Screening för livmoderhalscancer

Till screening för livmoderhalscancer kallas alla 30–65-åriga kvinnor med fem års mellanrum. I en del kommuner kallas även 25-åriga kvinnor till screening.

I screeningen deltar ungefär 70 procent av alla som fått ett kallelsebrev. Ungefär en procent av alla som deltagit i screening remitteras vidare till en tilläggsundersökning, dvs. kolposkopi. Därutöver får ungefär fem procent av deltagarna en kallelse till en upprepad undersökning före följande kallelse till screening (1.). Hos en av tre kvinnor som regelbundet deltar i screening är fyndet minst en gång avvikande och kräver uppföljning (2.).

Vid screening av livmoderhalscancer hittas förutom egentliga cancerfall också förstadier till cancer. Inom ramen för screeningprogrammet hittar man årligen över 600 förstadier och tidiga cancerfall. Alla dessa fall kan botas effektivt. Enligt uppskattningar kan årligen dryga 250 cancerdödsfall undvikas tack vare screening (3.).

Även screening av över 60-åriga kvinnor minskar incidensen av livmoderhalscancer och dödligheten i den (4.). Därför sträcker sig screeningen från 2022 till 65-åringar.

I och med att man inlett ett screeningprogram har livmoderhalscancer blivit mer sällsynt: antalet nya cancerfall och dödligheten har minskat till en femtedel jämfört med 1960-talet (bild). Nu diagnostiseras årligen i Finland ungefär 170 nya livmodercancerfall, och ungefär 55 kvinnor dör i livmoderhalscancer varje år.

Huvudindikatorerna för screeningprogrammet av livsmoderhalscancer finns i screeningstatistik.

MÅNGA SCREENINGMETODER I BRUK

Traditionellt har man i Finland utfört screening för livmoderhalscancer med hjälp av cellprov. Provet tas från livmoderhalsen och analyseras under ett ljusmikroskop. Vid sidan om pap-testet kan också HPV-testet tillämpas som primär screeningmetod för livmoderhalscancer hos 35-åriga och äldre kvinnor (5.). Med hjälp av HPV-testet letar man i cellprovet som tagits från livmoderhalsen efter genetiskt material eller DNA som tillhör människans papillomvirus (Human Papilloma Virus eller HPV). Syftet är att hitta s.k. högrisktyper av HPV, såsom typ 16 och 18.

Vid screening för HPV tar man ett prov för både HPV- och pap-testet. Om man får ett positivt resultat av HPV-testet, utför man även pap-testet. Därefter fattar man beslut om fortsatta åtgärder.

HPV-testet som används vid screening för livmoderhalscancer ska uppfylla de krav som IARC och WHO har ställt (6.). Innan nya HPV-test kan tas i bruk ska deras validitet säkras genom att jämföra dem med HC2 eller PCR GP5+/6+-test som man forskat i allra mest (Käypä hoito rekommendationer).

Bra att veta om screening av livmoderhalscancer -broschyr (pdf)

Läs mer om screening av livmoderhalscancer på Utan cancer -webbplatsen.

HPV-VACCINPROGRAM

Som en del av vaccinationsprogrammet påbörjade man i Finland år 2013 ett HPV-vaccinprogram som förebygger papillomvirusinfektioner (7.). HPV-vaccinet ges inom skolhälsovården till 11–12-åriga flickor och pojkar. Syftet med vaccinprogrammet är att HPV-virus och de sjukdomar som de förorsakar inte i framtiden ska vara lika vanliga bland kvinnor. Tills vidare minskar inte vaccinprogrammet behovet av förebyggande screening för livmoderhalscancer.

ÅRSÖVERSIKTEN 2021

Den årliga översikten ger en kompakt helhetsbild över screeningprogrammet av livmoderhalscancer. Årsröversikten presenterar screeningprogrammet ur olika synvinklar: deltagandet i screeningar, resultat, tidsbunden utveckling och kostnader. Historien om screening för livmoderhalscancer i Finland och dess påverkan på cancerbördan diskuteras också.

Kohdunkaulasyövän seulontaohjelman vuosikatsaus 2021 (pdf på finska)

Cervical cancer screening programme Annual review 2020 (pdf på engelska)

Referenser

1. Noggrannare urvalskriterier för riskgruppen (pdf)

2. Pankakoski M, Heinävaara S, Sarkeala T, Anttila A. High lifetime probability of screen-detected cervical abnormalities. J Med Screen 2017; 24: 201–207.

3. Hristova L, Hakama M. Effect of screening for cancer in the Nordic countries on deaths, costs and quality of life up to the year 2017. Acta Oncologica 1997; 36 (Suppl 9): 1–60.

4. Pankakoski M, Anttila A, Sarkeala T, Heinävaara S. Effectiveness of cervical cancer screening at age 65 – A register-based cohort study. PLoS ONE 2019; 14(3): https://doi.org/10.1371/journal.pone.0214486

   Lönnberg S, Anttila A, Luostarinen T, Nieminen P. Age-specific effectiveness of the Finnish cervical cancer screening programme. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev 2012; 21: 1354–61.

5. Arbyn M, Anttila A, Jordan J, Ronco G, Schenck U, Segnan N, Wiener H, Herbert A, von Karsa L. European guidelines for quality assurance in cervical cancer screening. Second edition – summary document. Ann Oncol. 2010; 21: 448–58.

6. Meijer CJ, Berkhof J, Castle PE ym. Guidelines for human papillomavirus DNA test requirements for primary cervical cancer screening in women 30 years and older. Int J Cancer 2009;124:516-20.

7. THL vaccinationsregistret