Frågor om screening av tarmcancer

Hur har de som blir kallade till screeningen valts ut?

Målåldern för screening är 56–74 år och screeningsintervallet är två år baserat på forskningsbevis. Vid denna ålder är screening mest fördelaktigt. De flesta nya fall av tarmcancer upptäcks hos personer över 60 år.  

Men för att ha tillräckliga sjukvårdsresurser kan screening inte påbörjas på en gång för hela målgruppen. År 2022 börjar den riksomfattande screeningen för tarmcancer för alla män och kvinnor i åldern 60–68 och 2023–2024 kallas 60–70 åringar till screening. Screeningen utvidgas stegvis enligt åldersgrupp så att den år 2031 omfattar alla i åldern 56–74 år.

Screeningprogrammets effektivitet följs upp av Finlands Cancerregister. Om det behövs, görs det ändringar i programmet.

Kan man göra ett screeningtest privat?

Det rekommenderas inte att man låter göra testet på eget initiativ eftersom ett test inte motsvarar screeningen. Screeningen är en kedja av hälsovårdsaktiviteter som är inriktade på en viss åldersgrupp med jämna mellanrum. Förutom testet innefattar screeningen nödvändiga uppföljningsundersökningar och behandlingar.

Vid screening får deltagaren sitt provresultat direkt utan att behöva be om det. Deltagaren hänvisas också till vidare åtgärder och behandling alltid när det finns orsak till det. Nästa kallelse till screeningen kommer efter den utsatta tiden.

Screeningens kvalitet och effektivitet övervakas och utvärderas kontinuerligt: om något steg inte fungerar bra, korrigeras saken.

Om man har symtom eller oroar sig för cancer, ska man inte vänta på en kallelse till screeningen. I en sådan situation ska man kontakta sin läkare direkt.

Varför avföringsblodprovet och inte koloskopi?

Koloskopi (dvs. en undersökning där läkaren undersöker tjocktarmen med ett koloskop) är det bästa sättet att hitta prekursorerna till tjocktarms- och ändtarmscancer. Varför är då avföringsblodprovet FIT det första testet i Finland?

Användningen av ett fekalt blodprov som ett primärt test i en befolkningsscreening beror på dess acceptans, låga skadebörda, överkomliga priser, tillgängliga koloskopiresurser och bevis på effektivitet.

Acceptansen, det vill säga deltagandet i FIT-screening är högt eftersom det är enkelt: testet kan göras bekvämt hemma, det räcker med ett prov, det finns inga matrestriktioner eller andra saker att ta hänsyn till och att ta testet skadar inte.

Som ett test är FIT praktiskt taget ofarligt. Koloskopi, å andra sidan, är ett invasivt ingrepp och kräver alltid att tarmen töms i förväg. Koloskopi är förknippat med en risk för olägenheter (infektion, blödning, tarmperforering).

­Användningen av ett avföringsblodprov som det första screeningtestet fördelar begränsade kolonoskopikapacitet mer lämpligt. Det är också en föredragen screeningsmetod. Även om testet måste upprepas regelbundet, är FIT som skickas vartannat år till 56-74-åringar betydligt billigare än en enskild koloskopi. Dessutom finns det inga erforderliga bevis på populationsnivå för effektivitet från screeningstudier med koloskopi som ett primärt test.

Vad händer efter ett positivt resultat?

Merparten av dem som får ett positivt testresultat hänvisas till vidare undersökningar, främst koloskopi. Om ytterligare undersökning inte avslöjar en hög risk för cancer, det vill säga tjocktarmen verkar frisk och orsaken till blödningen visar sig vara godartad (t.ex. hemorrojder), får den berörda personen följande gång kallelse till screening om sex år. Högriskfyndet (prekursorer, cancer) behandlas och följs upp enligt normal praxis inom den specialiserade sjukvården och följande kallelse till screening kommer om tio år.

Efter ett positivt resultat kommer dock individer under aktiv endoskopisk uppföljning inte att remitteras för vidare utredning. Endoskopisk övervakning krävs oftast för inflammatorisk tarmsjukdom (IBD: Crohns sjukdom eller ulcerös kolit) eller tarmcancer. Detta är fallet även för individer med hela tjocktarmen och ändtarmen borttagen (proktokolektomi).

Patienter med proktokolektomi och IBD kommer att exkluderas från screeningmålpopulationen, vilket innebär att de inte längre kommer att bjudas in för screening i framtiden. De som övervakas på grund av diagnostiserad tarmcancer kommer att få nästa screeninginbjudan tio år efter sin cancerdiagnos om de fortfarande är i screeningåldern vid den tidpunkten.

Vem behöver inte delta?

Om du är i ett kontrollprogram inklusive regelbundna koloskopier, till exempel efter cancerbehandling, för polyper eller för inflammatorisk tarmsjukdom, behöver du inte delta i screeningen. Då får du redan den uppföljning du behöver. Det finns inte heller något behov av att delta i screening om hela tjocktarmen och ändtarmen har tagits bort (proktokolektomi).

Kan jag välja bort screening?

Att delta i screeningen är alltid frivilligt. Om du inte deltar efter att du fått kallelsen kommer nästa kallelsen om två år tills du är 74 år. Screeningkallelser kan inte blockeras i Finland.

De som inte deltar i screeningen får två påminnelser. Syftet med policyn är att säkerställa att de screeningberättigade även har möjlighet att delta i situationer där det uppstår problem med posten, glömma, förlorad test m.m. Om du inte vill ha påminnelser kan du meddela avsändaren av kallelsen (screeninglaboratoriet, kontaktuppgifter i kallelsen).