. Kronisk myeloisk leukemi: Incidensen och dödligheten har minskat fram till 2010-talet. Överlevnaden ökade i synnerhet på 2000-talet och är för närvarande cirka 75 % (FIGUR 11.9).

KUVA 11.1: Cancerincidens och cancerdödlighet (per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning 2014) samt åldersstandardiserad relativ femårsöverlevnad (%) efter kön åren 1953–2024.

KUVA 11.2: Cancerincidens och cancerdödlighet (per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning 2014) samt åldersstandardiserad relativ femårsöverlevnad (%) efter kön åren 1953–2024.

KUVA 11.3: Cancerincidens och cancerdödlighet (per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning 2014) samt åldersstandardiserad relativ femårsöverlevnad (%) efter kön åren 1953–2024.

KUVA 11.4: Cancerincidens och cancerdödlighet (per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning 2014) samt åldersstandardiserad relativ femårsöverlevnad (%) efter kön åren 1953–2024.

KUVA 11.5: Cancerincidens och cancerdödlighet (per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning 2014) samt åldersstandardiserad relativ femårsöverlevnad (%) efter kön åren 1953–2024.

KUVA 11.6: Cancerincidens och cancerdödlighet (per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning 2014) samt åldersstandardiserad relativ femårsöverlevnad (%) efter kön åren 1953–2024.

KUVA 11.7: Cancerincidens och cancerdödlighet (per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning 2014) samt åldersstandardiserad relativ femårsöverlevnad (%) efter kön åren 1953–2024.

KUVA 11.8: Cancerincidens och cancerdödlighet (per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning 2014) samt åldersstandardiserad relativ femårsöverlevnad (%) efter kön åren 1953–2024.

KUVA 11.9: Cancerincidens och cancerdödlighet (per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning 2014) samt åldersstandardiserad relativ femårsöverlevnad (%) efter kön åren 1953–2024.

12 Prediktioner

Prediktionerna tyder på att man år 2045 kommer att diagnostisera cirka 48 100 nya cancerfall (TABELL 12.1). Det årliga antalet fall beräknas öka med 24 % i förhållande till år 2024. Ökningen beror i huvudsak på att befolkningen åldras. Antalet cancerfall hos personer över 75 år kommer att öka med 52 % från 15 950 till 24 200 fall (FIGUR 12.1). Antalet fall hos personer under 75 år förblir nästan oförändrat under de kommande åren. Den åldersstandardiserade incidensen av cancer beräknas öka med 2 % hos både kvinnor och män.

Prediktionen för prostatacancer baserar sig inte på en modell som utnyttjar den observerade utvecklingen, eftersom den oregelbundna utvecklingen av incidensen till följd av det allt vanligare PSA-provet inte lämpar sig som grund för modellen. I prediktionen för prostatacancer antogs att incidensen i varje åldersgrupp kommer att hållas på samma nivå som åren 2020–2024. Vid prostatacancer kommer antalet fall att öka från 5 609 till 6 680 fall (19 % ökning, TABELL 12.1). Vid bröstcancer ligger antalet fall år 2045 nära det nuvarande antalet fall (TABELL 12.1).

I fråga om de vanligaste cancersjukdomarna ökar antalet fall av cancer i blod- och lymfvävnad samt för cancer i urinblåsan och urinvägarna proportionellt sett mest (29 %, TABELL 12.1). Antalet fall av hudmelanom ökar med 18 % och av tjock- och ändtarmscancer med 17 %. För hudmelanom antas incidensen i varje åldersgrupp ligga kvar på samma nivå som under åren 2020–2024. I prediktionen av tjock- och ändtarmscancer antas att incidensen i den befolkning som kallas till screening kommer att minska med 30 % under de kommande tio åren jämfört med nivån före screening.

Prediktionen om incidensen av lungcancer visar tydliga skillnader mellan män och kvinnor (TABELL 12.1). Hos kvinnor beräknar man att den åldersstandardiserade incidensen ökar fram till år 2032. År 2045 kommer det att diagnostiseras 11 % fler lungcancerfall än 2024. Lungcancer blir sällsyntare hos män och den åldersstandardiserade incidensen beräknas minska med 21 % och antall med 4 %.

Enligt prediktionen kommer den åldersstandardiserade dödligheten till följd av cancer ytterligare att minska (TABELL 12.1). Dödligheten av alla cancersjukdomar kommer i genomsnitt att minska med 14 % från 2024 till 2045: 13 % hos kvinnor och 14 % hos män. År 2045 dör 15 500 människor i cancer, vilket är 15 % fler än år 2024. Dödligheten minskar mest vid hudmelanom (42 %), vid lungcancer hos män (34 %) och bröstcancer hos kvinnor (24 %). Lungcancerdödligheten minskar också hos kvinnor (21 %).

TAULUKKO 12.1: Prediktion för antalet nya cancerfall, åldersstandardiserad incidens, antalet dödsfall i cancer och åldersstandardiserad dödlighet år 2045 och relativ förändring (%) från år 2023 för alla cancerformer och de sju vanligaste grupperna av cancersjukdomar. Prediktionen för lungcancer visas efter kön.

		Antal fall		Incidens		Dödsfall		Dödlighet
Cancerform	ICD-10	Antal	Förändring	Rat1	Förändring	Antal	Förändring	Rat1	Förändring
Alla cancerformer tillsammas	C00-96,D09.0-1,D32-33, D41-43,D45-47,D76	48100	24 %	641.0	2 %	15500	15 %	181.8	-14 %
Prostata	C61	6680	19 %	190.5	0 %	1270	32 %	28.7	-17 %
Bröst (kvinnor)	C50	5280	1 %	149.8	-11 %	864	-4 %	19.1	-24 %
Lymfatisk, blodbildande och besläktad vävnad	C81-96,D45-47,D76	5120	29 %	67.1	6 %	1660	16 %	18.4	-16 %
Tjock- och ändtarm	C18-20	4860	17 %	61.2	-8 %	1820	29 %	20.9	-4 %
Hudmelanom	C43	2200	18 %	30.2	-1 %	174	-17 %	2.0	-42 %
Urinblåsa och urinvägar	C65-68,D09.0-1,D41.1-9	1940	29 %	24.6	-2 %	548	47 %	5.9	-2 %
Lunga, luftstrupe (män)	C33-34	1650	-4 %	46.0	-21 %	1160	-18 %	31.7	-34 %
Lunga, luftstrupe (kvinnor)	C33-34	1310	11 %	31.6	-6 %	866	2 %	18.3	-21 %
1 per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning år 2014

KUVA 12.1: Årligt antal nya cancerfall som diagnostiserats 1953–2024 och förväntad utveckling fram till 2045 i olika åldersgrupper.

I slutet av 2045 beräknas 491 000 personer leva i Finland med en tidigare cancerdiagnos (TABELL 12.2). Prevalensen kommer att öka med 43 % jämfört med slutet av 2024. Om vi begränsar oss till personer som fått en cancerdiagnos under de senaste fem åren (dvs. mellan 2041 och 2045) är det beräknade antalet personer med en tidigare cancerdiagnos 147 000, dvs. 30 % mer än i slutet av 2024. Prevalensen förväntas alltså öka mer än antalet nya cancerfall, eftersom man också förväntar att prognosen för cancerpatienter fortsätter förbättras.

Cancerprevalensen ökar särskilt i de äldsta åldersgrupperna. I slutet av 2045 beräknar man att det kommer att finnas ca 145 000 personer i åldern 75–84 år som någon gång fått en cancerdiagnos. Det är en ökning på 33 % jämfört med slutet av 2024 (FIGUR 12.2). Enligt prediktionerna kommer det att finnas 107 000 personer i åldern 85 år och äldre som lever med cancer, dvs. 138 % mer än i slutet av 2024 Det kommer att finnas 38 700 personer i åldern 75–84 år och 23 100 personer i åldern 85 år och äldre med högst fem år sedan cancerdiagnosen (FIGUR 12.3).

När man analyserar cancertyperna skilt kommer det att finnas flest personer som lever med bröstcancer och prostatacancer. Enligt prediktionerna finns det i slutet av 2045 i Finland totalt 103 000 kvinnor som har drabbats av bröstcancer och 81 900 män som har drabbats av prostatacancer (TABELL 12.2). Det finns 24 000 personer som diagnostiserats med bröstcancer och 28 800 personer som diagnostiserats med prostatacancer högst fem år sedan.

TAULUKKO 12.2: Prediktion av antalet personer som lever med tidigare cancerdiagnos, prediktion av åldersstandardiserad prevalens i slutet av 2045 och relativ förändring (%) från 2023 för alla cancertyper och de vanligaste cancertyperna. Prevalensen visas för alla personer och skilt för personer med högst fem år sedan cancerdiagnos.

		Alla				Diagnos högst fem år sedan
		Antal personer		Prevalens		Antal personer		Prevalens
Cancerform	ICD-10	Antal	Förändring	Andel1	Förändring	Antal	Förändring	Andel1	Förändring
Alla cancerformer tillsammas	C00-96,D09.0-1,D32-33, D41-43,D45-47,D76	491000	43 %	6 420	19 %	147000	30 %	2 036	13 %
Bröst	C50	103000	20 %	2 603	3 %	24000	5 %	684	-6 %
Prostata	C61	81900	27 %	2 110	-4 %	28800	22 %	811	2 %
Tjock- och ändtarm	C18-20	51900	51 %	632	20 %	18300	26 %	232	2 %
Lunga, luftstrupe	C33-34	9780	29 %	126	10 %	5040	10 %	69	-2 %
1 per 100 000 person och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning år 2014

KUVA 12.2: Antal levande personer med tidigare cancerdiagnos 1953–2024 och beräknad trend fram till 2045 för olika åldersgrupper.

KUVA 12.3: Antal levande personer med tidigare cancerdiagnos 1953–2024 och beräknad trend fram till 2045 för olika åldersgrupper. Antalet är begränsat till personer som har fått cancerdiagnos högst fem år sedan.

13 Regional statistik

Figurerna FIGUR 13.1 – FIGUR 13.5 visar åldersstandardiserad cancerincidens, relativ femårsöverlevnad hos patienter som diagnostiserats med prostatacancer, bröstcancer (kvinnor), tjock- och ändtarmscancer och lungcancer 2020-2024 samt åldersstandardiserad dödlighet 2020-2024 i välfärdsområdena och Helsingfors. Tabellerna TABELL 15.9 – TABELL 15.13 visar, utöver ovanstående, antalet nya cancerfall, antalet levande personer som fått cancerdiagnos 2020-2024 och antalet dödsfall i cancer. Denna statistik presenteras i tabellerna också för samarbetsområdena och för hela Finland. För åldersstandardiserad incidens, överlevnad och dödlighet anges dessutom ett konfidensintervall på 95 %, som uppskattar den statistiska slumpmässiga felmarginalen.

13.1 Prostatacancer

Totalt 27 122 fall av prostatacancer diagnostiserades i Finland mellan 2020 och 2024, i genomsnitt 5 424 nya fall per år, med en åldersstandardiserad incidens på 190.4. Incidensen av prostatacancer var betydligt högre än i hela Finland i Inre Finlands samarbetsområde (203.3) och i välfärdsområdena Päijänne-Tavastland, Södra Savolax, Österbotten, Norra Karelen, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten. Incidensen var betydligt lägre än i hela landet i Södra Finlands samarbetsområde (183.9) och i Norra Finlands samarbetsområde (181.5) och i Helsingfors stad och i välfärdsområdena Mellersta Finland, Västra Nyland, Vanda och Kervo, Satakunta, Kajanaland och Norra Österbotten.

Den åldersstandardiserade relativa femårsöverlevnaden (femårsprognosen) för personer som diagnostiserats med prostatacancer 2020-2024 var 93.4 % i hela landet. Det fanns inga signifikanta skillnader i prognosen mellan välfärdsområdena.

I slutet av 2024 fanns det 23 620 levande personer i Finland som hade diagnostiserats med prostatacancer för högst fem år sedan (dvs. mellan 2020 och 2024). Under 2020-2024 dog totalt 4 796 män i prostatacancer, med en åldersstandardiserad dödlighet på 36.4. I Norra Karelens, Satakuntas och Lapplands välfärdsområden var dödligheten i prostatacancer högre än i hela Finland, och i Päijänne-Tavastland välfärdsområde var dödligheten i prostatacancer betydligt lägre än i hela Finland (30.4).

KUVA 13.1: Åldersstandardiserad incidens av prostatacancer (per 100 000 personår) 2020–2024, relativ femårsöverlevnad för personer som fått diagnosen 2020–2024 och cancerdödlighet (per 100 000 personår) 2020–2024, i välfärdsområdena och Helsingfors.

13.2 Bröstcancer (kvinnor)

Totalt 25 285 fall av bröstcancer diagnostiserades i Finland mellan 2020 och 2024, i genomsnitt 5 057 nya fall per år, med en åldersstandardiserad incidens på 165.0 i hela landet. Den åldersstandardiserade incidensen av bröstcancer var betydligt lägre än i hela Finlandi i Östra Finland samarbetsområde (155.9) och i Norra Finlands samarbetsområde (143.2) i alla välfärdsområdena och högre i Södra Finlands samarbetsområde (171.4). Analyserat efter välfärdsområde var incidensen betydligt lägre än i hela Finland i välfärdsområdena Södra Savolax, Norra Karelen och Österbotten, och högre i Helsingfors stad och välfärdsområdena Västra Nyland, Vanda och Kervo, Birkaland samt Egentliga Finland.

Den åldersstandardiserade relativa femårsöverlevnaden (femårsprognosen) för personer som diagnostiserats med bröstcancer 2020-2024 var 92.3 % i hela landet. Det fanns inga signifikanta skillnader i prognosen mellan välfärdsområdena.

I slutet av 2024 fanns det 22 805 levande personer i Finland som hade diagnostiserats med bröstcancer för högst fem år sedan (dvs. mellan 2020 och 2024). Under 2020-2024 dog totalt 4 513 kvinnor i bröstcancer, med en åldersstandardiserad dödlighet på 26.1 i hela landet. Dödligheten var betydligt högre i Norra Finlands samarbetsområde (21.9). Dödligheten i Helsingfors stad var betydligt högre än i hela Finland (29.5) och lägre i Norra Österbottens välfärdsområde (19.6).

KUVA 13.2: Åldersstandardiserad incidens av bröstcancer hos kvinnor (per 100 000 personår) 2020–2024, relativ femårsöverlevnad för personer som fått diagnosen 2020–2024 och cancerdödlighet (per 100 000 personår) 2020–2024, i välfärdsområdena och Helsingfors.

13.3 Tjock- och ändtarmscancer

Totalt 20 421 fall av tjock- och ändtarmscancer diagnostiserades i Finland mellan 2020 och 2024, i genomsnitt 4 084 nya fall per år, med en åldersstandardiserad incidens på 65.8 i hela landet. Av dessa konstaterades 9 315 fall hos kvinnor (incidens 54.8) och 11 106 fall hos män (incidens 79.5). Den åldersstandardiserade incidensen av tjock- och ändtarmscancer var betydligt lägre än i hela Finland i Norra Finlands samarbetsområde (58.6) och i välfärdsområdena Norra Savolax, Lappland och Norra Österbotten. Den åldersstandardiserade incidensen av tjock- och ändtarmscancer var högre i välfärdsområdena Södra Karelen, Kymmenedalen och Päijänne-Tavastland.

Den åldersstandardiserade relativa femårsöverlevnaden (femårsprognosen) för personer som diagnostiserats med tjock- och ändtarmscancer 2020-2024 var 70.0 % i hela landet. Det fanns inga signifikanta skillnader i prognosen mellan välfärdsområdena.

I slutet av 2024 fanns det 14 250 levande personer i Finland som hade diagnostiserats med tjock- och ändtarmscancer för högst fem år sedan (dvs. mellan 2020 och 2024). Under 2020-2024 dog totalt 7 024 personer i tjock- och ändtarmscancer, med en åldersstandardiserad dödlighet på 22.0 i hela landet. Dödligheten var betydligt högre än i hela landet i välfärdsområdena Kymmenedalen (25.8) och Satakunta (25.8). Dödligheten var betydligt lägre än i hela landet i Norra Finlands samarbetsområde (19.7) och i Norra Österbottens välfärdsområde (19.3).

KUVA 13.3: Åldersstandardiserad incidens av tjock- och ändtarmscancer (per 100 000 personår) 2020–2024, relativ femårsöverlevnad för personer som fått diagnosen 2020–2024 och cancerdödlighet (per 100 000 personår) 2020–2024, i välfärdsområdena och Helsingfors.

13.4 Lungcancer

Totalt 14 972 fall av lungcancer diagnostiserades i Finland mellan 2020 och 2024, varav 6 071 hos kvinnor och 8 901 hos män, dvs. i genomsnitt 1 214 nya fall per år hos kvinnor och 1 780 nya fall per år hos män. Den åldersstandardiserade incidensen av lungcancer var 35.2 hos kvinnor och 62.1 hos män. Incidensen av lungcancer hos kvinnor var betydligt högre än i hela landet i Södra Finlands samarbetsområde (38.9), i Helsingfors stad (42.0) och i Vanda och Kervo välfärdsområde (44.6) samt Lapplands välfärdsområde (42.6) och lägre än i hela landet i Östra Finlands samarbetsområde (27.5) i alla välfärdsområdena. Incidensen av lungcancer hos män var högre än i hela landet i Lapplands välfärdsområde (77.3) och lägre i välfärdsområdena Mellersta Österbotten (53.8) och Norra Savolax (54.5).

Den åldersstandardiserade relativa femårsöverlevnaden (femårsprognosen) för personer som diagnostiserats med lungcancer 2020-2024 var 27.1 % hos kvinnor och 16.7 % hos män i hela landet. Det fanns inga signifikanta skillnader i prognosen mellan välfärdsområdena, vare sig hos män eller kvinnor.

I slutet av 2024 fanns det 4 545 levande personer i Finland (2 220 kvinnor och 2 325 män) som hade diagnostiserats med lungcancer för högst fem år sedan (dvs. mellan 2020 och 2024). Under 2020-2024 dog totalt 4 382 kvinnor och 7 137 män i lungcancer, vilket ger en åldersstandardiserad dödlighet på 24.7 för kvinnor och 50.1 för män i hela landet. Den åldersstandardiserade dödligheten i lungcancer hos kvinnor var högre än i hela landet i Södra Finlands (27.4) och Norra Finlands (28.4) samarbetsområdena (i Östra Nyland, Vanda och Kervo och Lapplands välfärdsområdena) och lägre i Östra Finlands samarbetsområde (19.1) (i Mellersta Finlands och Norra Savolax välfärdsområdena) och Södra Österbottens välfärdsområde (19.4). Den åldersstandardiserade dödligheten hos män var betydligt högre än i hela landet i Norra Finlands samarbetsområde (54.7) och i Lapplands (64.1) välfärdsområde och lägre i Mellersta Finlands (42.6), Norra Savolax (42.6), Birkalands (43.4) och Mellersta Österbottens (37.8) välfärdsområdena.

KUVA 13.4: Åldersstandardiserad incidens av lungcancer hos kvinnor (per 100 000 personår) 2020–2024, relativ femårsöverlevnad för personer som fått diagnosen 2020–2024 och cancerdödlighet (per 100 000 personår) 2020–2024, i välfärdsområdena och Helsingfors.

KUVA 13.5: Åldersstandardiserad incidens av lungcancer hos män (per 100 000 personår) 2020–2024, relativ femårsöverlevnad för personer som fått diagnosen 2020–2024 och cancerdödlighet (per 100 000 personår) 2020–2024, i välfärdsområdena och Helsingfors.

14 Utbildningsnivå och cancerbördan

I statistiken som uppdelats efter utbildningsnivå indelades befolkningen i tre grupper utifrån högsta avlagda examen (se Statistiska metoder, Definitioner). I figurerna FIGUR 14.1 - FIGUR 14.4 presenteras den åldersstandardiserade cancerincidensen och -dödligheten per 100 000 personår för kvinnor och män över 25 år efter utbildningsnivå. I fråga om incidensen inkluderades de tio vanligaste cancersjukdomarna och i fråga om dödlighet de tio cancersjukdomar som orsakar mest dödlighet. För kvinnor analyserades dessutom livmoderhalscancer och levercancer, där det tidigare har konstaterats skillnader mellan olika utbildningsnivåer i fråga om incidens och dödlighet.

14.1 Cancerincidens efter utbildningsnivå

Hos kvinnor var skillnaderna mellan olika utbildningsnivåer i fråga om cancerincidens (FIGUR 14.1) relativt sett störst vid lung- och luftstrupscancer, där incidensen på grundnivån var mer än dubbelt så stor som på den högre nivån (78.2 vs. 30.5, riskkvot (RR) på grundnivån 2.34, 95 % konfidensintervall [2.17, 2.52]). Också incidensen av livmoderhalscancer och av levercancer var högst på grundnivån och lägst hos högutbildade personer (incidensen av livmoderhalscancer 14.5 vs. 7.5, RR på grundnivå 1.86 [1.56, 2.23], och incidensen av levercancer 9.3 vs. 4.8, RR på grundnivå 1.85 [1.53, 2.24]). Liknande, mindre skillnader sågs också i incidensen av bukspottkörtelcancer samt tjock- och ändtarmscancer (incidens av bukspottkörtelcancer 31.7 vs. 25.7, RR på grundnivå 1.17 [1.07, 1.28] och incidens av tjock- och ändtarmscancer 77.8 vs. 72.8, riskkvot (RR) på grundnivån 1.08 [1.02, 1.14]). Även skillnaderna i incidensen av hudmelanom var stora, om än i motsatt riktning. Incidensen var högst på den högre utbildningsnivån (45.2) och lägst på grundnivån (25.4, RR 0.60 [0.55, 0.65] jämfört med högutbildade personer).

Bröstcancer var också vanligare hos personer med utbildning på högre nivå (257.8) än hos personer med utbildning på grundnivå (198.1). På grundnivån hade bröstcancer en RR på 0.78 [0.75, 0.81] jämfört med högutbildade. På grundnivån var incidensen av bröstcancer således över en femtedel (22 %) lägre än hos högutbildade.

Hos män observerades de största incidensskillnaderna mellan utbildningsnivåer vid lung- och luftstrupscancer (FIGUR 14.2). Incidensen av lung- och luftstrupscancer var drygt 2,5 gånger högre på grundnivån än på den högre utbildningsnivån (125.7 vs. 45.7, RR på grundnivå 2.68 [2.52, 2.85] jämfört med den högre utbildningsnivån). Även incidensen av lever-, urinblåse-, bukspottkörtel- och njurcancer var högst hos personer med utbildning på grundnivå och lägst hos personer med högre utbildning (levercancer 26 vs. 14.7, RR 1.69 [1.51, 1.90]; urinblåsa och urinvägar 64.5 vs. 53, RR 1.20 [1.12, 1.28]; bukspottkörtelcancer 38.9 vs. 33, RR 1.14 [1.05, 1.24]; och njurcancer 33.9 vs. 29.2, RR 1.12 [1.02, 1.23]). Hudmelanom, skivepitelcancer i huden, prostatacancer och mogna B-cellulära neoplasm var däremot mindre vanliga på grundnivån än på högre nivån (hudmelanom 35.1 vs. 63, RR 0.57 [0.53, 0.62], skivepitelcancer i huden 58.6 vs. 67.5, RR 0.86 [0.80, 0.91], prostatacancer 244.2 vs. 290.1, RR 0.86 [0.83, 0.88] och mogna B-cellulära neoplasm 57.8 vs. 62.7, RR 0.92 [0.86, 0.98]). Skillnaderna i incidensen av tjock- och ändtarmscancer mellan grundnivån och den högre nivån var små och inte statistiskt signifikanta (111.8 vs. 108.3, RR 1.04 [0.99, 1.09] på grundnivån jämfört med den högre nivån).

KUVA 14.1: Cancerincidens bland kvinnor (per 100 000 personår och åldersstandardiserad efter Finlands befolkning 2014) över 25 år efter utbildningsnivå 2020–2024.

KUVA 14.2: Cancerincidens bland män (per 100 000 personår och åldersstandardiserad efter Finlands befolkning 2014) över 25 år efter utbildningsnivå 2020–2024.

14.2 Cancerdödlighet efter utbildningsnivå

Också i fråga om cancerdödlighet observerades skillnader mellan utbildningsnivåer. Hos kvinnor var dödligheten allmänt taget störst på grundutbildningsnivån (FIGUR 14.3). Den största statistiskt signifikanta skillnaden observerades vid livmoderhalscancer, där dödligheten var över 3 gånger högre hos personer med grundutbildning än hos högutbildade (3.9 vs. 1.1, RR 3.24 [2.22, 4.75]). Även vid lung- och luftstrupscancer var nästan tredubbel (58.4 vs. 18.6, RR 2.89 [2.64, 3.17]) och i levercancer och magcancer var dödligheten hos personer med grundutbildning drygt 1,5 gånger högre än hos personer med högre utbildning (levercancer 8.1 på grundnivå vs 4.3 på högre nivå, RR 1.78 [1.46, 2.18], magcancer 8.6 vs. 4.6, RR 1.68 [1.38, 2.04]). Dödligheten i gallblåse- och gallvägscancer, livmoderkroppscancer, tjock- och ändtarmscancer och bukspottkörtelcancer var också högst hos personer med grundutbildning och lägst hos personer med högre utbildning (gallblåsa och gallvägar 8 vs. 5.5, RR 1.46 [1.21, 1.75]; livmoderkroppscancer 9.1 vs. 7.2, RR 1.26 [1.07, 1.49]; tjock- och ändtarmscancer 28.6 vs. 22, RR 1.25 [1.14, 1.37]; bukspottkörtelcancer 29.9 vs. 23.3, RR 1.21 [1.10, 1.32]). Inga skillnader i dödlighet i bröstcancer observerades mellan utbildningsnivåer (RR 1.05 [0.97, 1.14]).

Hos män var dödligheten högst på grundnivån och lägst på den högre utbildningsnivån vid alla cancersjukdomar som granskades, med undantag för gliom, där dödligheten var lägst bland personer med grundskoleutbildning (7.8 vs. 9.4, RR 0.82 [0.68, 0.98]) (FIGUR 14.4) (FIGUR 14.4). Skillnaden var särskilt stor vid lung- och luftstrupscancer, där dödligheten hos män med grundutbildning var drygt 2,5 gånger högre än hos män med högre utbildning (100.5 vs. 36.1, RR 2.77 [2.59, 2.97]). Skillnaden i dödlighet var också stor vid matstrupscancer, där dödligheten på grundnivån var dubbelt så stor som på den högre nivån (15.3 vs. 7.8, RR 1.95 [1.66, 2.28]). Dödligheten i magcancer var 70 % högre och dödligheten i levercancer 61 % högre på grundnivån än på den högre nivån (magcancer 16 vs. 9.5, RR 1.70 [1.46, 1.97]; levercancer 21 vs. 12.3, RR 1.61 [1.42, 1.83]). Vid prostatacancer, urinblåse- och urinvägscancer och tjock- och ändtarmscancer var dödligheten drygt en tredjedel högre på grundnivån än på den högre nivån: ; 57.3 vs. 42.8 (RR 1.35 [1.25, 1.45]) vid prostatacancer, 15.6 vs. 12.2 (RR 1.30 [1.13, 1.50] vid urinblåse- och urinvägscancer och 42 vs. 33.3 (RR 1.29 [1.18, 1.40]) vid tjock- och ändtarmscancer.

KUVA 14.3: Cancerdödlighet bland kvinnor (per 100 000 personår och åldersstandardiserad efter Finlands befolkning 2014) över 25 år efter utbildningsnivå 2020–2024.

KUVA 14.4: Cancerdödlighet bland män (per 100 000 personår och åldersstandardiserad efter Finlands befolkning 2014) över 25 år efter utbildningsnivå 2020–2024.

15 Tabeller

15.1 Incidens, dödlighet och prevalens

TAULUKKO 15.1: Antal nya cancerfall och cancerdödsfall och åldersstandardiserad incidens och dödlighet år 2024 samt antalet levande personer som insjuknat i cancer och deras åldersstandardiserade andel i befolkningen 31.12.2024, kvinnor

		Incidens		Mortalitet		Prevalens
Cancerform	ICD-10	Antal	Rat1	Antal	Rat1	Antal	Andel2
Alla cancerformer tillsammas	C00-96,D09.0-1,D32-33, D41-43,D45-47,D76	18667	562.91	6206	166.70	191469	5634.5
Mun och svalg	C00-14	337	10.20	84	2.24	3123	91.9
Läpp	C00	27	0.75	–	0.02	279	7.0
Tunga	C02	79	2.43	26	0.67	794	23.5
Spottkörtlar	C07-08	62	1.82	5	0.13	613	18.4
Annan eller ospecificerad muncancer	C03-06	97	2.84	32	0.80	827	23.3
Svalg	C01,C09-14	72	2.36	20	0.61	691	22.0
Matsmältningsorgan	C15-26	3603	102.18	2045	54.41	21706	605.4
Matstrupe	C15	107	3.01	99	2.69	242	6.7
Magsäck	C16	267	7.70	153	4.27	1618	45.1
Tunntarm	C17	125	3.74	41	1.07	885	26.3
Tjock- och ändtarm	C18-20	1936	55.54	661	17.20	17016	469.7
Tjocktarm	C18	1356	38.12	476	12.21	11410	312.7
Ändtarm	C19-20	580	17.43	185	4.99	5759	161.0
Anus	C21	60	1.88	17	0.47	423	12.7
Lever	C22	167	4.60	163	4.34	294	8.7
Gallblåsa, gallvägar	C23-24	195	5.36	177	4.67	405	11.3
Bukspottkörtel	C25	637	17.41	660	17.82	932	27.8
Andra och ospecificerade cancrar i matsmältningsorgan	C26	109	2.93	74	1.88	111	3.2
Andningsorgan	C30-39	1247	35.94	880	24.13	4299	122.2
Näsa, bihålor	C30-31	23	0.76	5	0.13	185	5.6
Struphuvud	C32	19	0.64	6	0.20	174	5.1
Lunga, luftstrupe	C33-34	1175	33.64	850	23.28	3794	106.8
Andra eller ospecificerade andningsorgan eller brösthålans organ	C37-39	30	0.91	19	0.52	162	5.0
Bröst	C50	5232	169.36	895	25.26	85847	2514.7
Kvinnliga könsorgan	C51-58	1898	57.97	747	20.26	23844	683.5
Livmoderhals	C53	215	7.49	45	1.26	3352	113.0
Livmoderkropp	C54	877	26.52	208	5.55	13396	360.7
Äggstock mm.	C48.1-2 (Serous), C56, C57.0-4	610	18.39	383	10.53	5921	176.8
Vulva	C51	113	3.16	48	1.23	1000	27.6
Vagina	C52	24	0.76	12	0.35	177	5.2
Placenta	C58	–	0.04	0	0.00	83	2.8
Andra och ospecificerade cancrar i kvinnliga könsorgan	C55,C57.5-9	58	1.60	51	1.34	160	4.5
Urinorgan	C64-68,D09.0-1,D41.1-9	727	20.84	241	6.05	7251	200.2
Njure	C64	360	10.61	119	3.01	4229	120.5
Urinblåsa och urinvägar	C65-68,D09.0-1,D41.1-9	367	10.23	122	3.04	3060	80.6
Hud	C43-44	1917	53.54	101	2.68	21226	603.9
Hudmelanom	C43	891	27.47	77	2.10	12857	392.4
Hud, epidermoid karsinom	C44 (Squamous cell)	937	23.71	13	0.30	7762	192.7
Hud, annan	C44 (Other)	89	2.36	11	0.28	938	26.8
Öga	C69	24	0.82	15	0.45	480	14.6
Hjärna, centrala nervsystemet	C70-72,D32-33,D42-43	908	29.45	183	5.47	11746	365.5
Gliom	–	160	5.34	116	3.73	1567	55.1
Meningeom	–	313	10.33	14	0.42	6156	183.6
Centrala nervsystemet	–	85	2.93	0	0.00	1586	49.4
Andra och ospecificerade tumörer av hjärna och centrala nervsystemet	–	350	10.86	53	1.32	2580	81.9
Endokrina körtlar	C73-75	481	16.26	43	1.20	9555	304.9
Sköldkörtel	C73	438	14.78	35	0.95	9159	291.9
Binjure	C74	25	0.88	7	0.22	293	9.8
Andra endokrina körtlar	C75	18	0.60	–	0.04	117	3.6
Mesoteliom	C45	35	0.95	25	0.64	69	2.0
Ben	C40-41	24	0.84	9	0.27	461	15.4
Bindväv	C48-49	99	3.04	51	1.37	1299	39.5
Perifera nerver, autonoma nervsystemet	C47	9	0.30	–	0.04	123	4.2
Annan eller ospecificerad	C76,C80	302	7.78	250	6.18	555	16.4
Lymfatisk, blodbildande och besläktad vävnad	C81-96,D45-47,D76	1824	53.43	636	16.05	16962	506.9
Hodgkins lymfom	C81	99	3.35	15	0.38	1803	62.9
Mogna B-cellulära neoplasm	–	1011	28.98	367	9.16	9134	256.4
Kronisk lymfatisk leukemi	C91.1	144	4.17	41	0.95	1475	39.9
Diffust storcelligt B-cellslymfom	C83.3	308	8.81	143	3.71	2760	78.2
Follikulärt lymfom	C82	181	5.27	32	0.80	2331	65.0
Myelom och andra plasmacellstumörer	C90	226	6.41	114	2.81	1367	39.1
Burkitts lymfom/leukemi	C83.7	5	0.16	–	0.11	82	2.7
Marginalzonslymfom	C83.8	72	2.21	10	0.22	809	22.9
Mantelcellslymfom	C83.1	34	0.85	11	0.27	244	6.5
Maligna immunoproliferativa sjukdomar	C88	35	0.94	12	0.29	251	6.9
Andra mogna B-cellsneoplasier	–	6	0.18	0	0.00	82	2.4
Andra T- och NK-cellslymfom/leukemier	C84	55	1.76	14	0.38	618	19.0
Mogna kutana T-cellsneoplasier	C84.0-1	16	0.49	–	0.02	306	9.3
Andra mogna T och NK-celltumörerna	C84.3-5	39	1.27	13	0.36	314	9.8
Akut lymfoblastisk leukemi/lymfom	C91.0	26	0.98	10	0.29	998	36.7
Akut myeloisk leukemi	C92.0	101	3.01	90	2.43	682	22.6
Annat eller icke-specifierat lymfom	C85	47	1.25	27	0.66	429	11.8
Leukemi, annan	C95	25	0.66	21	0.49	98	3.1
Myeloproliferativa neoplasier	C92.1,D45,D47.1,D47.3	335	10.05	27	0.67	2912	86.1
Kronisk myeloisk leukemi	C92.1	24	0.79	–	0.11	314	10.2
Polycythaemia vera	D45	89	2.60	7	0.15	742	21.1
Myelofibros	D47.1	44	1.25	7	0.17	270	7.9
Essentiell trombocytemi	D47.3	151	4.56	5	0.13	1402	41.4
Myeloproliferativ sjukdom, annan	D47.1	27	0.86	–	0.11	344	10.2
Myelodysplastiska/myeloproliferativa syndrom	–	112	2.94	64	1.55	373	10.1
Myelodysplastiskt syndrom	D46	98	2.60	55	1.32	302	8.3
Myelodysplastiska/myeloproliferativa neoplasier	–	14	0.34	9	0.23	72	1.9
Annan, obestämd eller blandad hematologisk sjukdom	C96, D76	13	0.45	–	0.02	138	4.7
Malign mastocytos	C96.2	8	0.28	–	0.02	63	2.2
Histiocyt- och dendritcellsneoplasier	C96.1, D76	–	0.16	0	0.00	60	2.1
Annan, obestämd eller blandad hematologisk sjukdom	C96.7-9	–	0.02	0	0.00	15	0.4
Ingår inte i ovanstående
Basaliom i hud	C44 (Basal cell)	5171	149.32	–	0.02	72070	1955.9
Basaliom i könsorgan	C51-53,C60-63 (Basal cell)	7	0.19	0	0.00	141	3.8
Förstadier till cancer i livmoderhals	N87.1-2, D06	2885	104.00	0	0.00	41227	1475.9
Förstadier till cancer i vagina och vulva	N89-N90,D07.1-2	270	9.23	0	0.00	2052	67.5
Carcinom in situ i bröst	D05	691	23.78	0	0.00	10461	316.5
Duktal cancer in situ i böstkörtel	D05.1	607	21.03	0	0.00	9487	287.2
Lobulär cancer in situ i bröskörtel	D05.0	33	1.22	0	0.00	653	20.4
Annan eller ospecificerad cancer in situ i bröstkörtel	D05.7-9	51	1.52	0	0.00	322	8.9
Borderlinetumör i äggstock	D39	180	6.10	8	0.19	3539	112.7
1 per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning år 2014
2 per 100 000 person och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning år 2014

TAULUKKO 15.2: Antal nya cancerfall och cancerdödsfall och åldersstandardiserad incidens och dödlighet år 2024 samt antalet levande personer som insjuknat i cancer och deras åldersstandardiserade andel i befolkningen 31.12.2024, män

		Incidens		Mortalitet		Prevalens
Cancerform	ICD-10	Antal	Rat1	Antal	Rat1	Antal	Andel2
Alla cancerformer tillsammas	C00-96,D09.0-1,D32-33, D41-43,D45-47,D76	20186	695.77	7284	253.57	151572	5194.1
Mun och svalg	C00-14	545	19.35	183	6.37	4214	147.3
Läpp	C00	31	1.08	–	0.08	519	18.4
Tunga	C02	117	4.18	37	1.28	860	30.1
Spottkörtlar	C07-08	59	2.08	14	0.47	527	18.6
Annan eller ospecificerad muncancer	C03-06	122	4.27	43	1.47	824	28.5
Svalg	C01,C09-14	216	7.74	87	3.06	1566	54.6
Matsmältningsorgan	C15-26	4299	148.11	2512	86.83	22101	760.4
Matstrupe	C15	268	9.33	252	8.72	628	21.3
Magsäck	C16	350	12.15	232	8.15	1637	55.9
Tunntarm	C17	142	4.92	48	1.72	906	31.3
Tjock- och ändtarm	C18-20	2217	76.72	753	26.36	16928	584.0
Tjocktarm	C18	1289	44.59	455	15.92	9943	344.7
Ändtarm	C19-20	928	32.13	298	10.44	7247	248.1
Anus	C21	31	1.07	10	0.38	192	6.6
Lever	C22	370	12.53	355	12.15	735	24.7
Gallblåsa, gallvägar	C23-24	145	4.74	126	4.17	334	11.1
Bukspottkörtel	C25	687	23.64	672	22.98	927	31.8
Andra och ospecificerade cancrar i matsmältningsorgan	C26	89	3.01	64	2.21	97	3.2
Andningsorgan	C30-39	1888	63.93	1502	51.01	5123	170.4
Näsa, bihålor	C30-31	23	0.86	18	0.64	247	8.6
Struphuvud	C32	111	3.77	41	1.44	956	32.3
Lunga, luftstrupe	C33-34	1717	58.00	1425	48.26	3757	124.0
Andra eller ospecificerade andningsorgan eller brösthålans organ	C37-39	37	1.30	18	0.67	192	6.5
Bröst	C50	30	1.00	6	0.22	333	11.5
Manliga könsorgan	C60-63	5863	199.05	979	35.08	69032	2329.6
Penis	C60	60	2.20	9	0.32	440	15.5
Prostata	C61	5609	190.02	960	34.39	64623	2173.6
Testikel	C62	188	6.60	7	0.26	4002	141.6
Andra och ospecificerade cancrar i manliga könsorgan	C63	6	0.23	–	0.12	77	2.7
Urinorgan	C64-68,D09.0-1,D41.1-9	1776	61.90	447	15.72	15708	538.4
Njure	C64	630	22.18	196	6.78	5792	199.5
Urinblåsa och urinvägar	C65-68,D09.0-1,D41.1-9	1146	39.71	251	8.93	10066	344.1
Hud	C43-44	2298	80.90	176	6.41	21194	743.9
Hudmelanom	C43	963	33.58	133	4.81	11867	413.8
Hud, epidermoid karsinom	C44 (Squamous cell)	1254	44.53	31	1.17	8947	317.6
Hud, annan	C44 (Other)	81	2.79	12	0.43	917	32.0
Öga	C69	27	0.91	14	0.45	476	16.7
Hjärna, centrala nervsystemet	C70-72,D32-33,D42-43	581	20.51	264	9.25	6001	209.7
Gliom	–	236	8.23	201	6.97	1672	59.2
Meningeom	–	109	3.79	12	0.40	1780	61.3
Centrala nervsystemet	–	63	2.24	–	0.04	1300	45.5
Andra och ospecificerade tumörer av hjärna och centrala nervsystemet	–	173	6.25	50	1.85	1321	46.3
Endokrina körtlar	C73-75	208	7.30	27	0.95	2824	98.9
Sköldkörtel	C73	163	5.66	25	0.87	2478	86.7
Binjure	C74	23	0.85	–	0.04	235	8.4
Andra endokrina körtlar	C75	22	0.78	–	0.04	117	4.0
Mesoteliom	C45	70	2.28	84	2.83	108	3.4
Ben	C40-41	31	1.16	11	0.45	502	17.9
Bindväv	C48-49	113	3.89	46	1.67	1364	47.7
Perifera nerver, autonoma nervsystemet	C47	10	0.36	–	0.03	130	4.6
Annan eller ospecificerad	C76,C80	314	11.18	243	8.65	490	17.1
Lymfatisk, blodbildande och besläktad vävnad	C81-96,D45-47,D76	2133	73.94	789	27.65	18244	629.0
Hodgkins lymfom	C81	98	3.42	13	0.46	2173	76.5
Mogna B-cellulära neoplasm	–	1253	43.19	466	16.31	10271	350.7
Kronisk lymfatisk leukemi	C91.1	227	7.97	46	1.63	2071	70.5
Diffust storcelligt B-cellslymfom	C83.3	373	12.76	183	6.34	3141	107.3
Follikulärt lymfom	C82	176	5.96	35	1.26	1923	65.6
Myelom och andra plasmacellstumörer	C90	256	8.93	147	5.13	1474	50.1
Burkitts lymfom/leukemi	C83.7	17	0.62	5	0.20	235	8.2
Marginalzonslymfom	C83.8	70	2.32	12	0.44	576	19.6
Mantelcellslymfom	C83.1	70	2.41	30	1.04	537	18.2
Maligna immunoproliferativa sjukdomar	C88	44	1.49	–	0.15	346	11.8
Andra mogna B-cellsneoplasier	–	20	0.73	–	0.13	272	9.3
Andra T- och NK-cellslymfom/leukemier	C84	80	2.73	40	1.34	710	24.5
Mogna kutana T-cellsneoplasier	C84.0-1	22	0.73	5	0.17	376	13.0
Andra mogna T och NK-celltumörerna	C84.3-5	58	2.00	35	1.17	336	11.5
Akut lymfoblastisk leukemi/lymfom	C91.0	39	1.49	9	0.33	1144	40.4
Akut myeloisk leukemi	C92.0	114	4.03	113	3.93	580	20.5
Annat eller icke-specifierat lymfom	C85	64	2.25	28	1.04	476	16.7
Leukemi, annan	C95	21	0.73	20	0.72	107	3.7
Myeloproliferativa neoplasier	C92.1,D45,D47.1,D47.3	299	10.39	34	1.16	2489	86.2
Kronisk myeloisk leukemi	C92.1	21	0.74	–	0.05	380	13.3
Polycythaemia vera	D45	99	3.46	11	0.37	715	24.6
Myelofibros	D47.1	43	1.44	11	0.38	274	9.4
Essentiell trombocytemi	D47.3	103	3.58	6	0.22	960	33.2
Myeloproliferativ sjukdom, annan	D47.1	33	1.16	–	0.14	292	10.1
Myelodysplastiska/myeloproliferativa syndrom	–	154	5.31	63	2.23	456	15.3
Myelodysplastiskt syndrom	D46	132	4.56	50	1.78	379	12.7
Myelodysplastiska/myeloproliferativa neoplasier	–	22	0.75	13	0.45	78	2.6
Annan, obestämd eller blandad hematologisk sjukdom	C96, D76	11	0.40	–	0.13	141	5.0
Malign mastocytos	C96.2	–	0.14	–	0.04	49	1.8
Histiocyt- och dendritcellsneoplasier	C96.1, D76	–	0.08	–	0.04	77	2.7
Annan, obestämd eller blandad hematologisk sjukdom	C96.7-9	5	0.18	–	0.04	15	0.5
Ingår inte i ovanstående
Basaliom i hud	C44 (Basal cell)	4548	157.32	0	0.00	56882	1971.5
Basaliom i könsorgan	C51-53,C60-63 (Basal cell)	0	0.00	0	0.00	12	0.4
Carcinom in situ i bröst	D05	–	0.16	0	0.00	35	1.2
Duktal cancer in situ i böstkörtel	D05.1	–	0.08	0	0.00	28	1.0
Lobulär cancer in situ i bröskörtel	D05.0	0	0.00	0	0.00	0	0.0
Annan eller ospecificerad cancer in situ i bröstkörtel	D05.7-9	–	0.08	0	0.00	7	0.3
1 per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning år 2014
2 per 100 000 person och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning år 2014

15.2 Patienternas överlevnadstal

TAULUKKO 15.3: Relativ femårsöverlevnad för cancerpatienter som följts åren 2022-2024 efter åldersgrupp, kvinnor

		Femårsöverlevnad (%)
			Ålder vid diagnos
Cancerform	ICD-10	Alla	0-54	55-74	75+
Alla cancerformer tillsammas	C00-96,D09.0-1,D32-33,D41-43,D45-47,D76	74	90	77	63
Mun och svalg	C00-14	77	93	75	71
Matsmältningsorgan	C15-26	47	66	51	39
Matstrupe	C15	13	35	11	12
Magsäck	C16	36	52	39	29
Tjock- och ändtarm	C18-20	71	79	74	65
Tjocktarm	C18	70	78	73	66
Ändtarm	C19-20	73	82	78	62
Lever	C22	8	18	10	4
Gallblåsa, gallvägar	C23-24	11	33	16	4
Bukspottkörtel	C25	8	32	10	2
Andningsorgan	C30-39	28	58	30	22
Lunga, luftstrupe	C33-34	26	52	28	22
Bröst	C50	93	94	95	87
Kvinnliga könsorgan	C51-58	68	86	72	52
Livmoderhals	C53	78	91	62	34
Livmoderkropp	C54	81	89	86	72
Äggstock mm.	C48.1-2 (Serous), C56, C57.0-4	48	75	53	27
Urinorgan	C64-68,D09.0-1,D41.1-9	71	88	75	64
Njure	C64	76	89	76	69
Urinblåsa och urinvägar	C65-68,D09.0-1,D41.1-9	67	84	73	60
Hud	C43-44	95	98	97	93
Hudmelanom	C43	96	98	98	94
Hud, epidermoid karsinom	C44 (Squamous cell)	96	100	96	95
Hjärna, centrala nervsystemet	C70-72,D32-33,D42-43	81	91	81	69
Gliom	–	32	67	13	7
Meningeom	–	97	99	96	96
Endokrina körtlar	C73-75	93	99	94	79
Sköldkörtel	C73	93	99	94	77
Bindväv	C48-49	60	82	63	41
Lymfatisk, blodbildande och besläktad vävnad	C81-96,D45-47,D76	71	92	78	54
Hodgkins lymfom	C81	89	99	81	33
Mogna B-cellulära neoplasm	–	70	91	79	54
Myelom och andra plasmacellstumörer	C90	56	92	67	39

TAULUKKO 15.4: Relativ femårsöverlevnad för cancerpatienter som följts åren 2022-2024 efter åldersgrupp, män

		Femårsöverlevnad (%)
			Ålder vid diagnos
Cancerform	ICD-10	Alla	0-54	55-74	75+
Alla cancerformer tillsammas	C00-96,D09.0-1,D32-33,D41-43,D45-47,D76	71	81	72	66
Mun och svalg	C00-14	65	78	60	66
Matsmältningsorgan	C15-26	44	56	46	40
Matstrupe	C15	13	24	15	9
Magsäck	C16	31	37	35	26
Tjock- och ändtarm	C18-20	69	76	71	65
Tjocktarm	C18	69	77	70	66
Ändtarm	C19-20	70	74	73	63
Lever	C22	13	19	14	11
Gallblåsa, gallvägar	C23-24	12	21	17	7
Bukspottkörtel	C25	8	26	10	4
Andningsorgan	C30-39	21	36	23	15
Struphuvud	C32	59	69	61	53
Lunga, luftstrupe	C33-34	16	25	19	12
Manliga könsorgan	C60-63	93	95	95	90
Prostata	C61	93	97	95	90
Testikel	C62	95	95	93	103
Urinorgan	C64-68,D09.0-1,D41.1-9	77	87	80	72
Njure	C64	76	86	76	70
Urinblåsa och urinvägar	C65-68,D09.0-1,D41.1-9	77	88	82	72
Hud	C43-44	93	97	94	91
Hudmelanom	C43	93	98	93	89
Hud, epidermoid karsinom	C44 (Squamous cell)	95	93	96	94
Hjärna, centrala nervsystemet	C70-72,D32-33,D42-43	62	77	59	49
Gliom	–	26	53	13	3
Meningeom	–	98	99	99	96
Endokrina körtlar	C73-75	91	96	89	81
Sköldkörtel	C73	92	97	89	85
Bindväv	C48-49	69	89	71	52
Lymfatisk, blodbildande och besläktad vävnad	C81-96,D45-47,D76	66	90	73	48
Hodgkins lymfom	C81	85	96	81	37
Mogna B-cellulära neoplasm	–	68	90	77	53
Myelom och andra plasmacellstumörer	C90	55	94	63	41

15.3 Långsiktiga förändringar, incidens

TAULUKKO 15.5: Årlig förändringsprocent för incidens 1990–2024, kvinnor

		Trendförändring och period
Cancerform	ICD-10	1. trend	2. trend
Alla cancerformer tillsammas	C00-96,D09.0-1,D32-33, D41-43,D45-47,D76	0.8% (1990-2023)	–
Mun och svalg	C00-14	1.1% (1990-2024)	–
Läpp	C00	0.7% (1990-1997)	-4.6% (1998-2024)
Svalg	C01,C09-14	-1.7% (1990-1997)	4.0% (1998-2024)
Matsmältningsorgan	C15-26	-0.6% (1990-2009)	0.9% (2010-2023)
Matstrupe	C15	-2.3% (1990-2006)	0.1% (2007-2024)
Magsäck	C16	-4.0% (1990-2011)	-1.9% (2012-2024)
Tjock- och ändtarm	C18-20	0.2% (1990-2010)	1.5% (2011-2024)
Tjocktarm	C18	0.5% (1990-2010)	1.7% (2011-2024)
Ändtarm	C19-20	-0.4% (1990-2011)	1.4% (2012-2024)
Lever	C22	1.1% (1990-2013)	-2.0% (2014-2023)
Gallblåsa, gallvägar	C23-24	-2.8% (1990-2009)	0.2% (2010-2023)
Bukspottkörtel	C25	0.5% (1990-2023)	–
Andningsorgan	C30-39	2.2% (1990-2023)	–
Struphuvud	C32	0.6% (1990-2024)	–
Lunga, luftstrupe	C33-34	2.2% (1990-2023)	–
Bröst	C50	1.7% (1990-2010)	0.4% (2011-2024)
Kvinnliga könsorgan	C51-58	2.1% (1990-1995)	-0.2% (1996-2024)
Livmoderhals	C53	-0.4% (1990-2009)	1.4% (2010-2024)
Livmoderkropp	C54	2.4% (1990-1997)	-0.3% (1998-2024)
Äggstock mm.	C48.1-2 (Serous), C56, C57.0-4	1.6% (1990-1994)	-0.7% (1995-2024)
Urinorgan	C64-68,D09.0-1,D41.1-9	0.0% (1990-2024)	–
Njure	C64	0.2% (1990-2014)	-2.1% (2015-2024)
Urinblåsa och urinvägar	C65-68,D09.0-1,D41.1-9	-0.4% (1990-2008)	1.2% (2009-2024)
Hud	C43-44	3.1% (1990-2015)	0.7% (2016-2024)
Hudmelanom	C43	3.7% (1990-2020)	-3.3% (2021-2024)
Hud, epidermoid karsinom	C44 (Squamous cell)	2.0% (1990-2024)	–
Hjärna, centrala nervsystemet	C70-72,D32-33,D42-43	1.0% (1990-2012)	4.1% (2013-2024)
Gliom	–	0.5% (1990-2024)	–
Meningeom	–	4.5% (1990-2000)	-0.3% (2001-2024)
Endokrina körtlar	C73-75	0.3% (1990-2004)	2.0% (2005-2024)
Sköldkörtel	C73	0.4% (1990-2004)	1.8% (2005-2024)
Bindväv	C48-49	0.6% (1990-2024)	–
Lymfatisk, blodbildande och besläktad vävnad	C81-96,D45-47,D76	1.2% (1990-2014)	0.3% (2015-2024)
Hodgkins lymfom	C81	0.9% (1990-2024)	–
Mogna B-cellulära neoplasm	–
Kronisk lymfatisk leukemi	C91.1	0.1% (1990-2013)	-3.2% (2014-2024)
Myelom och andra plasmacellstumörer	C90	0.5% (1990-2015)	-2.0% (2016-2024)
Akut lymfoblastisk leukemi/lymfom	C91.0	-0.3% (1990-2024)	–
Akut myeloisk leukemi	C92.0	0.9% (1990-2014)	-1.7% (2015-2024)
Myeloproliferativa neoplasier	C92.1,D45,D47.1,D47.3
Kronisk myeloisk leukemi	C92.1	-1.8% (1990-2024)	–

TAULUKKO 15.6: Årlig förändringsprocent för incidens 1990–2024, män

		Trendförändring och period
Cancerform	ICD-10	1. trend	2. trend
Alla cancerformer tillsammas	C00-96,D09.0-1,D32-33, D41-43,D45-47,D76	1.0% (1990-2003)	-0.1% (2004-2023)
Mun och svalg	C00-14	-0.7% (1990-2004)	1.6% (2005-2024)
Läpp	C00	-6.4% (1990-2024)	–
Svalg	C01,C09-14	3.4% (1990-2024)	–
Matsmältningsorgan	C15-26	-0.1% (1990-2011)	1.4% (2012-2023)
Matstrupe	C15	-6.8% (1990-1992)	1.2% (1993-2024)
Magsäck	C16	-4.0% (1990-2011)	-1.6% (2012-2024)
Tjock- och ändtarm	C18-20	0.7% (1990-2016)	2.0% (2017-2024)
Tjocktarm	C18	1.1% (1990-2024)	–
Ändtarm	C19-20	0.3% (1990-2011)	1.5% (2012-2024)
Lever	C22	1.9% (1990-2016)	-1.1% (2017-2023)
Gallblåsa, gallvägar	C23-24	-1.0% (1990-2009)	2.5% (2010-2023)
Bukspottkörtel	C25	0.5% (1990-2023)	–
Andningsorgan	C30-39	-3.0% (1990-2001)	-1.7% (2002-2023)
Struphuvud	C32	-1.8% (1990-2024)	–
Lunga, luftstrupe	C33-34	-3.2% (1990-2000)	-1.9% (2001-2023)
Manliga könsorgan	C60-63	6.2% (1990-2002)	-1.5% (2003-2024)
Prostata	C61	6.3% (1990-2002)	-1.6% (2003-2024)
Testikel	C62	4.4% (1990-2013)	-0.8% (2014-2024)
Urinorgan	C64-68,D09.0-1,D41.1-9	-1.0% (1990-2002)	0.3% (2003-2024)
Njure	C64	-1.0% (1990-2004)	0.7% (2005-2024)
Urinblåsa och urinvägar	C65-68,D09.0-1,D41.1-9	-1.1% (1990-2001)	0.1% (2002-2024)
Hud	C43-44	3.0% (1990-2015)	0.8% (2016-2024)
Hudmelanom	C43	3.7% (1990-2016)	0.4% (2017-2024)
Hud, epidermoid karsinom	C44 (Squamous cell)	2.6% (1990-2015)	1.3% (2016-2024)
Hjärna, centrala nervsystemet	C70-72,D32-33,D42-43	0.4% (1990-2011)	2.9% (2012-2024)
Gliom	–	0.8% (1990-2024)	–
Meningeom	–	2.9% (1990-2002)	-0.5% (2003-2024)
Endokrina körtlar	C73-75	0.5% (1990-2005)	3.1% (2006-2024)
Sköldkörtel	C73	2.1% (1990-2024)	–
Bindväv	C48-49	0.7% (1990-2024)	–
Lymfatisk, blodbildande och besläktad vävnad	C81-96,D45-47,D76	1.2% (1990-2020)	-1.8% (2021-2024)
Hodgkins lymfom	C81	0.6% (1990-2024)	–
Mogna B-cellulära neoplasm	–
Kronisk lymfatisk leukemi	C91.1	0.2% (1990-2014)	-3.2% (2015-2024)
Myelom och andra plasmacellstumörer	C90	1.0% (1990-2009)	-0.7% (2010-2024)
Akut lymfoblastisk leukemi/lymfom	C91.0	0.0% (1990-2024)	–
Akut myeloisk leukemi	C92.0	0.4% (1990-2024)	–
Myeloproliferativa neoplasier	C92.1,D45,D47.1,D47.3
Kronisk myeloisk leukemi	C92.1	-2.2% (1990-2024)	–

15.4 Långsiktiga förändringar, dödlighet

TAULUKKO 15.7: Årlig förändringsprocent för cancerdödlighet 1990–2024, kvinnor

		Trendförändring och period
Cancerform	ICD-10	1. trend	2. trend
Alla cancerformer tillsammas	C00-96,D09.0-1,D32-33, D41-43,D45-47,D76	-1.0% (1990-2005)	-0.5% (2006-2024)
Mun och svalg	C00-14	-0.1% (1990-2024)	–
Läpp	C00	-2.8% (1990-2024)	–
Svalg	C01,C09-14	0.1% (1990-2024)	–
Matsmältningsorgan	C15-26	-2.4% (1990-1998)	-0.6% (1999-2024)
Matstrupe	C15	-3.5% (1990-2002)	-0.4% (2003-2024)
Magsäck	C16	-4.0% (1990-2024)	–
Tjock- och ändtarm	C18-20	-1.6% (1990-2006)	-0.3% (2007-2024)
Tjocktarm	C18	-1.6% (1990-2003)	-0.1% (2004-2024)
Ändtarm	C19-20	-2.0% (1990-2014)	-0.1% (2015-2024)
Lever	C22	1.1% (1990-2008)	-1.1% (2009-2024)
Gallblåsa, gallvägar	C23-24	-2.9% (1990-2010)	0.5% (2011-2024)
Bukspottkörtel	C25	-2.5% (1990-1994)	0.5% (1995-2024)
Andningsorgan	C30-39	1.9% (1990-2013)	0.2% (2014-2024)
Struphuvud	C32	0.3% (1990-2024)	–
Lunga, luftstrupe	C33-34	1.9% (1990-2013)	0.2% (2014-2024)
Bröst	C50	-0.8% (1990-2024)	–
Kvinnliga könsorgan	C51-58	-1.4% (1990-1998)	-0.2% (1999-2024)
Livmoderhals	C53	-2.5% (1990-2024)	–
Livmoderkropp	C54	0.0% (1990-2024)	–
Äggstock mm.	C48.1-2 (Serous), C56, C57.0-4	-0.5% (1990-2024)	–
Urinorgan	C64-68,D09.0-1,D41.1-9	-1.3% (1990-2024)	–
Njure	C64	-1.1% (1990-2015)	-4.3% (2016-2024)
Urinblåsa och urinvägar	C65-68,D09.0-1,D41.1-9	-4.8% (1990-1996)	-0.2% (1997-2024)
Hud	C43-44	-0.2% (1990-2024)	–
Hudmelanom	C43	-0.2% (1990-2024)	–
Hud, epidermoid karsinom	C44 (Squamous cell)	-1.2% (1990-2024)	–
Hjärna, centrala nervsystemet	C70-72,D32-33,D42-43	-0.5% (1990-2024)	–
Gliom	–	0.4% (1990-2024)	–
Meningeom	–	-2.7% (1990-2024)	–
Endokrina körtlar	C73-75	-1.8% (1990-2024)	–
Sköldkörtel	C73	-5.5% (1990-2000)	-0.6% (2001-2024)
Bindväv	C48-49	-0.1% (1990-2024)	–
Lymfatisk, blodbildande och besläktad vävnad	C81-96,D45-47,D76	0.7% (1990-1994)	-1.5% (1995-2024)
Hodgkins lymfom	C81	-3.2% (1990-2024)	–
Mogna B-cellulära neoplasm	–
Kronisk lymfatisk leukemi	C91.1	-3.5% (1990-2024)	–
Myelom och andra plasmacellstumörer	C90	-1.2% (1990-2024)	–
Akut lymfoblastisk leukemi/lymfom	C91.0	-3.5% (1990-2024)	–
Akut myeloisk leukemi	C92.0	31.5% (1990-1991)	-0.2% (1992-2024)
Myeloproliferativa neoplasier	C92.1,D45,D47.1,D47.3
Kronisk myeloisk leukemi	C92.1	-8.0% (1990-2024)	–

TAULUKKO 15.8: Årlig förändringsprocent för cancerdödlighet 1990–2024, män

		Trendförändring och period
Cancerform	ICD-10	1. trend	2. trend
Alla cancerformer tillsammas	C00-96,D09.0-1,D32-33, D41-43,D45-47,D76	-1.7% (1990-2007)	-1.2% (2008-2024)
Mun och svalg	C00-14	0.4% (1990-2024)	–
Läpp	C00	-6.5% (1990-2024)	–
Svalg	C01,C09-14	-4.0% (1990-1996)	1.3% (1997-2024)
Matsmältningsorgan	C15-26	-1.6% (1990-2001)	-0.2% (2002-2024)
Matstrupe	C15	-0.5% (1990-2005)	1.6% (2006-2024)
Magsäck	C16	-4.3% (1990-2013)	-2.6% (2014-2024)
Tjock- och ändtarm	C18-20	-0.9% (1990-2010)	-0.1% (2011-2024)
Tjocktarm	C18	-0.3% (1990-2024)	–
Ändtarm	C19-20	-1.6% (1990-2010)	-0.3% (2011-2024)
Lever	C22	2.0% (1990-2009)	0.6% (2010-2024)
Gallblåsa, gallvägar	C23-24	-1.6% (1990-2009)	1.9% (2010-2024)
Bukspottkörtel	C25	0.2% (1990-2024)	–
Andningsorgan	C30-39	-3.3% (1990-1999)	-2.5% (2000-2024)
Struphuvud	C32	-2.1% (1990-2024)	–
Lunga, luftstrupe	C33-34	-3.4% (1990-1999)	-2.5% (2000-2024)
Manliga könsorgan	C60-63	0.0% (1990-1997)	-2.4% (1998-2024)
Prostata	C61	0.7% (1990-1995)	-2.4% (1996-2024)
Testikel	C62	0.4% (1990-2024)	–
Urinorgan	C64-68,D09.0-1,D41.1-9	-1.6% (1990-2024)	–
Njure	C64	-1.8% (1990-2024)	–
Urinblåsa och urinvägar	C65-68,D09.0-1,D41.1-9	-1.4% (1990-2024)	–
Hud	C43-44	1.0% (1990-2013)	-2.7% (2014-2024)
Hudmelanom	C43	1.0% (1990-2014)	-3.4% (2015-2024)
Hud, epidermoid karsinom	C44 (Squamous cell)	0.6% (1990-2024)	–
Hjärna, centrala nervsystemet	C70-72,D32-33,D42-43	-0.6% (1990-2008)	0.7% (2009-2024)
Gliom	–	0.8% (1990-2024)	–
Meningeom	–	-3.1% (1990-2024)	–
Endokrina körtlar	C73-75	-0.9% (1990-2024)	–
Sköldkörtel	C73	-0.4% (1990-2024)	–
Bindväv	C48-49	-0.3% (1990-2024)	–
Lymfatisk, blodbildande och besläktad vävnad	C81-96,D45-47,D76	-1.2% (1990-2024)	–
Hodgkins lymfom	C81	-11.0% (1990-1997)	-1.1% (1998-2024)
Mogna B-cellulära neoplasm	–
Kronisk lymfatisk leukemi	C91.1	-3.2% (1990-2017)	-9.3% (2018-2024)
Myelom och andra plasmacellstumörer	C90	-1.2% (1990-2024)	–
Akut lymfoblastisk leukemi/lymfom	C91.0	-3.0% (1990-2024)	–
Akut myeloisk leukemi	C92.0	0.0% (1990-2024)	–
Myeloproliferativa neoplasier	C92.1,D45,D47.1,D47.3
Kronisk myeloisk leukemi	C92.1	0.2% (1990-1997)	-10.0% (1998-2024)

15.5 Regional statistik

TAULUKKO 15.9: Åldersstandardiserad incidens av prostatacancer (antal och kvot per 100 000 personår) 2020–2024, relativ femårsöverlevnad hos personer som fått cancerdiagnos 2020–2024 (prevalens), antal patienter som fått cancerdiagnos 2020–2024 som levde i slutet av 2024 och dödlighet (antal och kvot per 100 000 personår) 2020–2024, i välfärdsområdena och Helsingfors, i samarbetsområdena och hela landet.

	Incidens		Relativ överlevnad	Prevalens	Dödlighet
Alue	Antal	Rat1	5 år2	Antal	Antal	Rat1
Södra Finland	9192	183.9 (180.1, 187.8)	92.6 (90.8, 94.5)	8080	1525	33.9 (32.2, 35.6)
Östra Nyland	494	188.5 (172.3, 206.3)	86.5 (79.5, 94.1)	420	82	34.5 (27.6, 43.1)
Mellersta Nyland	758	161.8 (150.5, 174.0)	97.9 (92.1, 104.2)	679	135	34.9 (29.3, 41.6)
Västra Nyland	1787	176.2 (168.0, 184.7)	90.4 (86.3, 94.7)	1582	298	33.1 (29.4, 37.2)
Vanda och Kervo	863	166.6 (155.6, 178.4)	91.1 (85.1, 97.6)	763	149	35.0 (29.6, 41.4)
Päijänne-Tavastland	1336	219.5 (207.8, 231.9)	94.9 (89.8, 100.2)	1178	177	30.4 (26.1, 35.4)
Kymmenedalen	972	186.7 (175.1, 199.1)	94.5 (89.3, 100.0)	829	175	35.6 (30.6, 41.3)
Södra Karelen	773	197.7 (184.0, 212.4)	90.1 (84.3, 96.3)	666	124	32.9 (27.5, 39.3)
Helsingfors stad	2209	180.3 (172.8, 188.1)	93.0 (89.0, 97.1)	1963	385	35.3 (31.9, 39.1)
Östra Finland	4772	193.9 (188.4, 199.6)	91.1 (88.5, 93.8)	4078	844	36.8 (34.3, 39.4)
Södra Savolax	978	207.4 (194.5, 221.1)	89.4 (83.0, 96.3)	828	148	32.9 (27.9, 38.7)
Norra Savolax	1353	183.5 (173.9, 193.8)	91.2 (86.6, 96.0)	1153	220	32.1 (28.0, 36.7)
Norra Karelen	1041	203.1 (190.9, 216.1)	88.1 (82.3, 94.3)	888	209	43.3 (37.7, 49.7)
Mellersta Finland	1400	189.7 (179.9, 200.1)	94.3 (90.1, 98.7)	1209	267	39.4 (34.9, 44.6)
Inre Finland	4767	203.3 (197.5, 209.3)	96.5 (94.1, 99.0)	4219	765	34.6 (32.2, 37.1)
Egentliga Tavastland	973	194.6 (182.6, 207.4)	97.2 (92.1, 102.5)	863	154	33.8 (28.8, 39.7)
Birkaland	2490	193.8 (186.2, 201.7)	96.6 (93.2, 100.2)	2211	419	34.3 (31.1, 37.8)
Södra Österbotten	1304	233.1 (220.6, 246.4)	95.9 (91.2, 100.8)	1145	192	35.7 (30.9, 41.2)
Västra Finland	4587	191.2 (185.7, 196.9)	94.3 (92.0, 96.7)	3972	918	39.7 (37.2, 42.4)
Egentliga Finland	2412	189.4 (181.9, 197.2)	94.1 (90.7, 97.5)	2109	449	37.2 (33.8, 40.8)
Satakunta	1153	174.1 (164.2, 184.7)	97.2 (92.9, 101.7)	993	297	47.3 (42.1, 53.0)
Österbotten	1022	218.0 (204.8, 232.0)	91.8 (87.1, 96.8)	870	172	36.4 (31.3, 42.3)
Norra Finland	3558	181.5 (175.6, 187.7)	92.7 (89.9, 95.7)	3053	705	39.4 (36.5, 42.4)
Mellersta Österbotten	410	220.0 (199.3, 242.8)	97.4 (91.4, 103.9)	353	72	41.8 (33.0, 52.8)
Norra Österbotten	1679	169.9 (161.9, 178.3)	92.9 (88.4, 97.7)	1461	327	36.4 (32.6, 40.6)
Kajanaland	396	164.7 (149.0, 182.0)	92.0 (84.0, 100.9)	327	81	37.1 (29.8, 46.3)
Lappland	1073	196.8 (185.2, 209.1)	90.8 (85.7, 96.2)	912	225	44.7 (39.2, 51.1)
Hela Finland	27122	190.4 (188.1, 192.7)	93.4 (92.3, 94.4)	23620	4796	36.4 (35.4, 37.5)
1 per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning år 2014
2 åldersstandardiserade efter åldersstrukturen hos patienter i hela landet

TAULUKKO 15.10: Åldersstandardiserad incidens av bröstcancer hos kvinnor (antal och kvot per 100 000 personår) 2020–2024, relativ femårsöverlevnad hos personer som fått cancerdiagnos 2020–2024 (prevalens), antal patienter som fått cancerdiagnos 2020–2024 som levde i slutet av 2024 och dödlighet (antal och kvot per 100 000 personår) 2020–2024, i välfärdsområdena och Helsingfors, i samarbetsområdena och hela landet.

	Incidens		Relativ överlevnad	Prevalens	Dödlighet
Alue	Antal	Rat1	5-årsöverlevnad2	Antal	Antal	Rat1
Södra Finland	10100	171.4 (168.0, 174.8)	92.1 (90.8, 93.3)	9124	1794	27.9 (26.6, 29.2)
Östra Nyland	434	153.6 (139.6, 169.0)	89.6 (83.8, 95.8)	378	93	29.7 (24.1, 36.4)
Mellersta Nyland	932	174.2 (163.3, 185.9)	94.2 (90.7, 97.7)	856	143	25.2 (21.3, 29.7)
Västra Nyland	2128	177.6 (170.1, 185.4)	93.4 (90.6, 96.3)	1961	357	28.4 (25.5, 31.5)
Vanda och Kervo	1177	180.7 (170.5, 191.4)	94.3 (90.8, 97.9)	1089	182	27.5 (23.8, 31.9)
Päijänne-Tavastland	1068	165.0 (155.0, 175.7)	91.2 (87.6, 95.0)	927	203	26.9 (23.3, 31.0)
Kymmenedalen	867	166.9 (155.7, 178.9)	91.3 (87.1, 95.6)	773	172	28.0 (23.9, 32.7)
Södra Karelen	603	156.0 (143.5, 169.5)	91.5 (86.5, 96.8)	545	117	25.0 (20.6, 30.2)
Helsingfors stad	2891	175.0 (168.6, 181.6)	90.9 (88.5, 93.5)	2595	527	29.5 (27.1, 32.2)
Östra Finland	3767	155.9 (150.8, 161.2)	93.2 (91.3, 95.1)	3400	706	25.4 (23.5, 27.4)
Södra Savolax	669	148.9 (137.3, 161.4)	89.8 (85.2, 94.6)	595	148	27.7 (23.4, 32.9)
Norra Savolax	1181	161.6 (152.4, 171.4)	92.6 (89.1, 96.2)	1060	199	23.2 (20.1, 26.8)
Norra Karelen	730	149.5 (138.6, 161.2)	93.6 (89.4, 98.0)	660	145	26.3 (22.2, 31.2)
Mellersta Finland	1187	158.5 (149.4, 168.0)	96.0 (92.8, 99.2)	1085	214	25.5 (22.2, 29.2)
Inre Finland	4225	169.2 (164.0, 174.5)	92.5 (90.5, 94.5)	3800	788	27.2 (25.3, 29.3)
Egentliga Tavastland	842	161.3 (150.4, 173.0)	93.6 (89.8, 97.5)	750	162	26.9 (22.9, 31.5)
Birkaland	2484	175.7 (168.8, 183.0)	92.3 (89.8, 94.9)	2249	464	28.3 (25.8, 31.1)
Södra Österbotten	899	160.4 (149.8, 171.7)	91.5 (86.9, 96.4)	801	162	25.1 (21.4, 29.5)
Västra Finland	4262	172.1 (166.8, 177.5)	92.4 (90.5, 94.3)	3846	717	24.8 (23.0, 26.8)
Egentliga Finland	2450	179.6 (172.4, 187.1)	93.4 (91.0, 95.9)	2224	382	24.7 (22.3, 27.5)
Satakunta	1116	173.0 (162.7, 183.9)	88.3 (84.4, 92.5)	995	185	23.3 (20.0, 27.1)
Österbotten	696	148.8 (137.8, 160.7)	95.6 (91.2, 100.2)	627	150	27.0 (22.9, 31.9)
Norra Finland	2793	143.2 (137.9, 148.7)	92.0 (89.5, 94.6)	2520	477	21.9 (20.0, 24.0)
Mellersta Österbotten	257	137.5 (121.2, 156.0)	92.5 (83.9, 101.9)	237	47	21.3 (15.8, 28.6)
Norra Österbotten	1481	144.7 (137.4, 152.4)	92.1 (88.6, 95.7)	1338	222	19.6 (17.1, 22.4)
Kajanaland	311	136.5 (121.4, 153.4)	90.3 (82.9, 98.3)	273	56	23.4 (17.7, 30.9)
Lappland	744	144.7 (134.4, 155.9)	92.7 (88.3, 97.4)	672	152	26.4 (22.4, 31.1)
Hela Finland	25285	165.0 (162.9, 167.1)	92.3 (91.5, 93.1)	22805	4513	26.1 (25.3, 26.9)
1 per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning år 2014
2 åldersstandardiserade efter åldersstrukturen hos patienter i hela landet

TAULUKKO 15.11: Åldersstandardiserad incidens av tjock- och ändtarmscancer (antal och kvot per 100 000 personår) 2020–2024, relativ femårsöverlevnad hos personer som fått cancerdiagnos 2020–2024 (prevalens), antal patienter som fått cancerdiagnos 2020–2024 som levde i slutet av 2024 och dödlighet (antal och kvot per 100 000 personår) 2020–2024, i välfärdsområdena och Helsingfors, i samarbetsområdena och hela landet.

	Incidens		Relativ överlevnad	Prevalens	Dödlighet
Alue	Antal	Rat1	5-årsöverlevnad2	Antal	Antal	Rat1
Södra Finland	7697	68.2 (66.7, 69.8)	71.8 (69.7, 73.9)	5469	2527	22.1 (21.2, 23.0)
Östra Nyland	395	70.7 (64.0, 78.1)	76.8 (68.7, 85.7)	294	121	21.5 (18.0, 25.8)
Mellersta Nyland	663	65.7 (60.8, 70.9)	71.1 (64.5, 78.4)	480	201	20.1 (17.5, 23.1)
Västra Nyland	1478	65.9 (62.6, 69.4)	70.1 (65.2, 75.5)	1054	472	21.2 (19.4, 23.2)
Vanda och Kervo	777	65.2 (60.7, 70.0)	72.7 (66.2, 79.8)	567	224	19.0 (16.6, 21.6)
Päijänne-Tavastland	962	71.3 (66.9, 76.1)	67.0 (61.3, 73.1)	649	330	23.6 (21.1, 26.3)
Kymmenedalen	830	75.0 (70.0, 80.5)	75.3 (69.6, 81.5)	587	300	25.8 (23.0, 28.9)
Södra Karelen	621	73.3 (67.6, 79.5)	73.8 (67.5, 80.6)	425	201	22.8 (19.8, 26.2)
Helsingfors stad	1971	65.9 (63.0, 68.9)	72.6 (68.3, 77.1)	1413	678	22.5 (20.9, 24.3)
Östra Finland	3227	62.8 (60.7, 65.1)	69.4 (66.3, 72.7)	2252	1089	20.4 (19.2, 21.6)
Södra Savolax	667	70.1 (64.8, 75.8)	67.0 (60.0, 74.8)	476	210	20.9 (18.2, 24.1)
Norra Savolax	941	60.7 (56.8, 64.8)	65.8 (60.5, 71.7)	640	326	20.2 (18.1, 22.5)
Norra Karelen	635	60.1 (55.5, 65.0)	72.2 (65.2, 80.1)	437	207	18.8 (16.4, 21.6)
Mellersta Finland	984	62.7 (58.8, 66.8)	71.2 (65.6, 77.3)	699	346	21.4 (19.2, 23.8)
Inre Finland	3427	66.7 (64.5, 69.0)	68.2 (65.2, 71.4)	2323	1251	23.3 (22.0, 24.6)
Egentliga Tavastland	725	67.4 (62.6, 72.6)	71.5 (64.8, 78.9)	497	238	21.1 (18.6, 24.0)
Birkaland	1903	66.3 (63.4, 69.4)	69.1 (65.3, 73.0)	1295	701	23.5 (21.8, 25.3)
Södra Österbotten	799	66.9 (62.3, 71.8)	63.6 (56.7, 71.3)	531	312	24.7 (22.1, 27.7)
Västra Finland	3544	68.1 (65.8, 70.4)	68.9 (65.9, 72.0)	2425	1280	23.4 (22.2, 24.8)
Egentliga Finland	1910	68.7 (65.6, 71.9)	68.5 (64.5, 72.8)	1333	666	22.9 (21.2, 24.7)
Satakunta	954	67.3 (63.0, 71.8)	70.5 (65.6, 75.8)	624	387	25.8 (23.3, 28.6)
Österbotten	680	67.4 (62.4, 72.8)	67.9 (60.1, 76.6)	468	227	21.5 (18.8, 24.6)
Norra Finland	2384	58.6 (56.2, 61.0)	70.1 (66.2, 74.2)	1680	826	19.7 (18.4, 21.1)
Mellersta Österbotten	264	68.4 (60.5, 77.4)	76.3 (66.7, 87.2)	186	93	23.0 (18.7, 28.3)
Norra Österbotten	1192	56.9 (53.7, 60.2)	71.5 (66.8, 76.5)	856	411	19.3 (17.5, 21.3)
Kajanaland	283	58.7 (52.1, 66.2)	55.0 (36.2, 83.5)	182	110	21.3 (17.6, 25.8)
Lappland	645	58.6 (54.1, 63.3)	70.3 (64.3, 77.0)	456	212	18.6 (16.2, 21.3)
Hela Finland	20421	65.8 (64.9, 66.8)	70.0 (68.8, 71.3)	14250	7024	22.0 (21.4, 22.5)
1 per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning år 2014
2 åldersstandardiserade efter åldersstrukturen hos patienter i hela landet

TAULUKKO 15.12: Åldersstandardiserad incidens av lungcancer hos kvinnor (antal och kvot per 100 000 personår) 2020–2024, relativ femårsöverlevnad hos personer som fått cancerdiagnos 2020–2024 (prevalens), antal patienter som fått cancerdiagnos 2020–2024 som levde i slutet av 2024 och dödlighet (antal och kvot per 100 000 personår) 2020–2024, i välfärdsområdena och Helsingfors, i samarbetsområdena och hela landet.

	Incidens		Relativ överlevnad	Prevalens	Dödlighet
Alue	Antal	Rat1	5-årsöverlevnad2	Antal	Antal	Rat1
Södra Finland	2481	38.9 (37.3, 40.5)	29.0 (26.5, 31.7)	906	1789	27.4 (26.1, 28.7)
Östra Nyland	127	41.2 (34.5, 49.2)	32.6 (23.4, 45.4)	40	109	34.6 (28.6, 41.9)
Mellersta Nyland	216	38.4 (33.6, 44.0)	31.1 (23.2, 41.6)	86	144	25.4 (21.5, 29.9)
Västra Nyland	452	35.6 (32.4, 39.1)	26.9 (22.0, 32.9)	146	347	27.0 (24.3, 30.1)
Vanda och Kervo	297	44.6 (39.7, 50.0)	34.4 (27.5, 43.1)	139	202	30.3 (26.4, 34.9)
Päijänne-Tavastland	292	38.8 (34.4, 43.7)	24.8 (18.8, 32.8)	95	209	27.2 (23.7, 31.3)
Kymmenedalen	226	36.0 (31.5, 41.2)	20.4 (14.1, 29.5)	65	186	28.3 (24.4, 32.8)
Södra Karelen	139	30.6 (25.8, 36.4)	29.6 (21.2, 41.3)	48	98	21.1 (17.2, 25.9)
Helsingfors stad	732	42.0 (39.0, 45.2)	32.9 (28.2, 38.3)	287	494	27.7 (25.3, 30.3)
Östra Finland	785	27.5 (25.6, 29.6)	26.2 (22.0, 31.3)	299	556	19.1 (17.5, 20.8)
Södra Savolax	157	29.1 (24.7, 34.3)	21.2 (13.2, 34.0)	56	116	21.1 (17.4, 25.5)
Norra Savolax	230	26.3 (23.1, 30.1)	25.5 (17.6, 36.9)	90	150	16.9 (14.3, 19.9)
Norra Karelen	168	29.2 (25.0, 34.1)	27.1 (19.3, 38.0)	66	125	21.1 (17.7, 25.3)
Mellersta Finland	230	26.6 (23.3, 30.4)	29.6 (22.0, 39.8)	87	165	18.5 (15.8, 21.7)
Inre Finland	955	33.4 (31.3, 35.7)	28.5 (24.7, 32.9)	364	662	22.6 (20.9, 24.4)
Egentliga Tavastland	223	37.5 (32.8, 43.0)	28.1 (20.8, 38.0)	83	163	26.6 (22.7, 31.2)
Birkaland	530	32.5 (29.7, 35.4)	25.8 (21.0, 31.6)	193	370	22.4 (20.2, 24.9)
Södra Österbotten	202	32.2 (27.9, 37.1)	37.1 (28.5, 48.4)	88	129	19.4 (16.3, 23.2)
Västra Finland	1007	35.1 (32.9, 37.4)	24.9 (20.9, 29.6)	384	700	23.6 (21.9, 25.5)
Egentliga Finland	564	36.3 (33.3, 39.5)	27.4 (21.9, 34.2)	219	392	24.3 (22.0, 26.9)
Satakunta	269	34.1 (30.1, 38.6)	18.6 (12.6, 27.5)	94	196	24.4 (21.1, 28.2)
Österbotten	174	32.8 (28.1, 38.3)	26.9 (18.4, 39.3)	71	112	20.4 (16.8, 24.7)
Norra Finland	808	36.8 (34.3, 39.4)	24.3 (20.2, 29.2)	258	640	28.4 (26.2, 30.7)
Mellersta Österbotten	67	30.3 (23.7, 38.8)	32.9 (19.8, 54.8)	20	53	23.5 (17.8, 31.1)
Norra Österbotten	409	36.2 (32.8, 40.0)	25.3 (19.7, 32.6)	136	319	27.8 (24.9, 31.1)
Kajanaland	80	31.3 (24.9, 39.2)	25.7 (14.8, 44.6)	21	67	25.6 (20.0, 32.8)
Lappland	252	42.6 (37.6, 48.4)	21.8 (15.5, 30.6)	81	201	32.4 (28.2, 37.4)
Hela Finland	6071	35.2 (34.3, 36.1)	27.1 (25.5, 28.8)	2220	4382	24.7 (24.0, 25.5)
1 per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning år 2014
2 åldersstandardiserade efter åldersstrukturen hos patienter i hela landet

TAULUKKO 15.13: Åldersstandardiserad incidens av lungcancer hos män (antal och kvot per 100 000 personår) 2020–2024, relativ femårsöverlevnad hos personer som fått cancerdiagnos 2020–2024 (prevalens), antal patienter som fått cancerdiagnos 2020–2024 som levde i slutet av 2024 och dödlighet (antal och kvot per 100 000 personår) 2020–2024, i välfärdsområdena och Helsingfors, i samarbetsområdena och hela landet.

	Incidens		Relativ överlevnad	Prevalens	Dödlighet
Alue	Antal	Rat1	5-årsöverlevnad2	Antal	Antal	Rat1
Södra Finland	3100	61.8 (59.6, 64.1)	16.3 (14.3, 18.4)	780	2512	50.8 (48.8, 52.9)
Östra Nyland	164	63.9 (54.7, 74.8)	17.3 (10.7, 27.7)	36	129	51.1 (42.9, 61.0)
Mellersta Nyland	280	59.6 (52.9, 67.2)	15.8 (10.4, 24.0)	75	218	46.9 (40.9, 53.7)
Västra Nyland	614	61.0 (56.2, 66.1)	13.7 (10.1, 18.7)	138	509	51.0 (46.7, 55.8)
Vanda och Kervo	296	58.3 (51.8, 65.6)	19.6 (13.3, 28.7)	82	238	49.3 (43.2, 56.2)
Päijänne-Tavastland	391	62.3 (56.3, 69.0)	18.1 (13.2, 24.9)	101	310	50.0 (44.6, 56.0)
Kymmenedalen	364	70.2 (63.2, 77.9)	16.4 (11.3, 23.8)	93	290	55.6 (49.4, 62.5)
Södra Karelen	224	56.5 (49.4, 64.5)	16.4 (10.4, 25.9)	53	193	48.7 (42.2, 56.2)
Helsingfors stad	767	62.3 (58.0, 66.9)	16.4 (12.7, 21.2)	202	625	51.9 (47.9, 56.2)
Östra Finland	1426	58.0 (55.0, 61.1)	18.5 (15.6, 22.0)	361	1154	46.7 (44.0, 49.5)
Södra Savolax	298	64.8 (57.7, 72.8)	14.5 (9.1, 23.3)	71	238	51.1 (44.9, 58.2)
Norra Savolax	405	54.5 (49.4, 60.2)	20.7 (15.1, 28.2)	119	315	42.6 (38.1, 47.7)
Norra Karelen	326	63.4 (56.8, 70.9)	12.1 (7.3, 20.3)	67	282	54.4 (48.3, 61.4)
Mellersta Finland	397	53.5 (48.4, 59.2)	23.0 (17.5, 30.2)	104	319	42.6 (38.1, 47.7)
Inre Finland	1445	60.1 (57.0, 63.3)	17.6 (14.6, 21.3)	414	1105	46.2 (43.5, 49.0)
Egentliga Tavastland	323	63.0 (56.4, 70.4)	19.4 (14.1, 26.7)	86	260	51.2 (45.2, 57.9)
Birkaland	768	58.4 (54.3, 62.7)	17.7 (13.4, 23.3)	225	566	43.4 (39.9, 47.2)
Södra Österbotten	354	61.7 (55.5, 68.6)	16.9 (11.5, 24.8)	103	279	48.4 (42.9, 54.5)
Västra Finland	1571	64.6 (61.4, 67.9)	15.1 (12.3, 18.6)	424	1255	52.0 (49.1, 55.0)
Egentliga Finland	824	64.2 (59.9, 68.8)	16.9 (13.2, 21.6)	225	645	50.9 (47.1, 55.1)
Satakunta	443	66.7 (60.6, 73.3)	10.6 (6.4, 17.4)	108	370	55.6 (50.1, 61.7)
Österbotten	304	63.0 (56.2, 70.7)	17.7 (11.2, 28.1)	91	240	49.9 (43.9, 56.8)
Norra Finland	1305	66.9 (63.3, 70.6)	16.2 (12.9, 20.3)	339	1063	54.7 (51.4, 58.1)
Mellersta Österbotten	97	53.8 (44.0, 65.9)	25.0 (15.0, 41.7)	33	69	37.8 (29.7, 48.1)
Norra Österbotten	630	64.0 (59.1, 69.2)	16.9 (12.1, 23.6)	183	505	51.9 (47.5, 56.7)
Kajanaland	156	65.3 (55.6, 76.6)	14.9 (9.1, 24.3)	28	140	58.1 (49.0, 68.7)
Lappland	422	77.3 (70.2, 85.2)	13.7 (8.3, 22.5)	95	349	64.1 (57.6, 71.3)
Hela Finland	8901	62.1 (60.8, 63.4)	16.7 (15.5, 18.0)	2325	7137	50.1 (48.9, 51.3)
1 per 100 000 personår och åldersstandardiserade efter Finlands befolkning år 2014
2 åldersstandardiserade efter åldersstrukturen hos patienter i hela landet

16 Rekommenderad referens

Denna rapport hänvisas till enligt följande:

• Seppä K, Lappi-Heikkinen S, Hermiö E, Johansson S, Väisänen T, Pitkäniemi J. Cancer 2024. Statistikrapport om cancerfall i Finland. Tillgänglig från: https://cancerregister.fi/rapporter-och-publikationer/statistikrapport-om-cancerfall/, hämtad den dag/månad/år.